Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Stämmer. MOP blir dock ett högrisk-projekt whichever way you slice it. Det kan heller inte uteslutas att GM släpptes av söder om mordplatsen, runt Apelbergsgatan eller Kungsgatan, och rörde sig en kortare bit norrut. Liksom dig tror jag att Morelius uppgift om att han såg GM anlända är en efterhandskonstruktion. Gunnar Wall är dessvärre ganska suggestiv i sin intervju och det är många år efter mordet.

Vi vet var Sandinmannen stod när Mårten Palme och hans flickvän skildes från Mårtens föräldrar. Sandinmannen stod vid möbelaffären Sandins skyltfönster strax söder om Grand.

Var gärningsmannen (och den tänkbara Veneziamannen) stod i samma ögonblick vet ingen. Om inte alla tre var samma person.

Om GM började vänta före paret Palmes sidbyte kan GM och Sandinmannen inte ha varit samma person.

GM kan inte ha gått söderut på Sveavägens östra trottoar mindre än två minuter före mordet (däremot tidigare). Där gick bara paret Palme, Nicola Fauzzi och Anders Björkman och hans tre kamrater.

Anders Björkman var mannen som Nicola Fauzzi såg "5 - 10 meter" bakom paret Palme när Fauzzi mötte paret 10 meter norr om Skandias entré. Inte bara "med all sannolikhet" (som granskningskommissionen skrev i rapporten 1999). Med all säkerhet.

Av många fler skäl än kommissionen nämnde i rapporten.

En ensam GM (som väntade högst en halv minut) såg att paret Palme korsade Sveavägen, fortsatte själv på den västra sidan, korsade gatan i närheten av Tunnelgatan och väntade en kort stund.

Jag tror att du kan vara något på spåren här. Det handlar alltså om tre väldigt lika (och samtidigt väldigt olika) tips som verkar handla om samma sak, och som är utspridda över en tid av flera decennier:

1. En (troligen anonym) uppgiftslämnare som redan söndagen den 3/2 1986 påstår att hon skall ha sett springande män som sade "men han behövde väl inte döda honom":
https://wpu.nu/images/thumb/5/53/Pol-1986-03-02_D363-00_Vittne-Klarabergsgatan-f%C3%B6rh%C3%B6r.pdf/page3-1200px-Pol-1986-03-02_D363-00_Vittne-Klarabergsgatan-f%C3%B6rh%C3%B6r.pdf.jpg

2. En (troligen lika anonym) uppgiftslämnare som kanske 15-20 år senare skriver (eventuellt till polisen) och ritar kartor och bilder om att hen skall ha sett springande män som sade "han skulle ju inte döda honom":
https://wpu.nu/wiki/Uppslag363-00

3. En anonym kvinna som i "Kirk-Muffs" konspirationspodd 2025 (nästan 40 år efter mordet) intervjuas (i "Kirk-Muffs" studio i Danmark?) om att hon skall ha sett springande män som sade något liknande, typ att "han/de skulle ju inte döda honom":
https://poddtoppen.se/podcast/1601654927/det-hemmeligste-af-det-hemmelige/verdens-storste-historie-afsnit-75-interview-med-klarabergsgatanvidnet

Helt klart verkar det vara att (1) kvinnan som skrev till polisen på söndagen den 2/3 1986 ljög, troligen i syfte att leda polisen bort från den verklige mördaren. Och kvinnan i "Kirk-Muffs" podd (3) var helt säkert också en bluff, kanske någon skånsk fru eller flickvän på andra sidan bron som konspirations-danskarna hade förmått att spela rollen som vittne/uppläsare, i syfte att öka intresset för sina egna konspirationsteorier (och kanske därigenom öka sina intäkter från egna betal-poddar och böcker).

Men punkt (2) är alltså fortfarande lite av ett mysterium. Skulle den här "långa skriftliga redogörelsen" kunna vara skriven av den ursprungliga uppgiftslämnaren från 1986, eller är den mer troligt skriven av "Kirk-Muff", och i så fall av mer kommersiella skäl, för att göra reklam för poddarna och böckerna om den här spännande historien? Eller skulle det kunna röra sig om tre olika uppgiftslämnare, som vid olika tidpunkter (av helt eller delvis olika anledningar) har lagt fram sina snarlika historier?

