Rabiata skidåkare som anser att man förstör deras spår

Du får inte jogga intill ett skidspår, det hoppas jag att du förstår?

Hör väl till vanligt jäkla hyfs att man inte "joggar" i skidspåren...

det är väl allemansrätt som gäller jag går där jag vill gå med hundarna o skiter blanka fan i om det är några streck på backen. jag kör även en del skoter. kunde inte bry mig mindre. man får inhägna sina banor om dom ska fridlysas på privat område. jävla töntar

Kan kasta in ytterligare ett perspektiv - som jägare.

Är med i ett jaktlag och mitt i en såt/ett jaktområde går en slinga. Det kommuniceras snabbt i radion när löpare/vandrare/svampplockare dyker upp. Vi har i regel sett dem långt innan de upptäckt oss.

Allra bäst är när de stannar till och frågar. Man har ett vänligt samtal att det var okej att fortsätta, men att de helst inte ska avvika in i skogen ett par timmar framöver. Inte för att risken är särskilt stor, men den finns. De som inte stannar för att fråga håller sig i regel alltid på slingan.

Svampplockare, som verkligen vill ur slingan, kan ibland missa jakten, men de backar till 99% när de ser oss. Ofta pekar vi dem mot ett område vi redan jagat av.

Sen finns det några få hundägare som tycker att deras hundar ska få springa som de vill. Inte helt sällan är de lika dåliga på att ta kritik, som de är på lagstiftningen.

Det är helt enkelt ett snyggt samspel och alla, utom några få hundägare då, kan njuta av att spendera sin fritid på samma plats. Ömsesidig respekt i det stora hela.

Sen kommer snön och det jävla skidspåret dyker upp. Hela marken invaderas av skidåkande mellanchefer i hormonkris - gubbjävlar som gnäller över att vi går i deras skatespår på väg till/från passen. Antalet besökare längs slingan ökar lätt tiofalt och besökarsamspelet störtdyker.

Problemet är att de ockuperar hela slingan på bredden med sina "spår", vilket fler här i tråden verkar ha erfarenhet av. Det är inte direkt storskog intill slingan, utan snårigt och djupa diken.

Varför inte bara "pista" ett gångspår intill skatespåret?

Komplettera med lite vänliga skyltar med ett par hundra meters mellanrum med "fotgängarspår till höger" och skyltar om skatespåret också, eftersom det är måååånga som inte känner till hur det används.

Vi har tagit upp detta med idrottsföreningen som pistar, men de tyckte att fotgängarna istället skulle hålla sig borta några månader om året, istället för att vara lite pragmatiska. Markägaren är tyvärr för stor för att bry sig.

Vi är 12 pers som betalar runt 14 000 kr/var och per år för bruksrätten att stå där och frysa medan de skithögarna förstör all typ av jakt i den såten, både med sitt gnäll och att de stör själva jakten.

Det här är samma typ av kärringgubbar som hävdar sin rätt när de cyklar på landsvägar i klunga utan att släppa förbi. Någon nämnde att löpare som springer i 2 dm snö är samma idioter, men det är inte alls min erfarenhet. Löpare brukar sällan/aldrig tjabba.

Kan kasta in ytterligare ett perspektiv - som jägare.

Är med i ett jaktlag och mitt i en såt/ett jaktområde går en slinga. Det kommuniceras snabbt i radion när löpare/vandrare/svampplockare dyker upp. Vi har i regel sett dem långt innan de upptäckt oss.

Allra bäst är när de stannar till och frågar. Man har ett vänligt samtal att det var okej att fortsätta, men att de helst inte ska avvika in i skogen ett par timmar framöver. Inte för att risken är särskilt stor, men den finns. De som inte stannar för att fråga håller sig i regel alltid på slingan.

Svampplockare, som verkligen vill ur slingan, kan ibland missa jakten, men de backar till 99% när de ser oss. Ofta pekar vi dem mot ett område vi redan jagat av.

Sen finns det några få hundägare som tycker att deras hundar ska få springa som de vill. Inte helt sällan är de lika dåliga på att ta kritik, som de är på lagstiftningen.

Det är helt enkelt ett snyggt samspel och alla, utom några få hundägare då, kan njuta av att spendera sin fritid på samma plats. Ömsesidig respekt i det stora hela.

Sen kommer snön och det jävla skidspåret dyker upp. Hela marken invaderas av skidåkande mellanchefer i hormonkris - gubbjävlar som gnäller över att vi går i deras skatespår på väg till/från passen. Antalet besökare längs slingan ökar lätt tiofalt och besökarsamspelet störtdyker.

Problemet är att de ockuperar hela slingan på bredden med sina "spår", vilket fler här i tråden verkar ha erfarenhet av. Det är inte direkt storskog intill slingan, utan snårigt och djupa diken.

Varför inte bara "pista" ett gångspår intill skatespåret?

Komplettera med lite vänliga skyltar med ett par hundra meters mellanrum med "fotgängarspår till höger" och skyltar om skatespåret också, eftersom det är måååånga som inte känner till hur det används.

Vi har tagit upp detta med idrottsföreningen som pistar, men de tyckte att fotgängarna istället skulle hålla sig borta några månader om året, istället för att vara lite pragmatiska. Markägaren är tyvärr för stor för att bry sig.

Vi är 12 pers som betalar runt 14 000 kr/var och per år för bruksrätten att stå där och frysa medan de skithögarna förstör all typ av jakt i den såten, både med sitt gnäll och att de stör själva jakten.

Det här är samma typ av kärringgubbar som hävdar sin rätt när de cyklar på landsvägar i klunga utan att släppa förbi. Någon nämnde att löpare som springer i 2 dm snö är samma idioter, men det är inte alls min erfarenhet. Löpare brukar sällan/aldrig tjabba.

