Citat:
Ursprungligen postat av
Hatten-Med-Kepsen
Som jag tidigare påpekat är bevisläget minst sagt bekymmersamt, av flera skäl. Utgångspunkten är att en fällande dom förutsätter att skuld är styrkt bortom rimligt tvivel (beyond reasonable doubt). Det beviskravet gäller fullt ut även i mål som avser polisers eller federala agenters användning av våld.
Den rättsliga bedömningen av våldets tillåtlighet tar sin utgångspunkt i vad agenten rimligen uppfattade i situationen, inte i vad som i efterhand kan konstateras ha varit fallet. Prövningen kommer därför fokusera på agentens objektivt rimliga uppfattning vid tidpunkten för ingripandet.
En särskilt betydelsefull och bekymmersam omständighet i sammanhanget är att föraren gasade och accelererade fordonet framåt med agenten placerad på mycket nära avstånd framför bilen. För att nå en fällande dom måste åklagaren därmed motbevisa antingen att agenten faktiskt uppfattade situationen som livshotande eller att denna uppfattning var objektivt orimlig.
Den avgörande svårigheten ligger i att så länge det finns ett rimligt tolkningsutrymme till agentens fördel uppstår rimligt tvivel, vilket omöjliggör en fällande dom. Rimligt tvivel aktualiseras exempelvis när ett fordon accelererar på mycket nära håll och agenten befinner sig i fordonets färdväg. Även om det i efterhand kan hävdas att föraren saknade uppsåt att skada eller att hastigheten varit begränsad, är det inte avgörande. Det är tillräckligt att agenten rimligen kunde uppfatta situationen som livshotande. Jag får återigen påminna om att föraren rusade motorn, spann hjulen och körde framåt.
Man bör notera att när rättsregeln bygger på en bedömning av rimlig uppfattning i stunden höjs tröskeln för åtal avsevärt. Även om det i teorin är möjligt att nå upp till beviskravet i sådana fall, är det i praktiken mycket svårt. I situationer av detta slag leder detta ofta till att åtal inte väcks.
Mot denna bakgrund framstår det som osannolikt att åtal kommer att väckas i det aktuella fallet. Skulle så ändå ske bedöms förutsättningarna för en fällande dom som mycket begränsade.
Jag är fullt medveten om att min bedömning kan uppfattas som kontroversiell, men den grundas uteslutande på de rättsliga kriterier som styr möjligheten till åtal och straffrättsligt ansvar enligt amerikansk lag.
Det är inget kontroversiellt, men slutsatsen att agenten upplevde livsfara är kontroversiell, pga att bilen var stillastående och det fanns goda möjligheter för agenten att undvika både livsfara och kroppsskada, vilket utfallet av händelserna visar då han av allt att döma är oskadad och det inte beror på att han avlossat skott.
Man kan hävda både det ena eller det andra med åtminstone rimliga skäl och det är sådana fall som brukar hamna i domstol.
Ross drar sitt vapen istället för att flytta på sig, som en idiot. Idioter gillar andra idioter.
