Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Extremt bra, tack för tips. Och om du är den som byggt: Ett ännu större tack!

Lennart Geijer (1909 - 1999) var inte pedofil.

Geijer var kund hos Lillemor Östlin (1940 - 2020). De träffades på 60-talet. Enligt henne.

Olof Palme skyddade inte en pedofil.

Hans Holmér var en amatör. Det har du rätt i.

Holmér borde ha ersatts av en erfaren mordutredare.

Senast den 19 mars 1986. När den anhållne släpptes i brist på bevis. Allra senast den 16 maj 1986. När åklagaren avgick i protest.

När jag satt och bläddrade i TV apparna i kväll såg jag att det kommer två nya dokumentärer om mordet:

I SVT handlar en säsong av "Kriminalarkivet" om mordet på Olof Palme. Det är trevliga programledare och vilsamt att lyssna på dem. Jag kan rekommendera tidigare säsonger.

I TV4 kommer snart en dokumentär som heter "Palmemordets dolda spår", den uppges handla om privatspanare som använder AI för att analysera materialet.

Hillesö såg inte Sigges bil.

Bilen Hillesö såg backade från Sveavägen inte Luntmakargatan. Den var inte ivägen för hennes färd.

Dessutom är observationen för sen (23.40) för att vara Sigge. Från det avlyssnade samtalet mellan Kjell Fernberg och Sigge vet vi att Sigge lämnade Oxen före 23.15.

Det saknas en bit av texten på wpu.nu.

Melinda Hillesö var bara säker på att den andra bilen backade (vilket den tvingades göra när hon mötte den vid Luntmakargatan 10). Hon var inte säker på att den andra bilen backade på Apelbergsgatan innan hon mötte den.

Melindas bil var parkerad utanför hennes bostad på Luntmakargatan 10, "mitt i backen" mellan Tunnelgatan och Apelbergsgatan. "Hon berättar, att bilen står på Luntmakargatans västra sida, och hon har nu för avsikt att hitta en annan plats i närheten, där hon kan parkera fordonet."

Senare i förhöret förklarar Melinda vad som hände (I14079-3-A).

"Melinda går in i bilen och startar för att köra från platsen, och hon har för sig att bilen står parkerad alldeles utanför ett tryckeri på Luntmakargatan. Hon minns, att hon efter diverse manövrar, eventuellt någon backningsmanöver, så småningom kör uppför Luntmakargatsbacken mot Apelbergsgatan.

I samband med att hon kör uppför backen, har Melinda för sig, att det är nåqon bil, vars förare har för avsikt att köra Luntmakargatan mot körriktningen från Apelbergsgatan.

Spontant berättar Melinda att hon tänker; 'Ja, han tänker göra som jag brukar göra ibland, det vill säga, köra den korta biten mot körriktningen'.

Vidare berättar Melinda att hon får den uppfattningen genom de manövrar som bilen gör, att föraren av bilen på Apelbergsgatan eventuellt backat från Sveavägshållet. Hon säger dock, att det är jag inte riktigt säker på, men jag får den uppfattningen att bilen backar i alla fall.

Därefter uppger Melinda att hon i alla fall kör upp för backen mot Apelbergsgatan, där hon svänger till höger, det vill säga ner mot Sveavägen och Weibulls.

I samband med att hon passerar restaurangen, som ligger på Apelbergsgatans norra sida, konstaterar hon att där finns det en ledig parkeringsplats, varför hon backar in bilen där och parkerar densamma. Melinda vill tillägga, att utanför den aktuella restaurangen så är det en 'utbuktning' av gatan, så den är lite bredare just där hon parkerar bilen."

Sigge Cedergren hade tre telefonsamtal efter hemkomsten. Sigge ringde till "Mona på Lidingö" 23.49. Kjell Fernberg ringde till Sigge 00.15. Uffe Höglund ringde till Sigge 00.57.

Det finns inget i protokollet från telefonavlyssningen som visar när Sigge och Reine Jansson lämnade spelklubben Oxen på Oxtorgsgränd 2 eller när de kom till Sigges lägenhet på Tegnérgatan 16.

