Hur klarar folk av att leva som löneslavar?

Att säga att man tycker att ens jobb är "kul" är enbart en coping-mekanism för att kunna utstå att slösa bort sitt liv för en annan människas vinning.

Hur gammal är du?
Har du passioner eller någonting som skulle kunna utvecklas till det, samt en viss talang till det?
Har du barn?

Oftast är jobbet okej, men kollegorna gör att man inte trivs. Äckliga skvallerkärringar, skitsnack bakom ryggen osv

Jag hamnade i depression för cirka fyra år sedan eftersom jag saknade mål i livet och var helt enkelt jävligt vilse. Jag fick A-kassa ett tag, men jag var så nere så jag orkade inte ens sköta uppgifterna till att få A-kassa, så jag blev totalt inkomstlös.

Mitt i en av mina värsta stunder i hela mitt liv, så satte jag mig och spelade gitarr och började sjunga lite, och en våg av eufori gick igenom hela min kropp. En känsla av att "det är det här jag ska göra" uppstod och en mening till mitt liv skapades. Jag började skriva egen musik och det visade sig att jag hade en viss talang, men ännu mer än det passion.
Mitt mindset blev att det är det här eller döden, låter otroligt dramatiskt men det var/är också bokstavligt.

Jag jobbade som besatt och rymde från verkligheten dag ut och dag in. Jag tänkte att om folk man lägga 8 timmar på att jobba, kan jag jobba 8 timmar på något jag älskar. Enkelt.
Men jag var fortfarande deprimerad, musiken var det enda som lät mig känna så jag hade I princip inget annat val. Skulder och räkningar började hamna på hög, så jag blev tvungen att sälja lägenheten. Jobbade på olika ställen I någon månad här och där för att få inkomster.

Efter två och ett halvt år av dvalor och bergodalbanor så har det börjat hända saker. Fått kontakt med folk som jobbar inom musiken och så som det ser ut nu så kommer saker och ting falla på plats. Jag måste bara stå ut i eländet ett litet tag till.

Jag vet att jag kommer att lyckas, kanske inte idag och kanske inte imorgon. Men någon dag står jag där och där har du min väg från "slaveriet" och jag är snart framme.

Så mina tips är.

- Hitta någonting som du älskar

- Jobba dig stegvis uppåt, börja med någon timme om dagen och jobba tummarna succesivt uppåt tills du kan ligga på 8 timmar utan problem.

- Lär dig av andra som lyckats, inte bara inom ditt ämne utan från alla. Att varje dag träna på lite på ditt mindset.

- Våga misslyckas, det är en del av processen. "Man antingen vinner, eller så lär man sig något".

- Använd folks tro och misstro som motivation, och använd det som drivkraft.

- Jobba som att det var på liv och död eller åtminstonde lura dig själv till att tro det.

- Tro på dig själv så mycket, att det tillslut är ett faktum att du ska lyckas.

- Sist men inte minst, var beredd på att offra relationer, pengar, nöjen etc.

En dag i löneslavens liv

Löneslaven vaknar 06.17, inte av fri vilja utan för att någon annan tjänar pengar på att han inte gör det. Det är den egentliga väckarklockan. Någon, någonstans, sover vidare medan Löneslaven kliver upp och sätter värde i rörelse.

Han duschar snabbt. Vattnet kostar, tiden kostar, han kostar. Redan här går han med förlust. Kaffet betalar han själv för att orka skapa vinst åt någon som aldrig sett hans kök. På väg ut tänker han kort att han borde stanna hemma, men minns hyran och går ändå. Systemet fungerar.

På pendeltåget sitter han hoppressad bland andra råvaror. De kallas personal, resurser, humankapital. Deras gemensamma uppgift är att omvandla livstid till pengar som rör sig uppåt. Inte till dem själva – det vore ineffektivt – utan till någon med titel, optioner och ett leende i årsredovisningen.

På jobbet loggar Löneslaven in. Varje knapptryckning, varje möte, varje meningslös rapport skapar ett överskott eller "mervärde" som han aldrig kommer att se. Hans chef pratar om “vi”, men vinsten säger “jag”. Någon ovanför honom äger hans åtta timmar och hyr tillbaka dem bitvis i form av lön, precis tillräckligt för att han ska överleva och komma tillbaka imorgon.

Mötena är ritualer. De påminner honom om vem som bestämmer och vem som producerar. När han presterar bra får han beröm. När företaget går bra får någon annan bonus. Det är pedagogiskt.

Lunchen är obetald, men nödvändig för att maskinen inte ska gå sönder. Han äter snabbt, för även hans pauser är optimerade. En chef passerar och frågar hur det går. Den undergivne löneslaven svarar likt en lydig hund “bra”, vilket är korrekt: exploateringen flyter på utan friktion.

När arbetsdagen är slut lämnar han byggnaden tommare än när han kom. Det bästa av honom stannade kvar, förpackat i resultat, siffror och framtida utdelningar. Hemma försöker han känna sig som en människa igen, men är för trött för uppror.

Så härdar Löneslaven ut. Han vet att han blir utnyttjad. Han vet exakt av vem. Men han vet också att frihet är dyr, och att någon annan redan lagt beslag på hans tid. Och imorgon, exakt 06.17, ska han fortsätta betala.

Finns alternativ till klassiskt jobb.

världens äldsta yrke

Vad menar du med det? Själv är jag nästan utbränd och jag har inte börjat jobba än med en standard 3k lön.

mot satsen till klassiskt jobb

Fundera på ett jobb det man kan bestämma tiderna på då man jobbar. Sen finns det en del jobb. Då man kan jobba hemifrån.