Förortssvenskan, ett samhällsproblem

Den svenska naiva försiktigheten har gjort att förortssvenskan sprider sig till varje vrå i det här landet.
I min mening är inte det något man bör blunda för utan bör ses som något negativt. En långt pågående trend samhället bör försöka bryta!

Men vi lever som vi alla vet i ett naivt samhälle där folk är rädda för att bli kritiserade och attackerade för att de säger vad de verkligen tycker.

Den här "dialekten" eller sociolekten, vad den representerar och den subkultur den kommer ifrån, är inget positivt. Och det låter rent ut sagt för j*vligt. Personligen har jag också vuxit upp i områden där subkulturen har sina ursprung. Men jag valde helt enkelt att inte prata på det sättet. Många väljer att kalla det dialekt, men egentligen är det mesta slang och lånade ord från andra språk. En sörja.

Idag ser man svenska ungdomar sitta på tunnelbanan och häver ur sig "wallah, mammas död" .. "Abo, ja svär ja nocka honom brur" Man både skrattar och skäms å deras vägnar över det, för det är så töntigt.

Med den så kallade dialekten kommer även en attityd och ett förändrat beteende ofta på köpet. De tror på riktigt att de blir lite coolare i sitt fåniga lilla gäng. Subkulturen den är kopplad till och de trender man ser där är knappast något vi alla egentligen vill att barnen ska bli indoktrinerade i. Eftersom föräldrar och vuxna i samhället inte förmår sig göra något åt det, eller helt enkelt inte bryr sig. Hur kan vi komma åt problemet? Det är såklart ett mångfacetterat problem. Men var börjar man?

Ska regering och riksdag klubba igenom för en del språklära i läroplaner, eller biter inte det? Det är ibland förståligt att man blir en produkt av sin miljö, men kan man även på kommunal nivå göra något?
Hur höjer vi statusen för rikssvenskan bland ungdomarna?

Tycker precis som du. Det är en avart som verkar vara skadlig för ungdomarna. De vill visa sin tillhörighet till en viss miljö, och den är oftast inte samhällsnyttig, och samtidigt visar de förakt för det etablerade samhället. Jag reagerade på dokumentären om dessa kriminella ungdomar som ringde och lurade äldre svenskar på pengar. I de telefonsamtalen hördes absolut inget av denna förortssvenska! Plötsligt kunde de prata rent. Och det språket använder endast för att begå brott. De ändrade språk direkt som de lagt på. Det borde dock tas in i skolan som en hållning, att i skolan pratar vi ren svenska, utan stakatto, eller inblandning av arabiska eller andra språk. Och vi förnedrar eller förolämpar inte varandra, någons familj/familjemedlemmar, eller myndighetspersoner.

Rikssvenskan är det skrivna språket. Inte det slappa språket som används i privata konversationer eller på sociala medier, utan i tryckt text som i böcker med lite högre klass än kiosklitteratur. I motioner i riksdagen, i lagtexter, i rättstavningsprogrammens ordlistor, i forskningsrapporter och i formella skrivelser är där den lever och frodas.

Det betyder att rikssvenskan inte talas av någon. Inte av kungen eller någon annan auktoritetsperson, av stockholmare överlag eller av folk i eller från Nyköping. Ni talar allesammans dialekt och det låter mest som olika sorters gnällbältesdialekter, svealändska kanske man kan kalla det. Rikssvenskan är kanslispråket, den är inte för ungdomar.

Jag kommer från och bor i Norrbotten, men inte skriver jag på min dialekt för det. Jag skriver på rikssvenska, för det är vad jag är van vid att göra genom att det är mycket av det jag läser. Att skriva på dialekt är fånigt. Det är inte hur man skriver och det ser mest ut som att någon försöker visa sig på styva linan.

Förortssvenska är bara en till dialekt bland flera andra i stockholmsområdet. Att den skulle utgöra exempel på språklig och samhällelig förflackning och misär är åsikter som hålls av folk som vill verka bättre än andra.

Det finns inget sluttande språkplan. Språket kommer inte att övergå i grymtningar, gnyenden och gnolande om det inte skärps upp av språkpoliser. Språket går från att vara begripligt till att bli mer begripligt och det sker helt utan översyn. Men många svenskar är besatta av hur andra pratar och skriver, så att man kan känna sig bättre än de där andra.

Men var börjar man?

Ska regering och riksdag klubba igenom för en del språklära i läroplaner, eller biter inte det? Det är ibland förståligt att man blir en produkt av sin miljö, men kan man även på kommunal nivå göra något?
Hur höjer vi statusen för rikssvenskan bland ungdomarna?

