Jag mår som jag förtjänar. Alla gör inte det.

Egentligen mår jag mycket värre än jag förtjänar, men poängen är att jag mår dåligt och att det verkar rimligt, men att alla som borde må dåligt inte gör det.

Det gör mig lite bättre än dem, lite godare, mer ärorik och hedervärd. Visst är det så?

Frågan är ju dock om någon innerst inne är lycklig. Hur kan du avgöra det? Är ju inte alltid det går att se olycka

Överlag tror jag att man inte ska sätta sig själv i förhållande till andra och lägga mycket vikt vid det. Du kan nog må bättre av att göra annat än att gripa efter halmstråvälmåendet över att du åtminstone mår dåligt på ett bättre sätt än andra.

Lycka definierar jag som stunder av eufori, och det är ju inte helt normalt att känna det hela tiden. Tror inte många går omkring såna några längre stunder.

Men de flesta mår hyfsat väl om man ska göra en genomsnittlig bedömning. Även folk som man i någon moralisk bedömning skulle säga är dåliga.

Som socialt djur relaterar man ofta sig själv och sitt till andra. Det är svårt att inte påverkas av en förvisso förvriden och efterbliven moralisk syn på saker och ting, om inte annat pga bristfällig anpassningsförmåga.

Det är inte det att jag mår dåligt på ett bättre sätt än andra, men snarare att jag gör det till skillnad från många andra. De flesta borde egentligen må dåligt över sin omänskliga mänsklighet, men de gör inte det.

Vad menar du? Att du tycker du är bättre än andra för att du mår dåligt? Jag förstår inte

Jag inte bara tycker utan är, när det gäller de flesta. Det finns dock genuint goda människor som utifrån bästa förmåga bidrar till en bättre värld, och de mår ofta inte så bra som de borde. Då talar jag inte om självgoda miljöpartister.

Jag tror han menar att han mår dåligt (oklart varför) medan andra som har gjort värre grejer inte mår lika dåligt som honom. Och därför är han en bättre människa, typ.

Inte riktigt men nästan iallafall. Egentligen borde alla människor som bara anammat någon form av mänskligt beteende må dåligt över sin omänskliga mänsklighet, men så är det inte.

Förstår vad du menar. Men tror det är bättre att söka och hålla fast vid lyckan. Har du något konkret som tynger dig, erkänn/ta tag i det. Sådana här tankar hjälper inte. Ingen förtjänar att må dåligt.

De flesta förtjänar att må dåligt ur ett rimligt moraliskt perspektiv, och vissa mer än andra. Vi är människor.

Vet inte riktigt vad du vill veta.

Men jag tror det blir konstigt att tänka att man är bättre än andra människor.

Är det inte bättre att tänka att du tycker om andra människor som vill göra gott i världen?

Måste du vara bättre än dem? Eller bättre än andra människor?

Jag tror att varför vissa mår dåligt i livet kan ha med andlighet att göra, kanske karma från tidigare liv.

Ser YouTube videos just nu där de säger att vi skriver ett kontrakt innan vi lever ett liv på jorden.

Du kanske har valt det här livet innan du började leva det. För att lära dig saker om dig själv (ditt högre jag, higher self).

Man får väl försöka leva ett så bra och enkelt och fint liv utifrån de förutsättningar man har i just det här livet.

Och försöka hjälpa någon annan ibland om man kan