Svenska ord i engelskan

Språk som inte är släkt - har heller inga gemensamma ord.
När det gäller engelskan så är var och varannat ord svenskt i ursprung.
over - över
under - under
arm - arm
hand - hand
foot - fot
toe - tå
monday, tuesday.. - måndag, tisdag..
one two three four.. - en två tre fyra..
och listan bara fortsätter.
Engelska är en svensk dialekt med inlånade latinska ord.

Lilla gubben. Det var faktiskt du som började argumentera mot bättre vetande.

Du valde själv att "läxa upp mig", trots att jag har 100% rätt i det jag säger. Trots att inlägget inte ens var riktat till dig.

Mina "fem bråkiga inlägg" var svar på dina "fem bråkiga inlägg".

Fartlek - en vedertagen term inom löpträning, används i sin ursprungliga form i engelska språket. Jag är ganska säker på att termen fick spridning globalt genom tränaren Jack Daniels (ja, han hette så).

Jag är bara amatör-intresserad, men Juter och Angler bodde i Danmark och naturligtvis är de skandinaver.

Språk som inte är släkt - har heller inga gemensamma ord.
När det gäller engelskan så är var och varannat ord svenskt i ursprung.
over - över
under - under
arm - arm
hand - hand
foot - fot
toe - tå
monday, tuesday.. - måndag, tisdag..
one two three four.. - en två tre fyra..
och listan bara fortsätter.
Engelska är en svensk dialekt med inlånade latinska ord.

Nej det engelskan kommer inte från svenskan utan båda språken kommer från samma andra språk. Det är därför.

Man brukar kalla det språket för proto-germanska.

Citat:
Protogermanska (eller urgermanska) är
det rekonstruerade gemensamma förfädersspråket till alla germanska språk, inklusive svenska, engelska och tyska. Det talades under den förromerska järnåldern i södra Skandinavien och norra Tyskland.

Precis. Men du skrev att orden har svenskt ursprung. Man har inte ursprung från sina kusiner.

Jomen det är ju så, vi lånar från varandra och det har pågått i över tusen år. På senare tid, under modern tid efter andra världskriget då tyskan blev stendött pga Adolf, så har det mesta lånats in från engelskan. Få ord har gått i den andra riktningen. Men historiskt har det även gått åt andra hållet, men då mest skandinaviska, inte specifikt svenskt. Lyssna på en dansk som säger siffran 2 och en britt, svårt att ens skilja åt. Hör även skottarnas tungspets R. Svenska barn skulle ha lättare att lära sig tala engelska om de fick använda tungspets R. Men det är inte korrekt kanske någon invänder.. Åhh, it is perrrfektly allrrrighrt, even on the brrrittish islands.

Tillägg:
Bland tjänstemän i europaparlamentet har det börjat utvecklas ett språk de internt kallar "eurogibberish", en salig blandning för att göra sig förstådd, det är ju det viktiga.

Absolut så är det låneord från nordiska, och varken från svenska, danska eller engelska, som inte existerade då.

Vad det gäller engelska ortsnamn så måste min favorit vara Skegness, med samma innebörd som Skäggnäs, vilket ju låter som ett typiskt svenskt ortsnamn.

"Town" kommer från nordiskans benämning på en befäst gård, en så kallad gårdstun.

En lustig detalj är att det ryska ordet för stad, "grad", kommer från ordet gård.

Dvs att benämningen på städer, på två vitt skilda språk, kommer från samma nordiska ord för gård.

För den som inte fattar så får jag väl förklara att många städer börjat som en enda gård, som blivit större, fått fler och fler grannar osv.

Längre norrut, i Skottland, är det nordiska inflytandet ännu större.

Skottar kallar sina barn för "bairn". Inte "children".
Skottar kallar hus för "hus". Inte "house".
https://en.wikipedia.org/wiki/Bairn

Husbonde, som blev engelskans "husband" (make) är ju också ett klassiskt exempel på det nordiska inflytandet.

"Man" är faktiskt äldre än så. Kommer från protoindoeuropeiska "mon" eller "manu". Mer än 5000 år gammalt ord.

I hinduismen så är "manu" titeln på den som skapade mänskligheten, och var den första kungen.

"Sjö" är däremot intressant eftersom ordet, precis som "kalv" och "svärd" är urgermanska men inte indoeuropeiska.
Kan rentav ha ett ännu äldre ursprung.

Angående veckodagarna så har du ju glömt Friday (Frejs dag), Sunday (Solens dag), och Monday (Månens dag).
Den enda av veckodagarna som inte kommer från oss nordbor är "Saturday", som kommer från den romerska benämningen (Saturnus dag).

Mig veterligen kommer fönster från tyskans "fenster", redan på medeltiden, pga starkt tyskt inflytande. Hansan osv.

Ordet kanske, men inte själva rätten/rätterna.

Smörgåsbord fick sitt internationella genomslag på 30-talet, i USA.
Svenska paviljongen på världsutställningen i New York, hade svensk restaurang med smörgåsbord.

Smörgåsbord var så populärt så att en av Chicagos flådigaste restauranger var en svensk restaurang vid namn Kungsholm, från 30-talet in på 70-talet.

Matnyttig artikel har du här:
https://www.chicagohistory.org/smorgasbord-and-a-show/

Nu får jag snart besserwisseröverdos. Måste tyvärr rätta dig. Queen kommer inte från danskans kvinde.

Engelskans "queen", danskans "kvinde" (och svenskans "kvinna") är moderna ord som har samma uråldriga ursprung.
Kommer från det mer än 5000 år gamla protoeuropeiska ordet "gwenh", som betyder kvinna.

Cognate with Scots queen, wheen (“queen”), Old Saxon quān ("wife"; > Middle Low German quene (“elderly woman”)), Dutch kween (“woman past child-bearing age”), Swedish kvinna (“woman”), Norwegian kvinne (“woman”), Danish kvinde (“woman”), Icelandic kvon (“wife”), Gothic 𐌵𐌴𐌽𐍃 (qēns, “wife”), Norwegian dialectal kvån (“wife”). Related to and possibly merged with and/or absorbed some senses of English quean, from Middle English quene, from Old English cwene (“woman; female serf, quean”), see quean. Generally eclipsed non-native Middle English regina (“queen”), borrowed from Latin rēgīna (“queen”) (see Modern English Regina). Doublet of quean and gyne.

https://en.wiktionary.org/wiki/queen

Å andra sidan existerade inte nordiska heller. Svensken var inte med i västerled. Men ni kan vara stolta över ert ryska arv... å andra sidan.