Jag har aldrig trott att Grandmannen är GM utan min hypotes är att GM är en helt okänd ny person som observeras första gången utanför Dekorima och lyckades flyga under radarn fram tills dess. Grandmannen som GM bedömer jag som tekniskt möjligt men klumpigt och osannolikt. MOP-communityt har i 40 år försökt hitta GM tydligt före Dekorima och inte lyckats, den troligaste förklaringen är att det helt enkelt inte finns någonting att hitta, då ingen såg honom.

Medhåll om Björkman. Om det inte är Björkman som Fauzzi ser har det uppstått en helt ny person i blå täckjacka, som ragglar runt strax bakom LOP, ser ut som Björkman, är klädd som Björkman och som sen går upp i rök - i närheten av Björkman. Det är helt enkelt Björkman.

Jag har tidigare varit inne på att Grandmannen kan vara Alf Lundin som får syn på en kändis, blir exalterad och därefter hänger på. När mordet sker försvinner han som en daglöning åt andra hållet. Paradoxalt nog passar det GMP:s scenario väldigt bra, Grandmannen var en ensam, psykiskt instabil individ som efterföljde Palme. Men med detaljen att han inte hade något med mordet att göra då.

Ja, innan du kommenterar det så vet jag att AL drog tillbaka alla sina uppgifter senare. Min hypotes inbegriper att han ljuger.

Det finner jag osannolikt.

Vad finner jag sannolikt? Att kvinnan och hennes väninna såg och hörde vad de beskrev i den långa redogörelsen som hon senare skrev. Att avvikelserna i referatet av telefontipset den 2 mars 1986 har en oskyldig orsak, liksom iakttagelsen på mordkvällen.

Många är naiva när de läser förhör. Det märks inte minst i denna tråd. Många förstår inte vikten av de frågor som ställs. Många förstår inte ens skillnaden mellan referat och dialogförhör. Referat och sammanfattningar är fortfarande tillåtna, men JO har kritiserat polisens sätt att använda dem. Framförallt att den som förhörs inte alltid får tillfälle att läsa och godkänna referatet.

Man behöver nog inte gå så långt för att finna orsakerna till Alfs beteende. En ensam 34-årig man med stort behov av uppmärksamhet. Tidigare medlem i SSU. Ville "hjälpa" polisen och visa att Sandinmannen var gärningsmannen.

Det verkar vara en riktig rövarhistoria det där. Lite oväntat dock att polisen aldrig kontaktade henne och följde upp det här, det har ju genom historien funnits flera spaningsledare och utredare som har varit inne på just sådana här scenarion, med planerade aktioner med flyktbilar och sådant. Den troligaste förklaringen till att polisen aldrig kontaktade "kvinnan" kanske var att hon inte hade lämnat korrekta kontaktuppgifter?

I en av säkerhetspolisen den 25 mars 1986 upprättad promemoria med bilagor beskrivs de tekniska säkerhetsskyddsundersökningar som företagits i samband med mordet på Olof Palme. Handlingarna registrerades i PU i mars 1988 då Hans Ölvebro tillträtt som spaningschef.

Den 2 mars 1986 gjorde säkerhetspolisen tillsammans med representanter från televerket en undersökning av telefonlinjerna från Olof Palmes bostad på Västerlånggatan till telefonstation "Jeriko". Inget anmärkningsvärt iakttogs.

Den 4 mars 1986 begärdes en säkerhetsskyddsundersökning i Olof Palmes bostad. Kriminalinspektör Leif N har i en promemoria daterad den 6 mars 1986 redogjort för hur han och kollegan Leif M den 4 mars 1986 kl. 16.10-20.00 påbörjat säkerhetsskyddsundersökning av statsministervåningen på Västerlånggatan 31. De kontrollerade därvid telefonerna, snabbtelefonanläggningen och porttelefonen.

Vidare gjordes en visuell undersökning av väggar och socklar i statsministerns arbetsrum, vissa elektriska apparater kontrollerades liksom viss ledningsdragning. Slutligen gjordes svepsökning med radio. Ingenting framkom som kunde tyda på obehörig avlyssning.