Kjell Fernberg frågade vem som jobbade. Zofia, svarade Sigge. Resten av samtalet handlade om vad Kjell hörde i polisradion. Kjell visste att polisen planerade ett tillslag mot Oxen. Han försökte ringa dit och förvarna. Det var upptaget.

Däremot finns ett avsnitt i den fullständiga utskriften av samtalet (inte i Margareta Eklunds handskrivna protokoll) där narkotikamissbrukaren Sigge tror att det "kanske" var en timme sedan han körde hem (det var 40 minuter sedan). Samtidigt tror Sigge att det var "alldeles nyss".

Varför säger ambulansen skottskadad och det är en känd person?
En känd person kan ju vara vem som helst, fick kända personer nån specialbehandlingen lr?

Det var ju inte bara en känd person, utan landets mest kända person och statsminister.

Sannolikt för att personalen på Sabbatsbergs sjukhus skulle vara beredd på uppmärksamhet från media och allmänhet. Föraren i ambulans A951 Peter Andersson (numera Nordström) talade med undersköterskan Lena Östeman (som senare tog hand om Lisbeth).

Från samma protokoll: När Sigge av Kjell får reda på att mordet skedde 23.15 säger han att han åkte före det.

Visst. Nitton dagar senare påstod Sigge att han hörde sirénerna också. Senare även skotten. Det sa han inte till Kjell kvart över tolv. Tur att Sigge inte var Fröken Ur. Han hade ingen aning om klockan. Är det lördag imorgon?

Sigge var säker (i förhöret den 26 mars 1987) att han och Reine inte hade varit hos Sigge i mer än en kvart när Kjell ringde.

Reine trodde att det bara var 5 - 10 minuter (i första förhöret den 7 april 1986).

Sigge var också säker (den 26 mars 1987) att han inte hade gjort ”en extra vända hem” efter elva på kvällen.

Sigge ringde Mona 23.49.

Kjell ringde Sigge 00.15.

En rimlig tidpunkt för Sigges och Reines ankomst till Sigges bostad på Tegnérgatan 16 är 23.45.

Gjorde en AI sökning om det fanns mer på fäljande som jag tidigare lagt in här. Svar under:

Den här mannen finns i GRK:s rapport från 1999, finns det något annat skrivet om denna händelse som beskrivs här: 31. Man som liknar Christer P och som vägrat medverka i utredningen. I mars 1989 tipsade en kvinna om att hennes f.d. sambo kunde vara inblandad i mordet på Olof Palme. Sambon hade kommit hem först tidigt på morgonen efter mordet. Han hade då berättat att han suttit på en restaurang nära mordplatsen. Han var, enligt kvinnan, ”alldeles vit” och väldigt nervös. Ett par månader efter mordet blev han allt mer
konstig och aggressiv. Han började också att dricka alkohol. Kvinnan hade, när hon lämnade sitt tips, nyligen sett en bild på Christer P, som hon fann nästan identisk lik sin sambo. Han hade vid tiden för mordet en grön militärrock som gick nedanför stussen. Han hade före jul 1986 plastikopererat näsan utan synbar orsak. Sambon var, enligt kvinnan, ca 180 cm lång, kraftigt byggd och hade en släpande gång. – I augusti 1989 hördes sambon. Han ville inte medverka vid förhör utan biträde, på grund av tidigare dåliga erfarenheter. Ett ombud meddelade därefter att mannen inte tänkte medverka vid något förhör. Chefsåklagaren Anders Helin beslöt i september att ärendet skulle vila eftersom en annan person stod under åtal för mordet, dvs. på grund av att målet mot Christer P pågick. I maj 1990 kallade PU på nytt sambon till förhör. Ombudet meddelade även denna gång att hans klient inte avsåg att medverka. Efter viss utredning förhördes i maj 1991 en person på ett storföretag, där mannen tidigare varit anställd. Denne person berättade sedermera att företaget under mordkvällen haft fest på restaurangen i ABF-huset på Sveavägen. Därefter hördes andra personer på företaget, men ingen kunde bekräfta att mannen varit festdeltagare. – I maj 1995 skickade PU ett brev till mannen, där denne ombads att ta sitt tidigare beslut att inte medverka under omprövning. Han avhördes emellertid inte.