Bakgrund:
Jag var ute i skogen som vanligt idag för en joggingtur. Mitt i snöhärket och träskmarken. Men skogen och slingorna där jag håller till är även hett villebråd för skidåkare, och som nu när det äntligen kommer lite riktig kyla och finns snö, så har de spårat upp och gjort fint så de ska kunna åka längdskidor.

Jag ska tillägga att detta utspelar sig i mellansverige, så vi är inte direkt bortskämda med snö här.

Men så träffar jag på den ena efter den andra åkaren som bistert glor. Jag begriper ju att de tycker att jag gör något fel såklart, men jag håller god min och morsar artigt som sig bör när man är ute i skogen och träffar främlingar.

Men så, när jag kommer till ett mer öppet parti där det finns en massa åkare, så börjar det med att en spenig medelålders herre börjar gapa på mig. -Jag låtsas som att jag inte hör först, för jag förstår ju direkt vad allt kommer utmynna i.. De vill inte ha oss här.

”-Hallå! Vad gör du!?”

Jag har musik i öronen under mössan så jag hör inte först, men jag stannar ändå pliktskyldigt och tar ut ena öronsnäckan för att höra vad onkel vill säga. Det är ungefär -10 grader och jag pulsar i ca 20cm snö så att stanna är inget jag uppskattar direkt.

”-Du får ju inte gå i spåren. HÄR GÅR VI TILL VÄNSTER!”

Eeh. Alltså nu pratar vi om en enorm skog och vildmarksområde som jag känner väl till och sprungit i under de senaste 20 åren. Jag tänker ju inte plötsligt börja springa på nya sätt och i nya spår bara för att nån surgubbe anser att jag inte får vara där. Det han menar med ”vänster” är inte heller till vänster om själva skidspåret utan han menar att jag ska ta mig ut till en helt annan slinga som går i en helt annan riktning än den jag går på. En nätt omväg på ca 500m. Till saken hör att jag verkligen inte trampat ner några spår heller utan jag har medvetet hållt mig vid sidan av skidspåren av respekt för att det är sällan det är snö här och att jag förstår att de är passionerade över sin grej. De har spårat osv.

Men lik förbannat så härjar han. -Jaja tänker jag, samtidigt som jag känner att mitt blodtryck rusar. Men jag låter det bero. Han och hans fula kärring skidar vidare. Jag knatar vidare.

10 min senare så stöter jag på nästa stjärna. Nu pratar vi inte längre om passiv aggression utan den här jäveln vill verkligen konfrontera mig. Knytnävarna först.

-”Hur tänkte du nu!?” hör jag någon skrika. Jag har precis pulsat över ett enormt fält på ungefär 1km i 20cm snö, och jag har inte gått på ett skidspår en enda gång. Däremot har jag gått bredvid spåren därför att alternativet vore att gå i 30cm snö + ev träskmark därunder.

Nu börjar jag bli irriterad på riktigt. Till saken hör att jag är en riktigt stor gosse med snabb stubin och jag tål verkligen inte att bli mästrad - särskilt inte av random främlingar. (Vilken vuxen människa gör det?)

Nu känner jag att jag orkar inte. Jag vet att om jag stannar här och munhuggs med den här lilla fula dvärgen på skidor så kommer det sluta illa. Så jag uppbådar allt mitt psykiska sinne för att bara pulsa vidare och försöka ignorera honom. Men han ger sig inte. Han menar att jag har gjort något katoastrofalt som råkar gå bredvid deras skidspår (jag har inte ens gått i deras skidspår! Jag har medvetet gått bredvid för att inte krascha deras fina spår!) Han menar att vi som går vi ska gå en annan slinga!

Jag vänder mig bara som hastigast och säger något i stil med att ”Ta det lugnt nu, akta blodtrycket”. Han vrålar efter mig -”Ditt svin! Ditt kräk!!” 😆 Jag vet inte ens hur jag ska bemöta något sånt här så jag bara pulsar vidare och håller i mig själv.

Det är riktig sandlådenivå på detta. Jag kan ju absolut förstå att folk har passioner för sinna hobbys. Men vuxna människor som försöker bossa runt andra vuxna människor och ska diktera var folk får och inte får gå i skogen.. där drar jag gränsen.

Så här i efterhand när jag funderat över hur allt utspelade sig så har jag kommit på flera smartare sätt att hantera honom, men just där och då så kände jag att det bästa jag kunde göra var att bara fortsätta gå. Hade jag stannat och låtit honom bjäbba framför mig hade det förmodligen blivit handgämäng, och det hade inte slutat lyckligt för dvärgen på skidorna. Inte för mig heller, eftersom jag säkerligen blivit åtalad för misshandel. Eller värre.

Nåväl, min fråga är, känner ni övriga igen detta skumma beteende i från skidåkare? Har ni upplevt samma? Är det något patologiskt hos längdskidåkare? För mig är det lite av en gåta hur man kan bete sig på det här sättet. Jag är fullt medveten att folk kan vara passionerade för sina hobbys, men detta är ju på en absurd nivå. Vuxna människor som försöker mästra andra vuxna människor ute i skogen..? Pratade med morsan senare, hon sa att förra året när hon var ute och gick så hade nån skidåkare vrålat -”Ur Spår!!” när hon hade kommit gående så hon blivit rädd och trillat och slagit sig. Det gjorde mig riktigt irriterad. En tant på drygt 70 år alltså. Som aldrig gjort någon illa.

Ni som är skidåkare, kan ni förklara vad som hände här?

Du glömde en grupp:
Idioten som går i uppenbara skidspår
Behöver ingen närmare beskrivning då du högst troligt tillhör den gruppen själv.