Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Så är det. Det handlar om lite olika sätt att "komma runt" SE. Det Lebel gör här är att försöka ge en alternativ förklaring till Yvonne N:s vittnesmål om en man med SE-utstyrsel som springer på David Bagares gata. Lebel menar alltså att Yvonnes observation av SE i själva verket gjordes nere på Tunnelgatan (och då är ju SE bara ett vittne).

En vanligare alternativförklaring är att det fanns två springande män i likvärdig utstyrsel: Mördaren, som Yvonne såg springa uppe på David Bagares gata (och som sedan hoppade in i en bil på Snickarbacken), och SE (som vände redan innan han kom fram till trappan).

Och efter att Nieminen har mött mannen som uppenbarligen är SE stöter hon på LJ som springer efter mördaren. LJ springer efter en man, inte SE och hans okända tvillingbror. Därefter möter Nieminen poliserna. En man flyr, försöker få ned något i en liten väska och ser sig om som om han vore jagad. SE identifieras av Nieminen med reservation för SEs rock som han medvetet bytt ut inför fotograferingen.

Varför stoppa ned huvudbonad i en väska? Nej, orimligt.

GM hade stickad mössa på huvudet. Tror inte AB och IM sett fel på den punkten.

Nieminen identifierar inte Engström.

Engström byter inte ut någon rock.

Låt dårskapet kring Engström stanna i den tråd/mentala dikeskörning där han vanligtvis avhandlas.

Hon säger att mycket med mannen på Davis Bagares gata stämmer med SE på bilden.

I och med att Linder redan innan ville plocka in honom, är det konstigt att inget hände i och med detta.

Det tyckte hon om CP med. Vad ska hon säga? Hon kan ju knappt beskriva mannen på DBG. Han hade rock. Men uppenbarligen inte Engströms. Vad blir kvar? En slät haka. Åh, just det. En liten väska. Ja, rimligtvis hade GM en sån. Han var beväpnad med en tung revolver. Nieminen bidrar med noll.

Nej, det tyckte hon inte. Det var ett påhitt av artikelförfattaren, vilket hon förklarade senare.

Hon fick se tre bilder på ansikten, men hade inget ansikte att gå efter.

CP:s axelbredd stämde bäst av de tre ... Inget utpekande således.

Med SE stämde minst ett halvdussin saker. En himmelsvid skillnad, som prästen sa.

Läs din text igen. Du var nog inte riktigt vaken. Sömnbrist igen?

Gärningsmannen nådde trappkrönet efter 35 sekunder. Enligt polisens egna mätningar (A1969). Att flykten började fem sekunder efter skotten 23.21.30 är rimligt. GM nådde krönet 23.22.10.

Tre minuter är tiden som gick mellan gärningsmannens försvinnande vid trappkrönet 23.22.10 och vittnets ankomst till trappkrönet 23.25.10.

Läs den meningen tre gånger.

Det är vad domaren vill veta i Stockholms tingsrätt 1989. Tiden som gick mellan gärningsmannens försvinnande vid trappkrönet och vittnets ankomst till trappkrönet.

Läs båda meningarna tre gånger.

Klar? Då går vi vidare.

Vittnet Lars Jeppsson svarar inte "tre minuter". Lars svarar "nån minut" (som kan betyda vad som helst mellan en och flera minuter). Sedan säger Lars "drygt". Sedan ändrar sig Lars och säger "kanske en och en halv". Sedan ändrar sig Lars igen och säger "nånstans mellan en minut och en och en halv".

Vad är det här? Det är ett vittne som försöker återkalla ett minne som inte finns. Tre år efter händelsen.

Tiden är tre minuter. Inte enligt mig. Enligt polisens egna mätningar (A1969). Områdesanropet (det första larmet i polisradion) sändes 23.25.10 eller några sekunder senare. Vittnet Lars Jeppsson mötte vittnena Yvonne Nieminen och Ahmed Zahir vid trappkrönet när larmet sändes.

Yvonnes och Ahmeds färd från trappkrönet till Luntmakargatan tog lika lång tid (57 sekunder) som polisernas färd från Brunkebergstorg till Luntmakargatan (30+15+12 sekunder). Enligt polisens egna mätningar (A1969) och förhör.


Lyssna här. Vad hör du? Du hör att växeltelefonisten Ann-Louise Paulsson hos Järfälla taxi ringer till larmoperatören Kenneth Ed i LAC (Länsalarmeringscentralen på Södermalm). "Tunnelgatan vid Sveavägen. Det är en kille som har blivit skjuten." Ed ber en kollega (Claes Bystedt) att larma ambulans. Själv ringer Ed till SBC (polisens sambandscentral på Kungsholmen).

