Citat:
Ursprungligen postat av
TotaltOK
Nä det är klart, inte ett dugg strategiskt viktigt. Den starkes rätt och allt det där. Inte Sverige eller Danmark heller, gjorde ju inte ett dugg att Sverige numera är med i samma försvarsorganisation som alla länderna runt Östersjön utom ett som jag glömt vad det heter. Kaliningrad är ju heller inte särskilt viktigt med tanke på att landet jag glömt vad det heter ändå aldrig har hotat eller anfallit sina grannländer.
Javisst verkligen ett fast och beslutsamt stöd till Iran. Och Syrien, glöm inte Syrien. Vilken mäktig maktuppvisning där av Ryssland, skuldra vid skuldra med sin för evigt allierade Assad, den gyllene giraffen.
Och Armenien, så oerhört tryggt det måste kännas för Armenien att vara med i CSTO. Lika tryggt som i Georgien.
Och längre österut vakar Kina över Yttre Manchuriet och Haishenwai. Känns jättebra tycker jag.
Hur mycket är Putins ord om stöd, skydd eller försäkran om säkerhet värt tycker du? Prigozhin litade visst på sin gamle vän Putin. Bra karl den där Prigozhin, utifrån sina förutsättningar som gangster och ryssimperialist. Handlingskraftig. Beslutsam. Ordhållig. Vart tog han vägen egentligen?
Kuba är ju lite som Karibiens Kaliningrad. Ingen av dem har ju någon som helst strategisk betydelse, eftersom de kommer att falla direkt när Den Starkes Rätt krävs ut.
Jag tror också det blir ett venezuela-scenario på Kuba men helt utan strid. Trump kommer heller inte bry sig om några reformer, han vill gärna att mutbara och förutsägbara diktatorer sitter kvar, det viktiga för honom är att beskyddarpengar flödar ner i hans egna fickor.
Handlar din TS i själva verket om Ryssland?
Jag trodde det var Kuba som var diskussionsämnet?
Här om USAs sanktioner mot Kuba
(ofta kallat el bloqueo på Kuba) är ett av världens mest långvariga och komplexa handelsembargon.
1. Begränsad tillgång till internationell finansiering
Den kanske mest kännbara effekten är att
Kuba i princip är utestängt från det globala finansiella systemet.
Bankrestriktioner: Eftersom USA har terroriststämplat Kuba (en beteckning som kvarstår i början av 2026), drar sig internationella banker för att genomföra transaktioner med landet av rädsla för massiva böter från USA.
Lån: Kuba kan inte få lån från Världsbanken eller Internationella valutafonden (IMF), vilket gör det extremt svårt att investera i infrastruktur som elnätet.
2. Energikris och bränslebrist
Sanktionerna riktas specifikt mot fartyg och försäkringsbolag som transporterar olja till Kuba (särskilt från Venezuela).
Detta leder till kronisk bränslebrist, vilket orsakar de omfattande strömavbrott som lamslagit landet de senaste åren.
Industriproduktionen sjunker eftersom fabrikerna inte har stabil elförsörjning.
3. Effekter på import och vardagsliv
Livsmedel: Kuba måste ofta betala kontant i förskott för matimport (bland annat kyckling från USA), vilket dränerar landets reserver av utländsk valuta.
Bristvaror: Sanktionerna bidrar till den extrema bristen på allt från reservdelar till bilar och maskiner till grundläggande hygienartiklar.
4. Turism och resor
USA:s restriktioner begränsar amerikanska medborgares möjligheter att resa till Kuba som vanliga turister.
Kryssningsstopp: Förbudet för amerikanska kryssningsfartyg att lägga till i kubanska hamnar har kostat landet miljarder i förlorade intäkter.
Flyg: Restriktioner kring vilka flygplatser som får trafikeras påverkar tillströmningen av besökare, vilket slår hårt mot den privata sektorn (restauranger och uthyrning).
5. Den privata sektorns utmaningar (Mipymes)
Ironiskt nog drabbar sanktionerna även de nya små privata företagen som USA officiellt säger sig vilja stödja.
Kubanska entreprenörer kan inte öppna amerikanska bankkonton enkelt eller använda vanliga betaltjänster som PayPal eller Stripe, vilket gör e-handel och internationella inköp nästan omöjliga.
Det är därför jag hävdar att borttagning av USAs sanktioner skulle underlätta mycket för Kubas ekonomi - även om det innebär att gå.mef på vissa krav från Washington.
