Citat:
Det troligaste var att de trodde att de skulle behandlas som judarna oftast behandlats i förtryckande stater i Europa. Avskiljas fysiskt (ghetto, pale of settlement etc), diskrimineras på olika sätt (yrken, utbildning osv) och ibland råka ut för lite pogromvåld och allmänt jävelskap, med statens direkta eller indirekta stöd. Fanns ingen anledning att tro något annat och något annat gjorde nazisterna inte på flera år efter Evian.
Citat:
Jag tror vi missförstår varandra. Du har själv resonerat kring att raslagarna var avsedda att - med dina ord - "fördriva" judarna. Jag kopplar nürnberglagarna till begreppet "raslagarna".
Citat:
Man kan tänka sig en evolution i tänkandet även hos Hitler och nazisterna. Från att fördriva judarna från Tyskland till att utrota dem i hela Europa. ../..
Tror tesen att omvärldens njugghet gällande judiska flyktingar som nödvändig eller ens avgörande för att Nazityskland skulle gå vidare i ullstrumporna har en svaghet i det att gick rätt lång tid innan de övergav fördrivning som policy och övergick till massmord. ../..
Tror tesen att omvärldens njugghet gällande judiska flyktingar som nödvändig eller ens avgörande för att Nazityskland skulle gå vidare i ullstrumporna har en svaghet i det att gick rätt lång tid innan de övergav fördrivning som policy och övergick till massmord. ../..
Begreppet fördriva är ett ord med negativ klang. Det syftar till att bli fientligt "bortjagad". Judarna fördrevs inte ut ur Tyskland. Raslagarna syftade till att judarna självmant skulle avlägsna sig från Tyskland, under villkoret att aldrig mer få återvända. Därmed var raslagarna ett elimineringsprogram.
Ska dock nämnas att judarna på landsbygden fördrevs in till städerna. I det sammanhanget hade "fördriva" varit språkligt korrekt.
När.det gäller begreppet "eliminera" så utgör termen svenskt fackspråk. Termen är neutral. Eliminera är synonymt med både avlägsna och köra bort.
Jag hoppas vi är överens om att Nürnberglagarna (raslagarna) syftade till att avlägsna judarna genom att göra dessa till andra klassens medborgare.
Från SAOB
ELIMINERA eliminera l. el-, äv. —, i Sveal. äv. -era, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; ELIMINATION.
1) (†) köra bort l. ut. Nu är så mykit mehra af nöden een process, .. at (hertig Johan Adolf) ohörder icke eliminerades uhr riket. RARP 9: 65 (1664)
2) avlägsna; utelämna. Pfeiffer (1837).
a) (i vetenskapligt fackspr.) avlägsna, bortskaffa. Almqvist Törnr. b. 1: 9 (1839; om bortfall av språkljud). Man kan .. ur oxisyrorna eliminera hydroxylgruppen. Widman Org. kemi 44 (1895). De eliminerande organen (dvs. njurar, lever, tarmkanal o. d.). Sundberg Mikroorg. 310 (1897). Elimination eller bortfall af en eller flera artikulationer eller artikulationsmomenter (”förstummande” af ljud, ty. ”schwund”). Noreen VS 3: 51 (1905). — särsk. gm matematisk operation ur ett ekvationssystem med flera obekanta avlägsna (den l. de obekanta), t. ex. för att finna de(n) kvarvarande obekantas värde(n). Björling Alg. 2: 8 (1849). Hedström o. Rendahl Alg. 55 (1915).
b) i allmännare o. försvagad anv.: utelämna, stryka; äv.: lämna åsido, lämna ur räkningen, bortse ifrån, icke taga hänsyn till. Rein Psyk. 1: 478 (1876). Verd. 1884, s. 134. Formalismen har alltid velat eliminera det individuela. Därs. 1886, s. 297. Proportionsläran, som vid våra lärovärk slukar så mycken dyrbar tid, är .. (i denna lärobok) helt eliminerad. PedT 1890, s. 202.
ELIMINERA eliminera l. el-, äv. —, i Sveal. äv. -era, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; ELIMINATION.
