Citat:
Det där är ett typiskt exempel på när politisk propaganda förväxlas med historisk analys.
För det första: vi hade demokrati, fria val, privat ägande och marknadsekonomi. Sverige byggde sin välfärd på samarbete mellan arbete och kapital, inte planekonomi.
Kommunistiska diktaturer skapade grotesk ojämlikhet, men det har ingenting med den svenska socialdemokratin att göra. Det var snarare ett varnande exempel som Norden medvetet undvek.
Och angående “nyliberalismens framgångar” Singapore och Sydkorea växte fort, men det berodde inte på laissez-faire-marknad. De byggde sin tillväxt på statlig styrning, planering och hård kontroll, ofta under auktoritära regimer. Det är inte nyliberalism, det är statsdirigerad kapitalism.
Nyliberalismen har visserligen skapat tillväxt, men också skenande ojämlikhet, otrygghet och samhällssplittring i västvärlden.
Idag bygger man ekonomiska murar i nyliberala system, som håller människor ute från välfärd, trygghet och inflytande.
Folkhemmet visade att demokratisk socialism och marknad kan samexistera och skapa det mest stabila samhälle världen sett.
För det första: vi hade demokrati, fria val, privat ägande och marknadsekonomi. Sverige byggde sin välfärd på samarbete mellan arbete och kapital, inte planekonomi.
Kommunistiska diktaturer skapade grotesk ojämlikhet, men det har ingenting med den svenska socialdemokratin att göra. Det var snarare ett varnande exempel som Norden medvetet undvek.
Och angående “nyliberalismens framgångar” Singapore och Sydkorea växte fort, men det berodde inte på laissez-faire-marknad. De byggde sin tillväxt på statlig styrning, planering och hård kontroll, ofta under auktoritära regimer. Det är inte nyliberalism, det är statsdirigerad kapitalism.
Nyliberalismen har visserligen skapat tillväxt, men också skenande ojämlikhet, otrygghet och samhällssplittring i västvärlden.
Idag bygger man ekonomiska murar i nyliberala system, som håller människor ute från välfärd, trygghet och inflytande.
Folkhemmet visade att demokratisk socialism och marknad kan samexistera och skapa det mest stabila samhälle världen sett.
Singapore är mycket riktigt ett exempel på att auktoritär samhällsmodell i syntes med nyliberal kapitalism fungerar bättre än något annat system. Singapore är dessutom en fungerande mångkultur.
Singapore står ut i alla mätningar som bäst medan Sverige i många fall utgör ett avskräckande exempel (inte minst svensk mångkultur) trots sin socialistiska folkhemsideologi, hur kan det komma sig?