Sparar vi för mycket till vårt skilsmässobarn?

De får ihop sin ekonomi så det var bara en konstig ursäkt tänker jag. Vi bor i Stockholm så såklart kostnad för bostad och liknande är högre än i andra delar av landet men min exman är en ekonomiskt smart man. Jag känner mig inte attackerad utan vill mest höra andras tankar.

Min exman och jag hade en väldigt bra separation och har haft ett bra samarbete sen vi skildes för fyra år sen. Vi har ett barn tillsammans som går på lågstadiet. När vi separerade tjänade vi ungefär lika mycket så vårt upplägg blev att vi skickar över 5000kr var till ett gemensamt konto varje månad och så tar man pengar därifrån för aktiviteter, kläder, och sånt.

Det som är kvar i slutet av nästa lön går in på barnets sparkonto. Oftast går det över mellan 4 och 6 tusen. (Kollade och snittsumman är 4400 kr). Vissa månader när man inte gjort så mycket har det gått in precis över 8000 kr på sparkontot, vissa sommarmånader har hela summan gått åt. Framtidsspar och ekonomisk stabilitet är något vi båda har prioriterat och var viktigt för oss när vi skildes.

Sen skilsmässan har min exman ökat sin lön med över 30000kr och jag har ökat min lön med 4000 men summan som vi för över är fortfarande samma.

Min exman har träffat en ny kvinna som har två egna barn. Dem har inga gemensamma barn. I augusti förra året flyttade dem ihop. Hon har ett helt vanligt jobb och jag gissar hon tjänar runt 45000 i månaden. I grund och botten tycker jag om henne väldigt mycket och det finns inga konflikter eller något surt mellan oss.

Hon tycker nu det är orättvist att vårt barn kan spara så mycket pengar och har sagt att hon vill att exmannen betalar mindre för vårt barn. Vi har pratat om detta alla tre så jag vet att det inte är min exman som skyller på nya kvinnan för att han egentligen vill betala mindre. Först var det för "inget barn behöver spara så mycket" och "det går ut över deras familjeekonomi".

Jag tycker i grunden inte att det är min sak att lägga mig i deras ekonomi. Men inte heller hennes att lägga sig i vårt upplägg för vårt barn. I alla fall inte så länge dem har långt över vad dem behöver för att klara sig ekonomiskt vilket dem har.

Min exman håller med mig men undrar nu om vi kan hitta någon kompromiss eftersom att detta tydligen blivit en stor konflikt i deras hem. Det har kommit fram att nya kvinnan och hennes ex inte har möjligheten att spara lika mycket till deras barn och hon tycker det blir orättvist.

Är jag självisk som tycker att vårt upplägg inte ska ändras? Är det någon som har förslag på hur en ny lösning eller ändring skulle kunna se ut?

Ja, jag är också förstående för henne men samtidigt var vårt ekonomiska upplägg inte hemligt för henne när dem blev ihop och senare också bestämde sig för att flytta ihop. Dem har för övrigt inte gemensam ekonomi.

Vi har prioriterat högt sparande för att kunna ge möjligheter i framtiden som t.ex. bostad, utlandsstudier eller liknande.

Min exman och jag hade en väldigt bra separation och har haft ett bra samarbete sen vi skildes för fyra år sen. Vi har ett barn tillsammans som går på lågstadiet. När vi separerade tjänade vi ungefär lika mycket så vårt upplägg blev att vi skickar över 5000kr var till ett gemensamt konto varje månad och så tar man pengar därifrån för aktiviteter, kläder, och sånt.

Det som är kvar i slutet av nästa lön går in på barnets sparkonto. Oftast går det över mellan 4 och 6 tusen. (Kollade och snittsumman är 4400 kr). Vissa månader när man inte gjort så mycket har det gått in precis över 8000 kr på sparkontot, vissa sommarmånader har hela summan gått åt. Framtidsspar och ekonomisk stabilitet är något vi båda har prioriterat och var viktigt för oss när vi skildes.

Sen skilsmässan har min exman ökat sin lön med över 30000kr och jag har ökat min lön med 4000 men summan som vi för över är fortfarande samma.

