Citat:
Ursprungligen postat av
Florman
Många sitter i grupp numera, men ungarna gastar ju om någon i gruppen fattas.
A verkar ha varit ett ensamt barn.
Ett besvärligt barn om man läser hur rektorn uttrycker sig till Arbetsmiljöverket. Lägg ingen värdering i att jag återger hur hon förmedlar sig. Eventuellt kan det vara skälet till de korta notiserna i media. De får inte hänga ut ett dött barn på ett sätt som kan uppfattas negativt enligt de pressetiska reglerna.
Utbildningschefens uppgift att han hade kommit in från rasten och rymt ut igen bekräftas inte av någon lärare. Det är uppenbart för mig att pojken inte kom in från rasten. Rektorn menar att när A slutligen saknades på lektionen frågade klassföreståndaren barnen om någon sett pojken. Något barn ska ha sagt att det sett A i korridoren.
Uppgiften bygger alltså på ett påstående att ett barn svarat läraren. Eleven kan ha velat skydda A från trubbel om han var sen, eleven kan ha blandat ihop med tidigare raster samma dag.
A kan ha legat under snön redan på rasten. Ingen hade koll på snön eller skolbarnen. Så A kan ha varit i snötunneln/snögrottan när andra elever körde pulka över honom. Det ringde in, barnen sprang in efter rasten. Ingen märkte att A låg begravd i snön.
Skolan
vill att A ska ha kommit in från rasten. De har att vinna på att alla barn kom tillbaka efter en rastvaktsfri rast. Vi vet inte om ledande frågor ställdes till klassen. T ex (fiktivt)
- Visst kom Abbe in från rasten? Ni såg väl honom i korridoren?
Det är av intresse att As mormor bor i huset intill skolan. Om A besökte henne under jullovet och grävde grotta och gångar i snöhögen på skolan. Då var det naturligt att fortsätta leka där. Han kände till platsen. Med skillnaden att olycksmåndagen lät lärare elever åka pulka på snögrottan. Samma snöberg som så tragiskt blev As död.