När barnen använder ord som en kalle, en röding, en lax eller en kanin då är det åt helvete.

Ja alltså när de inte menar Kalle Anka, fisk eller ett djur (de med långa öron)
Risken finns att de ser en jävla glamour i gäng kriminellas liv.

Den svenska naiva försiktigheten har gjort att förortssvenskan sprider sig till varje vrå i det här landet.
I min mening är inte det något man bör blunda för utan bör ses som något negativt. En långt pågående trend samhället bör försöka bryta!

Men vi lever som vi alla vet i ett naivt samhälle där folk är rädda för att bli kritiserade och attackerade för att de säger vad de verkligen tycker.

Den här "dialekten" eller sociolekten, vad den representerar och den subkultur den kommer ifrån, är inget positivt. Och det låter rent ut sagt för j*vligt. Personligen har jag också vuxit upp i områden där subkulturen har sina ursprung. Men jag valde helt enkelt att inte prata på det sättet. Många väljer att kalla det dialekt, men egentligen är det mesta slang och lånade ord från andra språk. En sörja.

Idag ser man svenska ungdomar sitta på tunnelbanan och häver ur sig "wallah, mammas död" .. "Abo, ja svär ja nocka honom brur" Man både skrattar och skäms å deras vägnar över det, för det är så töntigt.

Med den så kallade dialekten kommer även en attityd och ett förändrat beteende ofta på köpet. De tror på riktigt att de blir lite coolare i sitt fåniga lilla gäng. Subkulturen den är kopplad till och de trender man ser där är knappast något vi alla egentligen vill att barnen ska bli indoktrinerade i. Eftersom föräldrar och vuxna i samhället inte förmår sig göra något åt det, eller helt enkelt inte bryr sig. Hur kan vi komma åt problemet? Det är såklart ett mångfacetterat problem. Men var börjar man?

Ska regering och riksdag klubba igenom för en del språklära i läroplaner, eller biter inte det? Det är ibland förståligt att man blir en produkt av sin miljö, men kan man även på kommunal nivå göra något?
Hur höjer vi statusen för rikssvenskan bland ungdomarna?

När barnen använder ord som en kalle, en röding, en lax eller en kanin då är det åt helvete.

Ja alltså när de inte menar Kalle Anka, fisk eller ett djur (de med långa öron)
Risken finns att de ser en jävla glamour i gäng kriminellas liv.

Förr talade (och i viss mån skrev) svenskar på sina egna dialekter och folkmål. (Ett folkmål har statusen av dialekt men egenskaper som påminner mer om ett eget språk.) Det gjorde att de kunde utveckla sina egna tankegångar och resonemang, baserat på sina unika förutsättningar, behov, sitt kynne, sin religion (kristna, asatro, et c) och sin kultur. Sen tog det med sig detta till den offentliga diskursen på riksnivå där olika resonemang kunde utvärderas mot varann.

Idag talar svenskar mer och mer på det sätt som majoriteten talar i skolan. Det beror på att skolplikten är så omfattande. De kan inte beskriva sina problem eller sin situation eftersom majoriteten inte har samma problem och svenskan därför ej har utvecklats till att kunna hantera dem. Endast en av religionerna kan beskrivas och utövas korrekt på standardsvenska. Den offentliga diskursen tenderar att problematisera alla avvikande tankar, traditioner, dialekter och livssituationer, vilket gör svenskarna, som grupp, rejält puckade.

Lösningen är att minska skolpliktens omfattning så att våra barn kan behålla våra dialekter, trosuppfattningar, verklighetsuppfattningar och förmåga till problemlösning. Att främmande folk har ett annat sinnelag, andra gener, andra trosuppfattningar och ett annat sätt att resonera kring samhällsutvecklingen, är inte något du kan ändra på genom att tvinga dem att prata på ett annat sätt. Resultatet blir då snarare att dina egna barn tvingas tänka och resonera som folken från Mellersta Östern, samt att samtliga nationer som påverkas av assimileringspolitiken, handikappas i sin förmåga att tänka, kommunicera och resonera.

Vilken rikssvenska menar du det har alltid funnits dialekter eller vill du skåningar ska prata som WT på södermalm?

"Röding" och "Lax" är ju gamla smeknamn för 500ing och 1000ing som kommer från färgerna på sedlarna (och 1000kr sedlarna kallades även lakan pga storleken, med "hästhandlarplånbok" för plånböcker stora nog att få plats med tusenlappar i), precis som 20kr sedlarna fick namnet Selma/Selmor.