Min exman har träffat en ny kvinna som har två egna barn. Dem har inga gemensamma barn. I augusti förra året flyttade dem ihop. Hon har ett helt vanligt jobb och jag gissar hon tjänar runt 45000 i månaden. I grund och botten tycker jag om henne väldigt mycket och det finns inga konflikter eller något surt mellan oss.

Hon tycker nu det är orättvist att vårt barn kan spara så mycket pengar och har sagt att hon vill att exmannen betalar mindre för vårt barn. Vi har pratat om detta alla tre så jag vet att det inte är min exman som skyller på nya kvinnan för att han egentligen vill betala mindre. Först var det för "inget barn behöver spara så mycket" och "det går ut över deras familjeekonomi".

Jag tycker i grunden inte att det är min sak att lägga mig i deras ekonomi. Men inte heller hennes att lägga sig i vårt upplägg för vårt barn. I alla fall inte så länge dem har långt över vad dem behöver för att klara sig ekonomiskt vilket dem har.

Min exman håller med mig men undrar nu om vi kan hitta någon kompromiss eftersom att detta tydligen blivit en stor konflikt i deras hem. Det har kommit fram att nya kvinnan och hennes ex inte har möjligheten att spara lika mycket till deras barn och hon tycker det blir orättvist.

Är jag självisk som tycker att vårt upplägg inte ska ändras? Är det någon som har förslag på hur en ny lösning eller ändring skulle kunna se ut?

Usch vilken jobbig situation. Hur gammal är kvinnan? Om jag känner hennes typ rätt, så kommer hon - om hon fortfarande är ung nog - snart att vara gravid med "det lilla gemensamma käääääärleksbarnet". För att knyta upp din exman mer och få honom att känna sig ansvarig "för hela vår familj".

Hon har ju två egna ungar och inga gemensamma.

Då är det självklart rätt för mannen att lägga så mycket han vill på sitt enda egna barn.

Hade de haft 2 barn ihop hade hans nya kvinna haft 100% rätt att det inte funkar med upplägget då det är orättvist.

Nu vill både du och mannen fortsätta och det skall ni göra.

Varför är det självklart att mannen ska lägga hur mycket han vill på sitt eget barn från deras gemensamma ekonomi? Det innebär ju att den nya kvinnan är med och pröjsar detta sparande till hans son.

Det är väl klart att man inte BEHÖVER spara ett så stort belopp varje månad till sitt barn, det kan inte vara många som har råd med det! MEN samtidigt tänker jag, att det faktum att barnets pappa har skaffat en ny kvinna som har barn som sedan förr, inte bör vara den omständighet som gör att sparandet minskar.

Din exman har ju inget ansvar för denna kvinna och hennes barn, och så länge som han betalar sin del av hushållets utgifter (och ert gemensamma barns del, för de dagar som det barnet tillbringar i det hushållet), så har hans nya inget att göra med vad han gör med sina pengar. Om hon vill spara till SINA barn, så får hon göra det från sin egen lön, samt tjata på de barnens biologiska pappa om att han också bör spara. Men hon har ABSOLUT INGEN rätt att kräva något till sina barn av din exman.

Usch vilken jobbig situation. Hur gammal är kvinnan? Om jag känner hennes typ rätt, så kommer hon - om hon fortfarande är ung nog - snart att vara gravid med "det lilla gemensamma käääääärleksbarnet". För att knyta upp din exman mer och få honom att känna sig ansvarig "för hela vår familj".

De har ju inte gemensam ekonomi? Jag tycker allt att var och en försörjer sina barn och som han tjänar betydligt mer och deras gemensamma hushåll inte har ekonomiska svårigheter så har väl inte hans nya rätt till mer av hans pengar.

Tycker jag att en man som tjänar 100 000 i månaden och bara har ett barn bör kunna spara till sitt barn? Ja.

Tycker jag att en man som tjänar 100 000 i månaden och bara har ett barn måste spara 4000 i månaden på ett gemensamt konto som han delar med sitt ex till barnet? Nej.

Det står ingenstans i TS att dom inte har gemensam ekonomi? Tvärtom så verkar det uppenbart att dom har det, annars hade den nya kvinnan inte brytt sig.