Samma dag, den 4 mars 1986, utfördes en teknisk säkerhetsskyddsundersökning i Olof Palmes tjänsterum. Inte heller här fanns det något som tydde på obehörig avlyssning.

Den 5 mars 1986 fortsattes säkerhetsskyddsundersökningen i Olof Palmes bostad. En del ytterligare kontroller gjordes och svepsökning företogs med hjälp av en svepsökningsbuss parkerad vid Storkyrkan. Inget anmärkningsvärt noterades.

Den 7 mars 1986 kontrollerades också Lisbeth Palmes tjänsterum i Södra Nämndhuset i anledning av misstanke om olovlig telefonavlyssning. Dessutom genomfördes en svepsökning. Inte heller här fanns något som tydde på att telefonen eller de aktuella rummen skulle vara föremål för avlyssning.

I anledning av mordet på Olof Palme kontrollerades även vissa andra personers bostadstelefoner. Detta gällde bl.a. utrikesministern Sten Andersson liksom kabinettssekreteraren i Utrikesdepartementet Pierre Schori. Kontrollen skedde i anledning av uppgifter de själva hade lämnat.

Den 10 mars 1986 företogs en undersökning av Olof Palmes säkerhetsskåp, placerat i hans tjänsterum. Eftersom ingen hade koden till skåpet öppnades detta med hjälp av låstekniker från säkerhetspolisen. Förutom personal från säkerhetspolisen närvarade departementsrådet Hans Dahlgren och Olof Palmes sekreterare.

Så långt granskningskommissionens rapport 1999.

Till detta kommer den undersökning som teleteknikern Rudi Sandström gjorde av kopplingsskåpet på Storkyrkobrinken den 5 mars 1986 på begäran av Televerkets nätchef Tore Clevne.

En medhjälpare med tillträde till Televerkets lokaler (som hade omvittnat dålig säkerhet 1986) kan ha ordnat en tillfällig avlyssning av telefonen i paret Palmes bostad. Vad som talar mot detta är att Palme knappast skulle avslöja ett lämpligt tillfälle att skjuta honom i sina telefonsamtal, även om Ribbings och Horns moderna motsvarigheter satt och lyssnade dygnet runt.

Livvakterna visste inte att Olof Palme var på bio.

För att citera Lisbeth Palme på Sabbatsbergs sjukhus (A13812-3): "Hur kunde det hända, det var ju ingen som visste att vi skulle gå på bio."

Om Palmes telefon var avlyssnad, så skulle denna information ha kunnat spridas inom den lilla (?) grupp som eventuellt var inblandad. Behöver inte ha involverat livvakterna.

Hur noggrant kontrollerades detta? Vilka skulle inte vara intresserade av att detta undersöktes noga, i så fall?

Skulle t ex majoren IG ha kunnat ordna avlyssning genom sitt jobb på Televerket?

Det räckte inte att telefonen i bostaden var avlyssnad.

Det krävdes att den var direktavlyssnad. Att någon satt och lyssnade hela tiden. Utan att ge upp. Efter hundratals timmar av tystnad, varvat med ointressanta samtal om barnbarn och tandläkarbesök. Varvat med ett och annat samtal om riksdagsmotioner och räntehöjningar. Det krävdes att någon ändå trodde att Palme skulle avslöja ett lämpligt tillfälle att skjuta honom.

Han verkar inte ha avslöjat söndagens utflykt till Djurgården. Utan livvakter.

Han verkar inte ha avslöjat onsdagens middag på restaurang Jasmine på Kornhamnstorg 55 (Asia på Mälartorget i GMP är fel). Utan livvakter.

Man undersökte så noga man kunde om telefonen var avlyssnad.

IG var inte i Sverige på fredagen. Han var på en resa med sin blivande fru och ett 20-tal andra personer. IG förhördes 1992. Av Morberg. Förhöret finns på palmemordsarkivet.se. IG och CGÖ träffades på P1 i Strängnäs 1972. CGÖ blev polis 1974. IG blev major på I17 och säljare på FFV. CGÖ kom till Sverige 1963 när hans far anställdes hos Pharmacia. IG:s far var präst i Örebro. IG och CGÖ startade firman IC Security 1985 (med kontor i en enrummare på Regeringsgatan 85). IG:s korta anställning hos Televerket Radio kan ha haft flera orsaker.