Deklarera men strunta i att betala! Lagligt?

Du får nog ta en funderare om Monero verkligen är ett säkert ställe att förvara dina pengar i framtiden:
https://www.web3isgoinggreat.com/single/monero-51-attack

Det är högst osannolikt! Sen har jag det mesta i usdt redan 😃

Givetvis om du har en skatteskuld.
Lagen skiljer inte på vilken typ av skuld det är.

Länk En man som flyttade pengar från sitt konto till sin frus konto innan han skulle behöva betala ca 2miljoner i skatt.

Länk En man som flyttade pengar från sitt företag till sitt eget konto trots att företaget hade skatteskulder.

Borgenärsbrott är tämligen väl definierade i lag och rätt, vad exakt för exempel är det du är efter? Eller menar du att Skatteverket inte är att anse som borgenär i brottsbalkens 11 kapitels mening?

Jag ser en skillnad på att inte göra en överföring, och att mera aktivt försöka dölja och gömma undan pengarna. Som Aramir2s exempel, där pengar flyttas till en annan person, nämligen sin maka, för att de inte skulle gå att ta, och samma med företaget där pengar flyttas undan genom att tas ut ur företaget.

Det ni poängterar är att pengarna flyttas för att försvåras, det jag undrar är att pengarna inte flyttas utan ligger kvar där de redan är. Exempelvis genom att ligga kvar på utländska bankkontot hela tiden, inte att de flyttas dit från ett svenskt konto (där kronofogden kan nå dem).

Hänger ni med på vad jag menar är skillnaden i scenarior?

Det förutsätter att det föreligger ett beslut om konkurs, att en konkursförvaltare utses och att konkursförvaltaren anser att tillgångar undanhålls konkursboet eller på annat sätt försvårar förvaltarens förfoganderätt av egendomen för boets räkning efter lämnad erinran om att självmant vidta rättelse.


Jag är inte helt enig om hur det ska tolkas. Det handlar om hur egendomen realiseras. Man måste alltså titta både på faktum, effekt, insikt och avsikt. Annars skulle den citerade lagtexten tolkas som att man begår borgenärsbrott genom att sälja krypto till ett dåligt spotpris. Vilket är felaktigt. Det är inget brott att göra en dålig affär.

Frågan är väl akademisk i det att det finns ett teoretiskt resonemang kring när olika paragrafer träder in givet formuleringar som "konkurs är förestående", "vid konkurs" och "ur riket bortför tillgång" osv men i praktiken spelar det föga roll eftersom den oundvikliga utgången av att vägra betala skatt är att du försätts i konkurs och i det skedet är det otvetydigt oredligt att undanhålla tillgångar. Det är också i praktiken en utmaning att driva åtal kring dessa brott innan konkurs är ett faktum då uppsåtet kan grumlas med påståenden att gäldenären hela tiden hade som avsikt att betala sina skulder och att eventuella omflyttningar av tillgånger absolut inte hade som syfte att undanhålla återbetalning.

Finns ingen juridisk skyldighet för staten att ansöka om konkurs när det finns en skatteskuld som inte betalas in. Det är nog inte första verktyget man använder när det gäller mot en privatperson. Så på det hela blir det ganska spekulativt när rekvisiten i första stycket inte är uppfyllda.

Nej enligt deras rättsliga vägledning skall det i normala fall inte ansökas om konkurs mot privatpersoner som inte bedriver näringsverksamhet.
Det finns dock undantag.
T.ex. om det finns skäl att tro att en konkurs ger bättre möjlighet att få betalning än andra borgenärsåtgärder, t.ex. inkasso och KFM.
Det skall också göras om det bedöms ge bättre möjlighet att utreda personens ekonomi, t.ex. om man misstänker att tillgångar undanhålls eller att det kan förekomma brottslig aktivitet.

I de absolut flesta fallen är det mest effektiva att bara gå via KFM. Konkurs innebär då bara onödiga kostnader och skall därför undvikas.
Men det är en helt annan femma om personen det handlar om inte har tillgångar utomlands som KFM inte kan utmäta.

Precis. Och då antar jag vi är överens om att exempelvis enbart få ett beslut om verkställighet mot sig inte är tillräckligt för att begå ett borgenärsbrott?

Nej det har jag heller aldrig påstått.