Jag har funderat på kopplingen mellan den svenska alkoholstatistiken och det skifte vi ser i medieexponering. Om vi tittar på JLC som ett sociologiskt fenomen - de är Sveriges tveklöst största kanal och deras innehåll är i princip helt centrerat kring kraftig berusning och s.k. "binge drinking" som en form av social valuta.
Frågan är vad detta har för faktiska effekter på folkhälsan när man applicerar etablerade modeller som totalkonsumtionsmodellen (Ole-Jørgen Skog). Den visar ju att när genomsnittskonsumtionen i en grupp går upp, så ökar antalet skador och dödsfall linjärt. Med tanke på den parasociala relationen unga har till YouTubers är det rimligt att anta att JLC fungerar som en kraftfullare normgivare än vad traditionell reklam någonsin gjort.
Jag har försökt göra en kvalificerad gissning på de statistiska effekterna över en tioårsperiod:
Scenario 1: 1 % ökning av konsumtionen i målgruppen Om vi antar att deras konstanta glorifiering av alkohol höjer konsumtionen med bara 1 % bland deras ca 1 miljon unga följare, landar vi statistiskt på:
Mellan 500 och 1 500 extra skadefall (akuten, olyckor, våldsincidenter).
Mellan 5 och 20 indirekta dödsfall (olyckor i berusat tillstånd eller långsiktiga hälsoeffekter).
Scenario 2: 5 % ökning (mer sannolikt givet räckvidd och identifikation) Om effekten är starkare och höjer konsumtionen med 5 % i den här stora gruppen unga individer, blir siffrorna direkt samhällsfarliga:
2 500 – 7 500 extra skadetillfällen.
25 – 100 indirekta dödsfall.
Det intressanta här ur ett sociologiskt perspektiv är hur en oreglerad aktör kan gå under radarn för alkoholpolitiken. Vi har extremt strikta regler för Systembolaget och TV-reklam, men här har vi en kanal som når "alla" unga och som aktivt säljer in en livsstil där man inte kan ha kul utan att vara stupfull.
Är det rimligt att vi betraktar detta som oskyldig underhållning när den statistiska kausaliteten pekar på att det faktiskt kostar liv och stora resurser för sjukvården? Hur ser ni på influencers roll i att skifta den sociala acceptansen för riskfyllt drickande?
Frågan är vad detta har för faktiska effekter på folkhälsan när man applicerar etablerade modeller som totalkonsumtionsmodellen (Ole-Jørgen Skog). Den visar ju att när genomsnittskonsumtionen i en grupp går upp, så ökar antalet skador och dödsfall linjärt. Med tanke på den parasociala relationen unga har till YouTubers är det rimligt att anta att JLC fungerar som en kraftfullare normgivare än vad traditionell reklam någonsin gjort.
Jag har försökt göra en kvalificerad gissning på de statistiska effekterna över en tioårsperiod:
Scenario 1: 1 % ökning av konsumtionen i målgruppen Om vi antar att deras konstanta glorifiering av alkohol höjer konsumtionen med bara 1 % bland deras ca 1 miljon unga följare, landar vi statistiskt på:
Mellan 500 och 1 500 extra skadefall (akuten, olyckor, våldsincidenter).
Mellan 5 och 20 indirekta dödsfall (olyckor i berusat tillstånd eller långsiktiga hälsoeffekter).
Scenario 2: 5 % ökning (mer sannolikt givet räckvidd och identifikation) Om effekten är starkare och höjer konsumtionen med 5 % i den här stora gruppen unga individer, blir siffrorna direkt samhällsfarliga:
2 500 – 7 500 extra skadetillfällen.
25 – 100 indirekta dödsfall.
Det intressanta här ur ett sociologiskt perspektiv är hur en oreglerad aktör kan gå under radarn för alkoholpolitiken. Vi har extremt strikta regler för Systembolaget och TV-reklam, men här har vi en kanal som når "alla" unga och som aktivt säljer in en livsstil där man inte kan ha kul utan att vara stupfull.
Är det rimligt att vi betraktar detta som oskyldig underhållning när den statistiska kausaliteten pekar på att det faktiskt kostar liv och stora resurser för sjukvården? Hur ser ni på influencers roll i att skifta den sociala acceptansen för riskfyllt drickande?