Alla har inte en inre röst??

Du får trösta dig med att de inre bilderna folk anser sig se mest tycks vara en illusion. Ber du dem måla upp en inre bild av grannens hus sett från framsidan så går det nog bra. Be dem sedan att rita av den inre bilden av grannens hus på ett papper och se hur det går. Var sitter egentligen dörrar och fönster och hur ser taket egentligen ut? Vet de ens vilken färg alla delar har?

Rent neurologiskt räcker det att samma neuronnät aktiveras när vi tänker på grannens hus som aktiveras när vi ser grannens hus på riktigt för att vi skall erfara samma inre förnimmelse. Men det kräver inte att hjärnan vet hur huset faktiskt ser ut, det räcker att den har tillräckligt med information för att kunna särskilja huset från andra hus den brukar se.

Nja jag är väldigt dålig på sådant (visualisera byggnader eller lokaler då det är över mitt förstånd). Men konstigt nog så har jag ju sakta utvecklat förmågan. Kunde t.ex helt visualisera bilden av den försvunna tjejen från tidningen när jag tänkte på fallet häromdagen. Då var det just ansikten och total avsaknad av att kunna se människor inombords som fick mig att inse att något var fel på mig som bara hade en svart bild. Numera klarar jag tydligen av det rätt bra.

Prova då att rita en skiss av den försvunna tjejen på ett papper genom att rita av den inre bild som du lärt dig framkalla. Går det eller måste du hålla tidningen framför dig för att kunna göra det?

Kan du inte det så har du inte lärt dig måla upp inre bilder utan du har lärt dig själv att tro att du kan måla upp inre bilder. Det senare är oftast tillräckligt bra för att vi skall kunna analysera våra minnen och dra de slutsatser vi behöver göra. Det är först om någon synar bluffen genom att fråga vad vi faktiskt ser som de inre bilderna faktiskt behövs.