Citat:
Ursprungligen postat av
HemligaKontot2025
Han lever. Och nej, de var inte gifta när mamma avled, vilket alltså innebär att vi syskon är dödsbodelägare. Syskon #2 är psyksjuk, men är inte inlagd på psyket just nu och har tyvärr inte heller blivit omyndigförklarad.
Nu är detta egentligen inte relevant för sakfrågan, men jag var med min yngsta dotter som bor utomlands. Enligt mig hade det inte varit okej att åka tillbaka till Sverige och sedan inte kunna komma tillbaka för att träffa min dotter igen förrän 2027, trots att mamma avled. Dessutom trodde jag just då att det kanske inte skulle bli något arv alls, men skulderna visade sig vara betydligt lägre än vad jag först trodde (ca 400.000 snarare än en miljon) och tillgångarna visade sig även vara högre.
Vi kan lämna det andra stycket därhän, det hjälper oss inte vidare!
För mig blev syskon nr 2 och beskrivningen av detta syskon den kanske värsta skruvbollen här!
Problemet är att om 1 person i ett dödsbo börjar bråka, då kan alla behöva jurister och det kan leda till konflikter om allt möjligt, dessa konflikter med tillhörande kaos är juristernas bröd och vatten, något de älskar att mjölka då de tjänar på det!
Vi måste skriva överklagan, förbereda anförande, planera, vara i tingsrätten, du kan säkert med hjälp av fantasin föreställa dig dessa saltade fakturor som kommer drabba alla 3 och dödsboet, lägger du på problem vid arvsskiftet så en skiftesman måste utses av tingsrätten, då är allt borta!
Om du och din syster har en god relation bör ni liksom släppa det här som har varit, juristen är anlitad och kommer antagligen ta ca 35 000 kr för dödsbouppteckningen vilket är pengar i sjön, men ingenting att göra någonting åt nu då det jobbet nästan är färdigställt!
Ni ska därför lägga all energi på att få med psyksyskon på tåget, om psyksyskon börjar bråka och härja, då faller allt!
Är ni alla överrens och med på vad som ska hända och ske, då kan ni sälja av tillgångar, stänga abonnemang och allt som eventuellt släpar efter och göra arvsskiftet själva!
Efter bouppteckningen kan dödsbodelägarna skifta boet. Det innebär att ni delar upp tillgångarna mellan varandra som ni själva önskar eller som det står angivet i ett eventuellt testamente.
När ni skiftar boet så kallas det att ni gör ett arvskifte. Arvskiftet är ett avtal mellan delägarna om hur tillgångarna ska fördelas. Om ni är överens kan ni fritt skifta boets tillgångar efter de värden som ni själva bestämmer. Ett arvskifte kan alltså ske oberoende av de värden som redovisats i bouppteckningen. Det avtal ni skriver, den så kallade arvskifteshandlingen, ska ni inte skicka in till Skatteverket.
Arvsskifteshandling skickas till den avlidnes bank eller banker, beroende på om det finns lönekonto, sparkonto, aktier/fonder osv