Svar AI:
Denna man, som i utredningssammanhang ofta kallas för "Christer Pettersson-lookaliken" eller "Plastikopererade mannen", är en av de mer märkliga sidospåren i Palmeutredningen.
Trots de iögonfallande detaljerna i GRK-rapporten (Granskningskommissionen, SOU 1999:88) har han förblivit relativt anonym i den breda offentligheten, men det finns en del ytterligare information att hämta från senare år och genom grävande journalistik.
Här är vad som är känt utöver det du citerade:
1. Palmemordsarkivet och diarienummer
I de numera offentliggjorda delarna av Palmeutredningen går ärendet under ett specifikt tipsnummer. Han har ofta diskuterats i kretsar av privatspanare och på forum som Flashback (i trådar om specifika tips) samt i Gunnar Walls blogg och böcker. Det som gör honom intressant är just den stora porträttlikheten med Christer Pettersson, vilket väckt teorier om att vittnen kan ha tagit fel på personerna.
2. Kopplingen till ABF-huset och restaurangen
Enligt senare efterforskningar var restaurangen som nämns i ABF-huset Z-salen eller den dåvarande restaurangverksamheten i huset på Sveavägen 41. Detta ligger endast cirka 150 meter från mordplatsen.
Festen: Det stämmer att företaget han jobbade på hade fest där.
Mysteriet: Problemet för utredarna var att ingen kollega kunde svära på att han var där hela kvällen, men ingen kunde heller placera honom på mordplatsen. Hans totala vägran att samarbeta gjorde att misstankarna aldrig kunde avskrivas helt, men inte heller styrkas.
3. Plastikoperationen
Detaljen om näsoperationen är en av de mest försvårande omständigheterna i tipset. Enligt kvinnan opererade han näsan kort efter att fantombilden (den s.k. "Smith & Wesson-bilden" eller den första fantombilden) publicerats. Syftet med en sådan operation skulle kunna vara att förändra sitt utseende för att inte stämma överens med vittnesmål. Utredningen lyckades dock aldrig få tillgång till hans journaler eller tvinga honom till en förklaring eftersom han inte var formellt delgiven misstanke om brott.
4. Varför hände inget mer?
Det finns tre huvudsakliga skäl till att spåret kallnade:
Christer Pettersson-fixeringen: Som du citerar beslutade Anders Helin att låta ärendet vila eftersom man trodde att man redan hade mördaren. Detta anses idag vara ett av de största misstagen i utredningen gällande detta spår.
Brist på tvångsmedel: Eftersom det inte fanns teknisk bevisning eller ett direkt utpekande vid en brottsplats, kunde polisen inte tvinga honom till förhör eller kroppsbesiktning (bl.a. för att kontrollera operationsärr).
Palmegruppen efter 1999: När kommissionen riktade kritik mot hur mannen hanterats, gjordes vissa försök att titta på ärendet igen, men vid det laget var spåren gamla och mannen stod fast vid att inte prata.
5. Identitet och nutid
Mannen har aldrig namngetts i officiella dokument med hänsyn till personuppgiftslagen och det faktum att han aldrig varit häktad. I kretsar som studerar arkivet går han under benämningar som rör hans likhet med Pettersson. Det har spekulerats i om han är den person som vissa vittnen såg vid Grand eller dekorima-hörnan, men eftersom han vägrat medverka i en konfrontationsgrupp (line-up) har detta aldrig kunnat testas.
Sammanfattningsvis: Det finns inga böcker som enbart handlar om honom, men han nämns ofta i litteratur som kritiserar polisens ensidiga fokus på Christer Pettersson (t.ex. av Gunnar Wall), då han utgör ett perfekt exempel på en alternativ kandidat som polisen "tappade bort" på grund av tunnelseende.