Citat:
Ursprungligen postat av
Briascca
Som universitetslärare (i ett helt annat ämne än detta) kan jag bekräfta riktigheten i att det viktiga för oss är att få igenom så många studenter som möjligt. Skälet är ekonomiskt.
Vi får en penningsumma när studenten börjar, och sedan när studenterna examineras genom sin utbildning och förstås lämnar utbildningen. Vi har inget incitament för att upprätthålla kursmålen och dess krav.
Om du är en rättande lärare eller examinator (på universitetet skiljer man som bekant på dessa roller) så innebär det att om du inte släpper igenom studenten så får din institution och arbetsplats mindre pengar. Då kommer institutionschefen och säger att vi måste vara generösare och sänka kraven, så vi får igenom fler studenter. Särskilt viktigt är det på buskuniversiteten ute i småstäderna då de har lågt söktryck, så det gäller att locka många studenter med att utbildningen är busenkel.
Så det här är helt normalt för samtida universitetet, och det är ett system som politikerna av alla partifärger stödjer. Hade det varit som det var förr när vi fick pengarna när studenten började, så hade inte många studenter klarat utbildningen. Då hade det tagit dyra studielån och så hade de bara hamnat i skuld, när vi underkänt dem för att de inte kunde det som de skulle kunna.
Välkommen till det moderna och kravlösa Sverige som alla partier älskar!
Inom mitt ämne (ingenjörsutbildningar) konkurrerar lärare med varandra om att hålla hög nivå. Fortsättningskursens lärare klagar på introduktionskursens lärare om studenterna inte behärskar grunderna. Kurser har ofta många redovisningsuppgifter, både quizzar, laborationer, projekt och salstentamen på samma kurs, så studenterna måste arbeta hårt. De är stolta för att de går en krävande utbildning. Men vi har många avhopp, och många studenter saknar studiemedel för att de har presterat för lite och måste börja jobba vid sidan om studierna, och då presterar ändå sämre.
Någon enstaka gång har ledningen gett t.ex. mattelärarna i uppdrag att föreslå åtgärder för hur genomströmning ska kunna ökas. Men kursansvariga lärare är suveräna, ingen chef får säga att du måste godkänna fler, säg det till din chef. Det är ovanligt att vi ändrar kursplanen och stryker något svårt för att anpassa undervisningen till att vi numera har svagare studenter. Istället så satsar vi mer på att erbjuda extra handledning, studentfaddrar mm. Chefer är visserligen oroliga för ekonomin, men de är också oroliga att utbildningen ska få underkänt i UKÄ:s utvärderingar som sker med några års intervall.
En del i förklaringen är att tekniska utbildningar alltid har fått mer ersättning per poäng ("teknikpeng") än icketekniska, och därmed har fler lektioner. Ett orosmoment är att lärare får minskad ersättning år för år och därför måste minska antalet undervisningstimmar, särskilt när studentgrupperna minskar, eftersom ersättningsmodellen har blivit mer dynamisk, och då börjar man stryka kursinnehåll. Lärare får inte mindre förberedelsetid för att man examinerar färre, men för att färre studenter väljer utbildningen för att den har rykte om att vara svår. Särskilt på mindre lärosäten drabbas vi av mer fluktuerande studentantal, svagare studenter och av borgerliga regeringars neddragningar av takbeloppet. Samtidigt visar lönestatistik att teknikutbildningar ger högst lön av lärosätets olika utbildningar, vilket lockar motiverade studenter.
En ny trend är att följa upp förkunskapskrav till varje fortsättningskurs, resulterande i att många studenter inte får registrera sig, och då minskar även ersättningen till lärosätet. Förr gav man ofta generell dispens på ingenjörsutbildningar från förkunskapskraven till alla som har klarat en viss poängsumma, men universitetens jurister gillar inte generell dispens. Har studenter som stoppas inga gamla kurser att omregistrera sig på så tappar de studiemedel och kanske måste jobba vid sidan om. Och presterar ändå sämre. Men i de flesta fall skulle de inte ha klarat fortsättningskurserna utan att ha klarat introduktionskursen, så genomströmningen har inte förändrats. Bara registreringspengen minskar.
I vissa ämnen har ledningen försökt avskaffa salstentor, vilket resulterar i mer tillämpad undervisning men svagare teoretisk grund. Men i dessa chatgpt-tider måste nog salstentor börja återinföras, och mängden muntlig redovisning öka, så att studenten måste bevisa att hen förstår sina egna svar. Inom tekniska utbildningar är normalt litteraturstudier otillräckliga, utan studenter måste producera egna praktiska resultat, t.ex. konstruktionsresultat och mätresultat. Därför är chatgpt-användningen inte lika allvarlig här som inom humaniora.
Ts klagar på breda kurser. Introduktionskurser i ettan är ofta väldigt breda, för att ge en bild av yrket och hela området, men sedan nischar man in sig på de flesta utbildningar.