1) (†) köra bort l. ut. Nu är så mykit mehra af nöden een process, .. at (hertig Johan Adolf) ohörder icke eliminerades uhr riket. RARP 9: 65 (1664)
2) avlägsna; utelämna. Pfeiffer (1837).
a) (i vetenskapligt fackspr.) avlägsna, bortskaffa. Almqvist Törnr. b. 1: 9 (1839; om bortfall av språkljud). Man kan .. ur oxisyrorna eliminera hydroxylgruppen. Widman Org. kemi 44 (1895). De eliminerande organen (dvs. njurar, lever, tarmkanal o. d.). Sundberg Mikroorg. 310 (1897). Elimination eller bortfall af en eller flera artikulationer eller artikulationsmomenter (”förstummande” af ljud, ty. ”schwund”). Noreen VS 3: 51 (1905). — särsk. gm matematisk operation ur ett ekvationssystem med flera obekanta avlägsna (den l. de obekanta), t. ex. för att finna de(n) kvarvarande obekantas värde(n). Björling Alg. 2: 8 (1849). Hedström o. Rendahl Alg. 55 (1915).
b) i allmännare o. försvagad anv.: utelämna, stryka; äv.: lämna åsido, lämna ur räkningen, bortse ifrån, icke taga hänsyn till. Rein Psyk. 1: 478 (1876). Verd. 1884, s. 134. Formalismen har alltid velat eliminera det individuela. Därs. 1886, s. 297. Proportionsläran, som vid våra lärovärk slukar så mycken dyrbar tid, är .. (i denna lärobok) helt eliminerad. PedT 1890, s. 202.
Och här tror jag missförståndet uppstått. Min gissning är att du blandade ihop svenskans "eliminera" med engelskans "eliminate". Nu är dessa i mångt och mycket en direkt översättning sinsemellan. Men det finns en väsentlig skillnad. Via popkulturen har ordet "eliminate" fått innebörden "mörda/döda". Ungefär som "fisketur" betyder att personen som är ute och "fiskar" i själva verket är död. Han sover bland fiskarna. Eliminate är således ett finare sätt att uttrycka ett makabert verb.
Så när du var vänlig och uppmärksammade mig på ditt missförstånd så tror jag du i själva verket tänkte på Wannseekonferensen 1942 där man slutligt gick vidare med planen att förinta judarna, "Den slutgiltiga lösningen".
Förinta är ett ord med värdeladdning. Här handlar det om att beskriva en bild av en gigant som ger sig på något litet, nästan försvarslöst, och krossa med minimalt motstånd och/eller ansträngning.
SAOB
FÖRINTA förinta l. fœr-, i Sveal. äv. (förinnta Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.), -NING; -ARE.
(företrädesvis i högre stil) tillintetgöra (ngn l. ngt), göra slut på, utplåna; fullständigt förtära l. (för)krossa; äv. i pass. med intr. bet.: bliva tillintetgjord, bliva till intet, förgås; äv. bildl. Han blev fullständigt förintad av underrättelsen. Känna sig förintad. Hon gav honom en förintande blick. Han .. måste se sina bästa utsigter förintas. Spiess Bergtr. 90 (1799; klandrat i JournSvL 1799, s. 358). Hvarföre längtar .. du, att helt och hållet förintas? VFPalmblad i PoetK 1813, Suppl. s. 132. En allmän flod, som på en gång förintade hela djurverlden. WHisinger i JernkA 1828, Bih. s. 24. Jag är förintad af min synd och blygsel. Hagberg Shaksp. 2: 227 (1847). En skål för menniskoslägtets förintning! För verldsbranden! Rydberg Frib. 347 (1857). Denna armé, som tyskarne trodde sig hafva förintat. Rappe Nordarm. 218 (1874). Pansarskeppens förintande eldverkan. IllMilRevy 1898, s. 158.
Avledn.: FÖRINTELSE, r. l. f. förhållandet att vara l. bliva förintad; tillintetgörelse; död, förgängelse. Heydenreich PhilosHb. 1: 19 (1798). I döden .. der .. alla timliga plågor och lidanden upphöra, men genom förintelse. Genberg VSkr. 2: 131 (1863). (Elden) rusar fram med blindt raseri, spridande död och förintelse omkring sig. Wisén Oden 86 (1873). jfr VÄRLDS-FÖRINTELSE.
Ssgr: förintelse-krig. krig avsett att fullständigt krossa l. tillintetgöra fienden. Steffen Krig. 4: 413 (1917).
-längtan. (i vitter stil) längtan att förintas. Böök SvStud. 284 (1913).
-trånad. (i vitter stil) En .. obeskrifbar förnimmelse, sammansatt af extatisk förintelsetrånad och salig vällust. 2Saml. 36: 71 (1915).
FÖRINTA förinta l. fœr-, i Sveal. äv. (förinnta Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.), -NING; -ARE.
