Källor som en redovisningskonsult använder sig av

Om man kan allt detta:

• Man vet hur dubbel bokföring fungerar.
• Man har koll på all vägledning från Bokföringsnämnden.
• Man har koll på all vägledning, regler, och ställningstaganden från Skatteverket.
• Man har koll på alla relevanta SFS-författningar som berör skatt och bokföring (BFL, ÅRL, IL, ML).
• Man har koll på all information från Bolagsverket.

Kan man i sådana fall lika mycket som en duktig redovisningskonsult? Eller har jag missat några källor?

Ja det är ju otroligt svårt att svara på då det är så komplext.

Tycker du att det saknas några källor i trådstarten? Tänker då främst på officiella källor.

Om du kan lika mycket som en duktig redovisningskonsult?

Om du bedriver en enmans konsultfirma där du bara säljer din tid med en faktura in och en ut varje månad utan omkostnader, då har du kunskapen som behövs för att kunna kvalificera dig.

Är det en verksamhet med 15 anställda, bilar, lagerförda varor, lokaler, UEs och annat då kan det bli väldigt komplicerat och lätt att ta sig vatten över huvudet.

Så det behövs ett exempel på verksamhet för att avgöra om TS kan lika mycket som en bra redovisningskonsult...

Att besitta kunskap från ”All vägledning från BFN” och ”all vägledning från Skatteverket” är ganska starka ord.

Bara BFN:s allmänna råd, vägledningar och uttalanden spänner över K1–K4, specialfall och löpande uppdateringar. Samma sak med SKV:s ställningstaganden och rättsliga vägledning. Att känna till att de finns är inte samma sak som att behärska dem i praktiken.

En duktig redovisningskonsult har också mångårig erfarenhet av både löpande bokföringsarbete och bokslutsarbete för flera olika bolag i olika branscher och i olika storlek.

Det är ju som att fråga om längden på ett snäre.

Vilka andra kunskaper måste en redovisningskonsult ha för att kunna hantera verksamheten med 15 anställda i ditt exempel? Eller handlar det bara om att ha erfarenhet?

Du säger alltså att det som saknas är arbetslivserfarenhet? Och inte någon specifik resurs som en redovisningskonsult kan använda sig av?

måste och måste, men det är klart det är skillnad på grundkunskap och avancerad kunskap.

Om jag kan räkna 5+5 så kan jag hävda att jag kan grundläggande matematik, men jag har betydligt mer att bevisa om jag ska bli matematikprofessor på KTH.

För att värdera och bedöma någons kunskapsnivå måste du ha exempel och annat att kunna förhålla dig till, att veta vad moms och arbetsgivaravgifter är gör dig inte till en bra och noggran redovisningskonsult redo att hantera ett miljardbolags böcker...

Jag omformulerar min fråga:

Om en redovisningskonsult använder sig av dessa källor:

• Vägledningen från Bokföringsnämnden.
• Vägledningen, reglerna, och alla ställningstaganden från Skatteverket.
• Alla relevanta SFS-författningar som berör skatt och bokföring.
• All information från Bolagsverket.
• Relevanta prejudikat från domstolarna.

Har redovisningskonsulten då allt han behöver för att göra ett bra jobb? Förutsatt att han kan tillämpa kunskaperna i praktiken.

En skicklig redovisningskonsult kan även sådant som officiella inte vill lära ut eller snarare inte begriper lagliga, i gråzonen (och kanske även olagliga som klarar en revision).
I vissa fall finns även lösningar med inblandning av utlandet.

Vi går väl effektiv tid iallafall en vecka eller två i fortbildningskurser varje år. Mycket av de kurserna handlar om att uppdatera sig på nya rättsfall, nya ställningstagande från Skatteverket, Skatterättsnämnden etc. De som undervisar är i regel kunniga experter som kan ge kvalificerade gissningar kring vad de underlagen har för konsekvenser och hur mycket de kommer hålla rättsligt.

Men som andra är inne på är den stora kompetensen den fingerfärdighet och magkänsla man bygger upp genom arbetslivserfarenhet för t.ex. vad som egentligen är avdragsgillt, hur man klassificerar saker momsmässigt etc.

Annorlunda uttryckt: Om du har läst instruktionsböckerna från alla biltillverkare, kommer du att vara en bra bilmekaniker?