Citat:
Bara en siste reflektion om detta med hur minnet fungerar. För några år sedan lästa jag en bok om Sveriges värsta massmördare genom tiderna, Thomas Quick. "Mannen som slutade ljuga". I boken gör författarna grundligt upp med teorin om undanträngda minnen som dyker upp efter flera år. Den mänskliga hjärnan har en vilja att hitta samband och koppla ihop händelser till begripliga sammanhang. Finns det luckor så fyller hjärnan i dessa med egenkonstruerade minnesbilderna. Kort sagt: det folk tror sig minnas efter flera år är fel, falskt och totalt opålitligt. De enda vittnesuppgifter som går att lita på är de som lämnas direkt efter dådet.
Absolut! Det stämmer det du säger. Vittnesuppgifter är överlag ganska dålig och opålitlig bevisning. Men för att återanknyta lite:
1. Vad har egentligen denna invändning och argumentation med Kaj Linna-resningen att göra? Jag menar mycket av den resningen bygger ju på analyser av telefonuppkopplingar och dess positioner? Visserligen bygger också en stor del av resningsbeslutet på Nils ändrade historia (dvs nya vittnesuppgifter i någon mån). Att han i samtalet med journalisten 10 år senare säger att resan tog 4 timmar - istället för 2,5 som att han sagt tidigare, eller att han ändrar sig i frågan om hur många gånger han träffat mordoffren för att hämta kontanter, skulle man ju absolut kunna koppla ihop med glömska eller att man konstruerar minnet. Men att Nils helt plötsligt berättar att han och hans pappa åkte till Piteå för att köpa droger, handlar ju absolut inte om att han minns fel, försöker koppla ihop händelser till begripliga sammanhang eller fyller i luckor. Framförallt inte med tanke på att han kan sätta ord på detta och motivera det med att han inte ville att polisen skulle få reda på det och att han var rädd att för att det skulle minska hans trovärdighet.
2. Din argumentationen samt tillägget att de enda vittnesuppgifter som går att lita på är de som lämnas direkt efter dådet, stärker ju endast Kaj Linnas case! Jag menar här har ju offret i sin första utsaga angett att den maskerade rånaren varit Bertil, eftersom han kände igen hans röst. Att offret därefter pekar ut en figurants röst i rekonstruktionen (som dessutom låter mer som Bertil än Kaj), och sedan först i elfte timmen pekar ut Kaj med motiveringen att han hört att han kan vara gärningsman i media, borde ju isåfall knappt vara ett bekymmer för Kaj Linna!?
3. Din argumentation känns ju så allmän och övergripande att man undrar om det inte är en argumentation över att vittnesuppgifter är så svaga och dåliga att man borde skrota muntlig bevisning helt och hållet i svenska domstolar. Eller vad är det du vill säga med detta egentligen? :-)
__________________
Senast redigerad av Haaaaag 2025-08-06 kl. 16:35.
Senast redigerad av Haaaaag 2025-08-06 kl. 16:35.