(företrädesvis i högre stil) tillintetgöra (ngn l. ngt), göra slut på, utplåna; fullständigt förtära l. (för)krossa; äv. i pass. med intr. bet.: bliva tillintetgjord, bliva till intet, förgås; äv. bildl. Han blev fullständigt förintad av underrättelsen. Känna sig förintad. Hon gav honom en förintande blick. Han .. måste se sina bästa utsigter förintas. Spiess Bergtr. 90 (1799; klandrat i JournSvL 1799, s. 358). Hvarföre längtar .. du, att helt och hållet förintas? VFPalmblad i PoetK 1813, Suppl. s. 132. En allmän flod, som på en gång förintade hela djurverlden. WHisinger i JernkA 1828, Bih. s. 24. Jag är förintad af min synd och blygsel. Hagberg Shaksp. 2: 227 (1847). En skål för menniskoslägtets förintning! För verldsbranden! Rydberg Frib. 347 (1857). Denna armé, som tyskarne trodde sig hafva förintat. Rappe Nordarm. 218 (1874). Pansarskeppens förintande eldverkan. IllMilRevy 1898, s. 158.
Avledn.: FÖRINTELSE, r. l. f. förhållandet att vara l. bliva förintad; tillintetgörelse; död, förgängelse. Heydenreich PhilosHb. 1: 19 (1798). I döden .. der .. alla timliga plågor och lidanden upphöra, men genom förintelse. Genberg VSkr. 2: 131 (1863). (Elden) rusar fram med blindt raseri, spridande död och förintelse omkring sig. Wisén Oden 86 (1873). jfr VÄRLDS-FÖRINTELSE.
Ssgr: förintelse-krig. krig avsett att fullständigt krossa l. tillintetgöra fienden. Steffen Krig. 4: 413 (1917).
-längtan. (i vitter stil) längtan att förintas. Böök SvStud. 284 (1913).
-trånad. (i vitter stil) En .. obeskrifbar förnimmelse, sammansatt af extatisk förintelsetrånad och salig vällust. 2Saml. 36: 71 (1915).
Förintande handlar alltså i angränsande sammanhang om massdöd. Det kan vara i krig där det används för att förinta fienden. Men det kan också vara att förinta ett getingbo, en myrstack eller ogräs. Eller så kan det vara ett ord för att beskriva en händelse som syftade till att förinta en folkgrupp, exempelvis judar. En sådan händelse skulle följaktligen kunna kallas för "förintelsen". Begreppet förintelse i detta sammanhang syftar inte på resultatet av gärningen, utan snarare på "avsikten att förinta". Således skulle ett begrepp som "reduktionen" eller "minskningen", om än språkligt korrekta och verklighetsförankrat, genom dessa alternativ beröva ordet "förintelsen" på sin värdeladdning. Förintelsen är således ett begrepp som förmedlar mer information än "reduktion" eller "minskning".
I denna tråd diskuterar vi en händelse som benämns "förintelsen", och i sammanhang där det kan kopplas till att förintelsen blev en direkt följd det som i sammanhanget åsyftas, är det således klargörande att beskriva med begrepp som anknyter till "att förinta". Detta för att undvika missförstånd kring vad som är föremål för diskussion, samt att man är överens om grundläggande fakta.
Eftersom vi nu ska diskutera ord och begrepp, så behöver vi kanske gå igenom händelserna som föregick "förintelsen" lite kort. Förintelsen ägde rum under kriget. Vilket är det vi har diskuterat. Innan kriget ville man från Nazityskland eliminera judarna från det tyska folklivet. Målet var, som jag skrivit flera gånger nu, ett Tyskland fritt från judar (Judenrein).
Judenrein är tyska med två ord som sitter samman i ett enda ord. "Juden" och "rein".
Juden på tyska är "jude" i plural.
Rein betyder "fritt/fri från" eller "ren".
Här uppstår flera möjliga sammansättningar för att beskriva Nürnberglagarna. En skulle kanske skriva "frihetsprogram". En annan hade föredragit "reningsprogram". Slutligen kan man välja "judeprogram".
Personligen uppfattar jag samtliga som smaklösa. En annan skulle uppfatta det som oseriöst. Det enda begrepp jag för stunden kunde tänka mig var det egenmyntade begreppet "elimineringsprogram". Ordet är neutralt, sakligt och dessutom korrekt språkanvändning för att beskriva den följd man avsåg åstadkomma med raslagarna. Jag övervägde även "rensningsprogram", men det rullar fel på tungan. "Eliminering" är ett fonetiskt fint ord.
Vill dock - utan att anklaga - uppmana till att vi avstår ifrån härskartekniker, ad hominem och halmgubbar. Hittills har det gått bra. Jag tror som sagt att Motvillig1.2 missförstod vad jag menade. Vilket jag har överseende med. Det är viktigt att vi förstår varandra fortsättningsvis och kan vara väldigt säkra på att vi vet vem han pratar med.

Jag är beredd att återgå till diskussionen om Motvillig1.2 "hänger med." Motvillig1.2 får ge klartecken när diskussionen kan återupptas. Förutsättningen för det är att vi anstränger oss för att förstå varandra även om vi ser ett "felaktigt" ordval, märklig meningsuppbyggnad eller råkar sätta ett kommatecken för mycket.