Enligt ett förslag som nu diskuterats mellan ukrainska, europeiska och amerikanska tjänstemän har Kiev kommit överens med västallierade om att upprepade brott mot framtida vapenviloavtal från Ryssland skulle leda till en samordnad militär respons mellan USA och Europa. Det här enligt källor som informerats om diskussionerna och "läckt" till Financial Times.
Ett ryskt brott mot vapenvilan skulle mötas med ett svar inom en dag, med början i en "diplomatisk varning" och en direkt militär motåtgärd från den ukrainska armén. Om striderna fortsätter skulle det bli en andra fas av intervention med styrkor från "the coalition of the willing", dvs. bestående av de mer än 20 av Ukrainas allierade som har gått med på att ge Kiev säkerhetsgarantier när ett vapenvilaavtal har förhandlats fram. Om Rysslands brott mot vapenvilan utvecklades till en större attack skulle det, tre dagar efter det första brottet mot vapenvilan, utlösa ett samordnat militärt svar från en gemensam militär styrka från väst, inklusive USA. Det är dock litet oklart om det amerikanska stödet skulle innebära amerikanska trupper ("boots on the ground").
Amerikanska, europeiska och ukrainska tjänstemän har enligt Financial Times diskuterat och arbetat fram förslagen under flera månader (med start i december i fjol), med flera europeiska länder som pådrivare och ett aningen motvilligt och delat USA (Pentagon ställer sig bakom planerna, Trump har "fladdrat"). Starmer, som tillsammans med Macron har tagit "lead" för initiativet ”koalitionen av de villiga”, gick redan förra månaden ut med att Storbritannien kan skicka trupper till Ukraina ”i händelse av ett fredsavtal” mellan Ukraina och Ryssland.
Ingen regering har formellt bekräftat avtalet, men det är som sagt i linje med vad Ukraina och Europa vill. Och Trump har hittills konsekvent misslyckats i sina "fredssträvanden" och verkar nu vara inne i en "irriterad på Putin"-fas, och har dessutom "bakbundit sig själv" genom att för det amerikanska folket lyfta "Grönlandsbehovet" i huvudsak som ett "skydd mot ryska missiler och kärnvapen på väg mot USA". Trump-administrationen och republikanerna är redan politiskt i kläm inför mellanårsvalet och därför går det helt enkelt inte för Trump att just nu föra fram hur god kompis han är med Putin. Snarare är det precis tvärtom, om han var beredd att starta krig med andra NATO-länder "för att kunna skydda USA mot ryska missiler" så behöver han inta samma hållning mot Ryssland när det gäller en ev. fred mellan Ukraina och Ryssland.
Ett ryskt brott mot vapenvilan skulle mötas med ett svar inom en dag, med början i en "diplomatisk varning" och en direkt militär motåtgärd från den ukrainska armén. Om striderna fortsätter skulle det bli en andra fas av intervention med styrkor från "the coalition of the willing", dvs. bestående av de mer än 20 av Ukrainas allierade som har gått med på att ge Kiev säkerhetsgarantier när ett vapenvilaavtal har förhandlats fram. Om Rysslands brott mot vapenvilan utvecklades till en större attack skulle det, tre dagar efter det första brottet mot vapenvilan, utlösa ett samordnat militärt svar från en gemensam militär styrka från väst, inklusive USA. Det är dock litet oklart om det amerikanska stödet skulle innebära amerikanska trupper ("boots on the ground").
Amerikanska, europeiska och ukrainska tjänstemän har enligt Financial Times diskuterat och arbetat fram förslagen under flera månader (med start i december i fjol), med flera europeiska länder som pådrivare och ett aningen motvilligt och delat USA (Pentagon ställer sig bakom planerna, Trump har "fladdrat"). Starmer, som tillsammans med Macron har tagit "lead" för initiativet ”koalitionen av de villiga”, gick redan förra månaden ut med att Storbritannien kan skicka trupper till Ukraina ”i händelse av ett fredsavtal” mellan Ukraina och Ryssland.
Ingen regering har formellt bekräftat avtalet, men det är som sagt i linje med vad Ukraina och Europa vill. Och Trump har hittills konsekvent misslyckats i sina "fredssträvanden" och verkar nu vara inne i en "irriterad på Putin"-fas, och har dessutom "bakbundit sig själv" genom att för det amerikanska folket lyfta "Grönlandsbehovet" i huvudsak som ett "skydd mot ryska missiler och kärnvapen på väg mot USA". Trump-administrationen och republikanerna är redan politiskt i kläm inför mellanårsvalet och därför går det helt enkelt inte för Trump att just nu föra fram hur god kompis han är med Putin. Snarare är det precis tvärtom, om han var beredd att starta krig med andra NATO-länder "för att kunna skydda USA mot ryska missiler" så behöver han inta samma hållning mot Ryssland när det gäller en ev. fred mellan Ukraina och Ryssland.
__________________
Senast redigerad av Graavarg 2026-02-03 kl. 12:06.
Senast redigerad av Graavarg 2026-02-03 kl. 12:06.