Kunskapsverket: 550 000 invandrare är inte egenförsörjande

Hur har det då gått för Sveriges utrikes födda befolkning de senaste 20 åren? I rapporten analyseras integration utifrån tre perspektiv: socioekonomi, kultur och demokratiskt deltagande.

På arbetsmarknaden ser vi att en allt större andel utrikes födda jobbar. Men vi ser också att fler än tidigare lever i ekonomiskt utanförskap. Omkring en tredjedel, cirka 550 000 utrikes födda, är inte egenförsörjande – en dubbelt så hög andel som bland inrikes födda. Att antalet personer i ekonomiskt utanförskap ökar trots stigande sysselsättningsgrad – och det är viktigt att ha med sig – beror på att gruppen utrikes födda har vuxit. Även lägre procentandelar motsvarar därmed större absoluta tal.

– Det är inte självklart att den som invandrar till Sverige från första dagen ska få tillgång till alla våra delar av socialförsäkringssystemet. Tvärtom tycker vi det är rimligt att man inte har det, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) vid en pressträff.

Tidöpartierna föreslår istället att införa ett bosättningskrav, som innebär att man måste ha bott i Sverige i fem år innan man kan få ta del av exempelvis barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning och sjukersättning.

Bidrag som ska kräva kvalificering

Föräldrapenning på lägsta- och grundnivå
Barnbidrag inklusive flerbarnstillägg
Bostadsbidrag
Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning
Bostadstillägg
Omvårdnadsbidrag
Merkostnadsersättning
Äldreförsörjningsstöd

Gapet är stort mellan inrikes och utrikes födda när det gäller andelen arbetslösa, det vill säga de som inte arbetar och som letar efter jobb.

Andelen arbetssökande i åldrarna 20–66 år är bara 2,3 procent bland inrikes födda, jämfört med 8,9 procent bland utrikes födda.

Bland personer från EU-länder och övriga länder är andelen nästan lika låg som bland inrikes födda.

Siffrorna visar att det är svårare för flyktingar och deras anhöriga att hitta jobb, bland personer från flyktingländer ligger andelen arbetssökande på cirka 13 procent. Andelen är högst för dem från relativt fattiga flyktingländer: cirka 17 procent.

Det finns också ett gap mellan inrikes och utrikes födda när det gäller dem som varken arbetar eller söker jobb.

Cirka 13 procent av utrikes födda i arbetsför ålder, motsvarande 210 000 personer, varken arbetar eller söker jobb aktivt. Det trots att de inte heller studerar, är pensionerade eller sjuka. Det kan jämföras med 3,5 procent bland inrikes födda.

Dessa personer som varken arbetar eller söker jobb är högre i samtliga grupper än bland inrikes födda, men andelen är högst från arbetskraftsländer. En förklaring är att de som kommer för att arbeta tar med sig familjemedlemmar som inte arbetar.

Vi använder SCB:s statistik som anger tre inkomstbasbelopp per år som en gräns för självförsörjning. I dessa inkomster ingår bruttolön, närings- och kapitalinkomster, inkomstrelaterad pension och vissa arbetsrelaterade transfereringar som sjuk- och föräldrapenning. Exempel på transfereringar som inte ingår är försörjningsstöd, studiebidrag och bostadsbidrag.

Gränsen på tre inkomstbasbelopp ligger över nivån för ekonomiskt bistånd, något under Konsumentverkets beräknade nivå för skäliga levnadskostnader och innebär enligt regeringens riktlinjer* att i stort sett alla heltidsarbetande med kollektivavtalade löner räknas som självförsörjande.

År 2025 motsvarade gränsen 241 800 kronor före skatt per år eller 20 150 kronor per månad. För 2023, sista året i vår analys, motsvarade gränsen 18 575 kronor per månad.

*Regeringens proposition 2023/24:100

Men trots den högre andelen sysselsatta utrikes födda är det ändå fler till antalet som är arbetslösa eller står utanför arbetsmarknaden. Antalet som inte jobbar har ökat från strax över 300 000 till nästan 500 000 mellan 2005 och 2023.