Lyssna här. Vad hör du? Du hör att Ed talar med radiooperatören Jan Hedlund i SBC. Det första larmet i polisradion har ännu inte sänts när samtalet avslutas 23.25.10. Hedlunds kollega Ulf Helin (som satt snett bakom Hedlund i SBC) har ännu inte sagt "det är en uppgift från taxi att det är någon som blivit skjuten vid Tunnelgatan - Sveavägen" i radion. Helins IM (ingripandemeddelande) syns ännu inte på skärmarna i SBC. Man hör Hedlunds tangentbord i bakgrunden när han letar efter ett IM.

Lyssna här. Vad hör du? Du hör att Kenneth Ed motringer Järfälla taxi 23.25.35. Ann-Louise Paulsson svarar 23.25.47. Ann-Louise låter lite uppgiven. Hon gav nyss samma besked till Helin när han motringde. Brottsplatsen är korsningen Sveavägen - Tunnelgatan i Stockholm. Inte Apelbergsgatan (som Solna taxi meddelade när SBC svarade 23.24 som framgår i EH1083). Inte Järfälla (som man kunde tro när Ann-Louise ringde första gången). Varför är inte samtalen mellan SBC och taxiväxlarna inspelade? Polisen spelade inte in samtalen till och från sambandscentralerna i mitten av 80-talet. Av integritetsskäl.

Lyssna här. Vad hör du? Du hör att Jan Hedlund i SBC ringer tillbaka till LAC 23.25.54. Claes Bystedt i LAC svarar några sekunder senare. Hedlund vill att Bystedt ska "dämpa ner" Kenneth Ed, så att Järfälla taxi inte blir motringda en gång till. Det är för sent. Kenneth Ed har redan motringt Järfälla taxi. Det första larmet i polisradion (ett områdesanrop i vaktdistrikten i innerstaden) sändes tidigast 23.25.10. När Kenneth Eds samtal med Jan Hedlund slutade. Eller några sekunder senare. Inte senare än 23.25.35. När Kenneth Ed motringde Ann-Louise Paulsson. Då hade Ulf Helin redan motringt henne.


Andra bevis för larmtiden 23.25 (det finns fler):

1. Radiobil 2160 grep den oskyldige Bengt M utanför Restaurang Stockholm Peking på Regeringsgatan 48 23.30. Vittnen i restaurangen gav Bengt alibi. Det var "4 - 5 minuter" efter det första larmet i polisradion. Som framgår i A14218 och EEE642.

2. Som framgår av ett annat IM (på sidan 3 i IM-listorna) skickade Ulf Helin (signaturen HZ) en patrull (piket 1230) till "T-Centralen Norra" (Centralstationen) 23.24. Det gällde "fylleri". En person var "liggande". Piket 1230 tankade på Shellmacken vid Norra Bantorget. De hann inte åka till Centralstationen förrän larmet om skottlossningen kom. Det tog en minut att avsluta tankningen (A14207). Helin kunde inte skicka piket 1230 till mordplatsen 23.23 om han skickade piket 1230 till Centralstationen 23.24 (inte ens i Magasinet Filters fantastiska värld). Det har varit känt sedan 1995. För dem som har läst bröderna Poutiainens bok "Inuti labyrinten". Som först uppmärksammade saken.

3. Larmtiden 23.29 (pkom Gösta Söderströms tid) var ännu mer fel än 23.23 (Holmérs tid). Söderströms armbandsklocka gick en minut och 43 sekunder efter (A14203-A). När taxiföraren Anders Andersson stoppade radiobil 2520 på Kungsgatan visade Söderströms armbandsklocka 23.23. Söderström såg fem minuter fel (det är lätt att se fem minuter fel på en analog armbandsklocka). Som framgår i "Inuti labyrinten". Söderström antecknade 23.28 istället för 23.23. Klockan var 23.24.43 (om Söderströms armbandsklocka visade exakt 23.23). Det stämmer med larmtiden 23.25.10. Söderströms förare Ingvar Windén visste inte säkert vad klockan var (som framgår i förhören).


Hans-Gunnar Axbergers föregångare (som granskningskommissionens sekreterare) hittade två "motbevis" som påstods visa att rätt larmtid var 23.24 och inte 23.25 (tiden för taxiföraren Anders Anderssons upptäckt av radiobil 2520 på Kungsgatan vid Regeringsgatans bro och tiden för ambulansernas avfärd från mordplatsen).

Per Kjellson måste ha haft en dålig dag. Båda dessa "motbevis" är totalt tillintetgjorda av handlingar som släpptes 2020.

Inget vet när Andersson upptäckte radiobil 2520 på Kungsgatan (som framgår i EAE621-A).

