Skvaller om Amanda Romare

Jag håller med.

Amanda om varför pojkvännen Jens måste använda Ozempic:

” – Hade min kille joggat två gånger i veckan så hade jag inte brytt mig om hans kropp, men med hans inställning och livsstil blir det liksom kortslutning i hjärnan.”

[…]

Och hon ” Kompenserar med att hävda att hennes nu lätt rodnande pojkvän föredrar en ”shaved vagina”.

[…]

” Jens säger i sin tur att han känner sig bekväm med Ozempic numera.

– Det är faktiskt ganska praktiskt.

Amanda är ju rädd för att hon är alldeles för kontrollerande i er relation. Tycker du att hon är det?

– Nej, det tycker jag inte, säger Jens.”

https://www.aftonbladet.se/kultur/a/bO55kd/amanda-romare-intervju-av-marcus-bornlid-lesseur

Tycker han annorlunda får han kanske pisk. Fast det är kanske nån sån typ av relation de har.

Hon kanske borde ha skaffat en kille som joggar två gånger i veckan då.
Inte en som sitter vid datorn och äter chips.

Man kan ju inte skaffa pojkvännen först, och SEDAN ha önskemål om ven han ska vara.

Hon har läst Ulf Lundell och det finns likheter. Hon är intressant för hon inte utmålar sig själv som offer utan även beskriver sina mörka sidor.
Att du blir provocerad visar att hon är en av de mest relevanta nutidsförfattarna idag.

Han kanske är fet, glad och ”kroppspositiv”. Sedan hade han visst uthängande hemorrojder också.
Och en penis som tål det mesta:

” Det var något med att jag inte riktigt hade förstått att dicken... penisen, inte har så mycket känsla. Man kan böja den, man kan göra tusen nålar, säger hon och skrattar.”

https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/gk7JaJ/amanda-romare-uppmuntrade-min-pojkvan-ta-viktminskningsmedicin

Hon får slänga blodiga tamponger omkring sig men det är sunkigt när han behöver urinera:

” han var helt chill med att hon drog ut sin tampong framför honom när de skulle ligga, att han sedan också var chill när hon råkade kasta den på hans byxor och att han efter sexet erbjöd sig att slänga den åt henne. Samt att han – när hon frågade om han skulle lämna henne liksom de andra killarna hon dejtat – sagt att han kommer att stanna med henne fram till slutet.

– Å andra sidan: på vägen hem till mig första kvällen behövde du pissa på vägen, och då kände jag kanske att det här inte är min kille. Det var sunkigt.”

https://www.aftonbladet.se/kultur/a/bO55kd/amanda-romare-intervju-av-marcus-bornlid-lesseur

Båda två låter lite äckliga, så de passar säkert ihop.

De mest relevanta författarna är väl inte de som provocerar utan de som är bra på att skriva prosa.

Nej, relevant är om man skriver om nutida fenomen.
Man kan skriva bra prosa och vara irrelevant.

Fast asså nu är jag rasse men vita kärringar ska jämt leka Ken-docka med sina killar. Som om killarna var en klump lera de ska forma.

Inte alla vita brudar, såklart. Men många. Det vore bra om de valde någon de gillade från rot istället för att bli psykopater med killar som trodde att de dög som de är.

Det är så j-vla taskigt. I synnerhet när man ser dem hålla på så med någon tämjd babbe, då fattar man att psykopatin bland vita kvinnor är galopperande.

Det beror ju på huruvida du betraktar litteraturen som någon som en del av det offentliga samtalet, eller om du ser den som ett slutet system, som för sitt eget liv på sidan av populärkulturen.

De som håller sig till din defintion av relevans, brukar vara rätt kassa på att gissa framtida klassiker.


Något som faktiskt är lite tröttsamt, är människor som tror att de är utlämnande, personliga och introspektiva när de berättar om äckelkänslor, och framför allt då kroppsäckel. Det är bara billigt. Det väcker känslor och uppmärksamhet, eftersom det sårar och upprör. Kroppsäcklet hör hemma i mobbarens verktygslåda. Har man inte insett det, är man inte mogen att uttrycka sig fritt.

Män kan inte förvänta sig att kvinnor ska vara perfekta och inte kvinnor heller.

Fast det verkar ändå som Amanda gillar sin pojkvän. Pojkvännen borde tycker jag förstärka det gillandet.

Amanda tycker hon har någon mental åkomma , han kan bry sig om den , han kan göra mer aktiviteter med henne , samt vad det en är hon lider kan de prata om hur hon behöver detta ,det kan öka kärleken en aning.

Pojkvännen gillar också Amanda mycket och vill vara med henne.

Har läst halva Judas nu och jag är imponerad. Halva Malmö var humoristiskt skriven men framför allt väldigt självutlämnande, i Judas skruvar hon upp det ett par steg till och är mycket ärlig med sina dåliga sidor. Uppfriskande att läsa autofiktion som inte är självförhärligande utan rätt så rå och smutsig.

Tack för info.
Egentligen borde väl ditt inlägg ligga i litteraturforumets tråd om boken:

(FB) Amanda Romares "Judas"

Men fullt förståeligt om det blir bokprat i den här tråden samt inslag av skvaller i boktråden.

Det där är en intressant diskussion, så klart. Finns en tråd i litteraturforumet om boken:

(FB) Amanda Romares "Judas"