Peak kapitalism ligger bak i tiden

Besökte Stockholm häromdagen och blev förfärad av en sak. Samma storkedjebutiker på repeat genom hela staden. De förökar sig som kaniner när man inte kollar. Det gav mig uppenbarelse. Om man besökt en medelstor stad så har man redan sett vad Sverige har att erbjuda inom handeln, oavsett vilken stad man befinner sig i. Det är bara repeat i all oändlighet.

Kapitalism lovade obegränsat med utbud, och priskonkurrens som skulle ge kunderna många alternativ, och även många prisalternativ. Det går visserligen att få ett bredare utbud online, men man vet inte vad man får, och du har ingen fysisk person att vända dig till. Dessutom skulle inte en seriös handlare sälja skräp till dig i en fysisk butik.

Nu i late stage capitalism så har utbudet sjunkit. Handelns vinster håller på att öka. Med tanke på vilka reor man genomför så förstår man att de i grund och botten har minst 50% marginal på många varor i normalpris. Man kan inte bara gå in i en butik och handla, för då blir man totalt blåst. Man måste invänta rätt stund för att slå till.

Jag hävdar därför att peak kapitalism ligger bak i tiden. Vi är i slutet i ett monopolspel, där stora företag blivit så stora att de kan få nationers ekonomier att gå under om de inte skulle kunna fortsätta med deras ekonomiska utveckling. Och som vi vet så finns det inte gränslös ekonomisk growth. Det är inte möjligt. Varpå det kommer komma en reset, då gemene man kommer kunna äga sin egna verksamhet på nytt för att fylla vakuumet som kommer uppstå.

Ja om vi pratar fysiska varor har du en poäng. När det gäller digital konsumtion är vi nog långt från toppen.

Dom senaste tvåhundra åren har världens befolkning blivit 10 ggr fler och var och en 10 ggr rikare - alltså 10 x 10 - en hundra gånger större sammanlagd ekonomi. Detta har ägt rum trots alla meningslösa krig och resursförstörelser. Om vi kunde vara tillräckligt intelligenta som art, att ha en pacifistisk moralisk kapitalism och en befolkningskontroll under 2000-talet kan livet bli utopiskt för mänskligheten... men då kan vi inte vara falskt nostalgiska tillbaks till 1900-talets konflikter. Kapitalismen är otroligt effektiv - om en fri konkurrens råder kommer alltid kapitalet allokeras till det mest lönsamma alternativet. Detta minimerar kapitalförstörelsen - och genererar nya bättre resultat - som kan investeras i ännu lönsammare alternativ. Detta sker automatiskt (med vissa mindre regleringar) därför att alla intressenter vill maximera sina vinster och intäkter. Man använder egoismen och egenintressena som en välfärdsgenererande kraft. Produkter tillverkas där det är billigast, alla transaktioner sker i pengar som går att växla till alla andra valutor... och med minimala skatter så maximeras återflödet av pengar tillbaka in i nya ekonomiska köp och försäljningar... och på nytt om igen i multiplikatoreffekter. Den öppna marknadsekonomin är det absolut minst destruktiva samhällssystemet.

Fel, kapitalism är det naturliga stadiet allt återvänder till när allt gått åt helvete.

KApitalism är när en ko som är hungrig äter gräs. När en människa är hungrig. fiskar och äter sedan sin fångst.
Kapitalism är alltid normalstadiet livet återvänder till gång på gång.

Vi har inte haft riktig kapitalism på många år. räntor sättscentralt av regeringar.

Kapitalism är relevant till en viss nivå. Men tänker man tillbaka på hur ens mor- och farföräldrar hade det så inser man att dom var lyckligare och mindre mentalt sjuka än man själv är.

Mer välstånd innebär inte mer lycka. Stora bröst kan vara snygga, men ännu större bröst är inte det. En bil är inte mer användbar när den har 1000 hästkrafter än när den har 500, 100 kanaler på TV är faktiskt inte bättre än 20, ett hus på 2000 m2 är mer besvär och mindre användbart än ett på 200 m2, och så vidare.

Så vid en viss nivå måste kapitalisten anstränga sig för att sälja ännu mer till pöbeln, och de som kan tänka själva avstår från den ytterligare nivån av konsumtion fast än att dom har råd. (Tänk Temu och Shein). Man kan inte äta sig mer än mätt.
Och då får kapitalisterna panik.

Skojar du? Finns det nånting, förutom romantiska fantasier, som ger stöd för detta?

Vi befinner oss någonstans mellan late- och postcapitalism. Din spaning vad gäller butiker hänger ihop med hur hyresvärdar fungerar, och det är också därför även mat/dryckeskedjor dominerar stadsbilderna. För att en enskild idkare ska kunna komma in på marknaden så är det C-location och kontakter som funkar.

Enter internet. Det som stör mig med internethandeln är att den inte är en återgång till kvalitet, utan endast memetiskt kopierar macrokapitalismen. Exempel: jag beställer något som lanseras som "handgjort av Amerikanskt företag", får sedan en notis från UPS att de nu skickar från Kina/Turkiet.

Man brukar mäta i hur mycket pengar man behövde för att köpa ett hus och betala av det, till exempel. Finns mängder av Amerikanska undersökningar på detta, men hittar inget för Sverige just nu.

Generellt så hade vi högre kvalitet saker förr, men sämre utbud på t ex mat och dryck. När man talar om mångkulturen så är det enda människor räknar som plus den importerade matkulturen.

Men vad gäller livskvalitet så var skolan bättre, bildning var norm och saker höll.

Jag läste din kommentar som jag citerade lite hastigt. Det är nog inte otroligt att dina föräldrar och deras föräldrar hade det enklare att skaffa hus och dylikt.

Anledningarna är nog rätt komplexa, och det är knappast speciellt lätt att jämföra kvaliteten på "saker".

Konsumismen håller förvisso befolkningen i ett järngrepp, och slit och släng-kulturen är vidrig, men jag är inte övertygad om att förklaringen nödvändigtvis är peak kapitalism.

Nej, jag hittar inget vettigt "lyckoindex" över lång tid, och precis som du säger så förändras ju förutsättningarna för människan med tekniska framsteg etc.

Människor har bättre förutsättning till tillfrisknande/överlevnad, men vi har också fler saker som orsakar sjukdom, så är det plus minus noll?

Men det finns några saker som garanterat försämrats bara under min livstid: barn rör sig ute allt mindre, även skolans gymnastiktimmar dras ner t ex. Allmänkunskapen är sämre, eftersom fokuset försämrats. Vi som växte upp med långa tråkiga stunder behövde fylla tiden med vad som fanns..

Detta stämmer väl knappast? Att vi är friskare idag är väl inget att debattera? Det är en gigantisk skillnad på dom som är 70+ idag och dom som var 70+ på 90-talet.

Sociala medier har slagit hårt mot de som är tonåringar idag.

Och ett allmänt kulturellt problem för många verkar att vara hur man ska leva när alla basala och materiella förutsättningar är uppfyllda. Självförverkligande kan vara svårt, men det kan kännas ganska tröstlöst när man ser hur många som försöker fixa det genom att bege sig till det lokala köpcentrat på helgen.

I det stora hela tror jag - med undantaget för sociala medier som genom sina diaboliska algoritmer ställer till det enormt mycket - att det trots allt slutat på plus. Förutom att vi håller på att konsumera ihjäl hela ekosystemet då...