”Kaos” andra delen i Jan Emanuels kriminalserie

https://www.expressen.se/kultur/bocker/jag-hoppas-pa-den-nya-jan-emanuel/




Någon som kommer läsa den?
Den verkar påminna en smula om Jens Ganmans senaste bok.

Något jag tänker på spontant är att båda verkar vara influerad av Michel Houellebecq(t.ex. Underkastelse)
Den stora skillnaden är väl att han är mycket bättre på att skriva böcker.

Jämföra Houellebecq med våra lokalmongon Ganman och Jan-Emanuel? Be om ursäkt!

Jag håller med de blev en överdrift.
Men jag vet ingen annan framgångsrik författare som siktar in sig på den genren/ämnen.
Som de är influerade av.

Genren litteratur som är kritisk till eller svartmålar Islam?

Lokalmongona Ganman och Jan-Emanuel kanske kan sägas vara de svenska motsvarigheterna till Salman Rushdie.

Själv kan jag tänka mig att sponsra en fatwa med några tior.

Ja båda två.
Men jag tänker främst på skönlitteratur.

Där överdrev du ännu mer än mig tycker jag.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Taslima_Nasrin

Länge sen jag läste Zadie Smith, men hennes White Teeth vill jag minnas handlade om muslisk extremism.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Boualem_Sansal

Det finns säkert hur många som helst, men om man inte läser - som väl är fallet för många av oss - mycket böcker från författare med ursprung i muslimska länder missar man nog de flesta som är nåt att ha.

Jan Emanuel är förvisso en riktig skojare oavsett vad han företar sig och jag skulle inte bli förvånad om han bara lånat ut sitt namn och att en spökskrivare tagit fram dessa böcker. Dock har han lyckats väl med titlarna som andas Jan Emanuels anda: Knas och Kaos. När man inleder sitt författarskap i första boken med "Mahmoud trycker in ett nytt magasin i kalasjnikoven och minns plötsligt vad mamma brukade säga" har man satt en standard inför fortsättningen. Det är "bro" och "bre" till höger och vänster och "Kalle" är definitivt inte vänskaplig omskrivning för "Karl". Dock har han en "Tjack-Göran" så några svennar får vara med i soppan. Jag tycker det är lite oklart vilken målgruppen för böckerna är; pundande babbeluringar från orten läser inte många böcker i sitt liv och alla andra kommer få svårt att identifiera sig med persongalleriet. Jag inser att själva poängen är Donny i egenskap av riksdagsman och gangster, och att Jan Emanuels egen klassresa ska krydda fantasin, men det räcker inte för att väcka intresse för allt knas och kaos.

Vad hände med det där att Jan anlitade kriminella för att driva in en skuld?

"Mahmoud trycker in ett nytt magasin i kalasjnikoven och minns plötsligt vad mamma brukade säga”.

Vad då ”minns plötsligt vad mamma brukade säga”. Jo, som läsare fattar man att det är Mahmouds egna mamma som avses, samtidigt får det en barnslig ton när det inte förtydligas med ett ”hans” före ”mamma”.

Det kanske är tonen i resten av boken också, typ:

”Mustafa sitter fastbunden, misshandlad och nedpissad vid elementet i kusins knarkvart i Hässelby och funderar plötsligt över om lillasyster oroar sig över honom och att han inte skulle lämnat morbrors lägenhet i går kväll. Hade han lyssnat på morbror hade det så klart vart knas ändå men aldrig blivit kaos på riktigt som nu. Han ville bara skrika till kusinen ute i vardagsrummet: kuken ändå upp i Gottsunda, vad fan händer mannen?! Det var inte jag som gola, bror, svär på mammas grav!”

Hur kan du ens jämföra en grov sosse som har lite svårt med det mesta med Jens.
Jens senaste bok var både intressant och rätt i tiden.
Här bludrar J.E om nån futuriskt framtid med cowboys etc.