Talar invandrare 35+ som är födda/uppvuxna i Sverige bättre svenska?

Jag är själv född på 90-talet (senare halvan). En saker jag märker är att invandrare som är födda mellan 1980-1990 och som kom till Sverige på 80/90-talet talar nästintill perfekt svenska jämfört med invandrare som är födda och uppvuxna på 2000-talet eller mot slutet av 90-talet. Det är som att unga invandrare i min ålder & yngre aktivt försöker bryta grovt. Varför? Var det bättre integration på 90-talet jämfört med 2026?

Vet inte hur de lär ut i skola idag men vi brukade läsa högt under svenska lektioner 2-3 gånger i veckan ända fram till 3 året i gymnasiet.

Sen beror det på individen hur pass man är aktiv på lektionerna, det märktes vilka som var med och vilka som inte brydde sig.

Det krävs självdisciplin.

Beror på flera orsaker.
-Invandrarna är fler i dag än de var då.
-Skolresultaten och skolan i sig är sämre i dag än det var på 80 och början av 90talet.
-Ortenspråket (att prata snabbt med utländsk brytning) har blivit inne, även bland svenska ungdomar uppfödda i förorterna.
-Samhället i dag är mer accepterande, du behöver helt enkelt inte lära dig prata rent i dag på samma sätt som förut. Idag är det mer ok att vara allanballan blatte jämfört med hur det var förut. Förr försökte de smälta in mer och bli som oss.

Det handlar nog mycket om att ”ortensvenska” är en del av en subkultur i dagens Sverige. Precis som raggare, punkare eller mods hade sitt eget sätt att prata, har folk i orten sin stil.
Många som pratar så kan egentligen helt vanlig, korrekt svenska, men väljer att bryta eller använda slang för att passa in i gruppen. Det gäller även etniska svenskar som rör sig i de här miljöerna.
Så jag tror att många unga med invandrarbakgrund kan betydligt bättre svenska än man ofta tror – de pratar bara annorlunda med varandra. Lite på samma sätt som svenskar som flyttat hemifrån börjar prata bredare dialekt när de träffar folk från samma by.

Det är ganska enkelt, man tar efter sin omgivning, både medvetet och omedvetet. Jag tycker till exempel inte att skåningar pratar perfekt svenska, oavsett hur mycket svenskt DNA de har. Om man växer upp i en förort och umgås med massor av människor med olika uttal, dialekter och språk, så blir det nästan oundvikligt att man själv börjar bryta lite.

Dessutom finns det en psykologisk aspekt: man kan ju inte gå runt och prata lidingösvenska i Tensta, då hade man blivit mobbad direkt. Man måste passa in, använda samma slang och uttryck som de andra i ens umgänge för att inte sticka ut på fel sätt.

Sedan förändras språket hela tiden. Svenskan på 1940-talet hade nog tyckt att din "perfekta" svenska låter rätt så usel.

De som kom före år 2000 var invandrare som umgicks med svenskar i vardagslivet. De som kom efter 2000 var invandrare som umgicks med invandrare.

Det är skillnaden i integration för väldigt många.

Framförallt är det ursprunget på invandrarna som är annorlunda. De vi fick under 50/60/70 talen arbetade sedan dag ett och var inte curlade

Ja, integrationen var mycket bättre på 90-talet jämfört med nu.

Den tidens invandrare formades ändå av att leva i ett Sverige där de flesta var svenskar.

De som formas i dagens förorter växer upp i miljöer där få eller inga är svenskar och där de som sätter tonen föraktar Sverige så mycket att de inte anser att vårt språk är värt att använda på ett korrekt sätt.

De som kom på 90-talet var dessutom till stor del juggar. Vanliga, vettiga människor som ganska lätt anpassade sig till svenska förhållanden.

Jämför med somalier och det blir ganska uppenbart varför integrationen idag fungerar sämre/är obefintlig.

De med invandrarbakgrund som var födda i sverige eller kom när de var små pratade bättre svenska ja. Utanför storstädernas förorter dvs, där talade många illa redan då. Men nu (sedan 2015) är det så mkt blattar överallt att ortensvenskan spridit sig till i princip varenda håla. Har hört t.o.m. svennar "bryta" i hålor på 10-20k invånare.. då var det kanske 1-2 juggar och någon annan sort per klass, de var tvungna prata svenska och umgås med svenska eleverna. Nu kanske det är minst 5-10 araber i samma klass, då tjattrar de och umgås mest med varann.

Jobbat med en hel del iranier som kom hit under 1980-talet. Samtliga pratade mycket bra svenska efter ca 5 år i Sverige. Lite sämre bland vissa då det gällde skriva. Men de umgicks i huvudsak bara bland svenskar, kunde god engelska från början och tillhörde åtminstonde medelklassen i Iran. Kom ju hit för att undvika det religösa. Pratade nästan aldrig om Iran och absolut inget religiöst. Du såg dem som svenskar. Inte som dagens invandrare. En annan grupp som sticker ut är ryssar. De som kommit hit innan kriget lär sig fort svenska och vill in på högre studier. Det är en motiverad grupp. Skillnad är t ex thai och araber som helst umgås med de sina på fritid och inte är speciellt triggad av högre studier. Det är en otrolig skillnad mellan många folkgruppers motivation. Sen så klart. Det har kommit hit alldeles för många inom vissa folkgrupper. Det är aldrig bra för t ex svenska språket.

Ja det skulle jag säga de gör generellt. Har en iranska nära vän. Hon kom till Sverige när hon var 12. Skulle man prata i telefon med henne skulle man aldrig tro hon inte hade svenska som modersmål.

Inte helt sant, finnarna lärde sig svenska bra men deras brytning är kvar, även om de kom som barn 5+ så är brytningen kvar trots perfekt ordföråd. Chilienarna och grekerna brata också bra svenska med endast lite brytning, knappt märkbar hos Grekerna.

Det är inte "inne" att bryta, det är ett fåtal svenska ungdomar som hänger med blattar som gör det, men att säga det är "inne" är tjurskit.