Det här är ett
skolboksexempel på hur man missförstår kristendom från båda håll.
Pingstkyrkan säger:
Citat:
”Hon fick gå för att förtroendet brustit – inte för att hon är homosexuell.”
Översatt till vanlig svenska:
Du får vara som du är, bara du håller tyst om det.
Det är
inte teologi.
Det är disciplinering.
Bibeln reducerar inte kristen tro till ”
håll lagen så blir Gud nöjd”.
Det är exakt den logiken Jesus spränger.
Ja, Moseböckerna förbjuder vissa handlingar.
Men Jesus kommer inte för att bygga ett renhetsprojekt, han kommer för att rädda människor.
Joh 8:
De vill stena kvinnan enligt lagen.
Jesus svarar: ”
Den som är utan synd kastar första stenen.”
Och sen:
”Inte heller jag dömer dig. Gå – och synda inte mer.”
Det är
både sanning och nåd.
Inte moralpolisi och inte kravlös relativism.
Paulus i Rom 1 talar om
maktsex, avgudadyrkan och
romersk dekadens, inte om två människor som försöker leva i tro, ansvar och kärlek.
Att använda de verserna som klubba mot Frida är
teologiskt slarv och andligt fegt.
Pingstkyrkan säger att de är ”bibeltrogna” –
men de struntar i:
Jesu gyllene regel (Matt 7:12)
”Barmhärtighet vill jag se, inte offer” (Matt 9:13)
”På detta ska alla förstå att ni är mina lärjungar: att ni har kärlek till varandra” (Joh 13:35)
De plockar lag när den ger kontroll
och
ignorerar evangelium när det kräver mod.
Och
till alla som skriver ”gå till ett annat samfund då”:
Det är exakt vad
fariséerna sa till Jesus också.
”Passar du inte in så försvinn.”
Det var därför han korsfästes.
Det här handlar inte om homo vs hetero.
Det handlar om
evangelium vs ideologi.
Frida hotar inte tron.
Hon
hotar systemet.
Därför fick hon gå.
Och det är därför Pingstkyrkan teologiskt står närmare fariséerna än Kristus.