Det finns inga som helst tvivel att ambulanserna lämnade mordplatsen efter 23.28.30. Flera förhör med blåljuspersonal och vittnen visar att ambulans A951 lämnade mordplatsen med blåljus och sirén (A14208-1 och A14209-1).

Inga siréner hörs när ambulansföraren Peter Andersson (numera Nordström) talar med larmoperatören Gia Carneström i LAC. Däremot hörs Lisbeth Palme säga "det är Olof" 23.28.21. Samtalet slutar strax efter 23.28.30. Ambulans A951 lämnade inte mordplatsen 23.28.00 som påstås i granskningskommissionens rapport. Ambulansen lämnade mordplatsen tidigast 23.28.30. Sannolikt 23.29. Inget hindrar att larmet sändes 23.25 och att A951 anlände till mordplatsen 23.26. A951 var på mordplatsen "i cirka två till fyra minuter" (A14208-1).

Det första larmet i polisradion sändes 23.25.10 eller några sekunder senare. Inte senare än 23.25.35.

Det har en konsekvens. Eller två.

Att radiooperatören Ulf Helin motringde Ann-Louise Paulsson vet minst ett halvdussin personer som fortfarande lever. Ulf Helin, kollegan Birgitta Brolund, polisbröderna V och några till.

Tänker du aldrig att du kan vara fel ute när alla andra har en annan åsikt? Alltid bombsäker på att du tolkat förhör/mätningar rätt?

Från förhör med Nieminen:

I sättet som mannen gick påminde denne om Christer Pettersson.

https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E15-01-H

GM:s avvikande rörelsemönster är ett stort problem för fantasierna om SE som gärningsman. Han rör sig inte det minsta klumpigt varken när han går eller springer, vilket man kunde se med egna ögon i Rapport.

Rapportsändningen talar starkt emot SE som gärningsman.

GrK sid 157:

Gärningsmannens signalement


Omständigheter som utretts


Uppgifter från målsäganden och vittnen samt undersökningar som gjorts av SKL och PU gemensamt visar att mordet begicks av en man, som var över 175 cm lång men inte längre än ca 190 cm. Han bar en mörk jacka eller rock, dvs. längre jacka eller kortare rock. Uppgifter från vittnen på mordplatsen ger i övrigt följande bidrag till signalementet.

Längd: De vittnesuppgifter som lämnats under rättegångarna mot Christer P gör det antagligt att gärningsmannen var ungefär 180-185 cm lång.

Ålder: Vittnena har inte beskrivit gärningsmannen som vare sig yngre eller äldre; det är troligt att han var mellan 30 och 50 år gammal.

Huvudbonad: Uppgifterna om gärningsmannen var barhuvad, hade keps eller någon form av mössa går isär.

Ansikte, hår: Inget av vittnena på mordplatsen har kunnat lämna upplysningar om gärningsmannens anletsdrag. Förutom från målsäganden saknas det därför uppgifter från brottsplatsen om hur gärningsmannens ansikte såg ut.

Rörelsemönster: Vittnen har beskrivit mannens rörelsemönster som lunkande, klumpigt, haltande, rullande, som en elefant, smidigt som en stor björn etc.

Beträffande den s.k. fantombild som publicerades den 6 mars 1986 gäller att den grundades på uppgifter från en person som troligen inte sett mördaren; hennes iakttagelser gjordes vid en alltför sen tidpunkt i mordområdet. Det är därför mer troligt att fantombilden inte föreställer mördaren, än att den skulle göra det.

En minnesbild i ett förhör 32 år senare. Inte så hett.

Vill minnas att Borgnäs & Co slog fast att det där med klumpigheten kom från ett opålitligt vittne och blev något av en mediaanka. Isen är tunn i Ankeborg.

Håller med i stort men rörelsemönstret hos GM torde vara vanskligt att jämföra med det rörelsemönster han hade i vanliga fall.

När man skjutit en annan människa och ska ta till flykten är man nog rätt påverkad av det man nyss gjort, både mentalt och kroppsligt.

Lägg till att GM kan ha varit påverkad av alkohol eller droger. Tar vi någon som har alkohol - eller drogproblem så begick han troligtvis inte dådet i nyktert tillstånd. De flesta missbrukare måste ha något innanför västen så att säga när de begår även mildare brott.

Om man funderar kring SE som GM eller icke GM måste man ha med i beräkningen att han hade alkoholproblem. Tänker man sig honom som GM måste man således utgå ifrån att han högst troligtvis inte var spiknykter när han begick dådet. Nu är det rena dårskapen att SE ska ha bragt livet av Palme men du fattar nog vad jag vill ha sagt här.