Brott och straff (offer och förövare)

I julhelgen begicks två mord av förövare kända av myndigheterna och med en dokumenterad risk för brottslighet. Ändå gjorde mycket lite för att hindra dessa mord.

Jag tänkte försöka ha en filosofisk diskussion om huruvida detta är rimligt.

Individen har okränkbara rättigheter som inte får kränkas enbart för att maximera nytta.
Det är moraliskt förbjudet att behandla en person enbart som ett medel.

Att låsa in någon för vad de kan komma att göra snarare än vad de har gjort betraktas som ett brott mot personens autonomi.

Straff får endast utdömas för begångna brott, aldrig i förebyggande syfte.

Detta är inte nödvändigtvis en hållning som säger att lidande är acceptabelt,
utan att allt handlande i detta område innebär skuld.

Man väljer:
skuld för underlåtenhet (några brott sker)
istället för skuld för övergrepp (orättfärdigt frihetsberövande)

Detta är nära besläktat med tragisk moral (Isaiah Berlin m.fl.):
vissa värden kan inte förenas utan förlust.

Min fråga är hur viktas dessa förluster? Är individens frihet värt att försvara till varje pris?
Om inte finns det något sätt att bestämma detta pris?

För att skapa ett säkrare samhälle så måste man presentera offer och syndabockar på altaret.

Visst är det synd om lammet.
Men det är för alla andras bästa.

Nu hur fungerar det egentligen?
Vad handlar det om, varför offra sina egna?

Det är inte något övernaturligt.
Det är simpel psykologi.

Man presenterar mord och sånt som gör folk upprörda. Folk pratar och visar avsky.

Det gör att våra spärrar skärps. Trösklarna höjs i oss alla.
Därmed dom som redan har låga trösklar och är i farozonen för att begå våldshandlingar blir även dom mindre benägna att ta klivet över och låta känslorna ta över.

Och vi lever med många många farliga människor omkring oss.
Så offer och syndabockar är nödvändiga.

En syndabock är ju oskyldig och får klä skott för andras synder.
Menar du att förövarna är oskyldiga? Straffen de får enbart för oss andras skull?

Min fråga var snarast om det finns tillfällen när samhället kan behöva offra någon för att skydda oss andra. Om jag tolkar dig rätt så anser du att det är rättfärdigt, dvs oskyldiga (syndabockar) behöver offras så att vi andra kan leva tryggare.
Även om det innebär att vi själva eller våra nära skulle kunna råka ut för att bli syndabockar. Tex genom att kastas i fängelse trots brist på bevis då samhället tar det säkra före det osäkra.

Enligt en absolut majoritet av jurister är det värsta som kan hända att deras beslut innebär att oskyldiga sitter frihetsberövade, dvs värre än att oskyldiga faller offer för frisläppta kriminella.

En syndabock behöver inte nödvändigtvis vara oskyldig. Det viktiga är att den tar straffet och att folket tittar på.
Nu är det ju bättre ifall brottet är skådespel och syndabocken kan få ett påhittat straff.
Man gör så om man kan.
När riktiga brott sker så utnyttjar man det givetvis.

Det enda säkra sättet är att låsa in alla som man vet kommer att begå allvarliga brott i framtiden.
Alla andra slipper vara inlåsta.

Dvs tekniken måste bli som i minority report 😊

Vi tillåter inte folk att bära vapen hur som helst och det är inte klassificerat som ett straff. Kanske bör vi inte låta folk med en extremt stor benägenhet att begå brott vistas ute i samhället med liknande motivering?

I ett fallen så bedömdes risken vara stor men med nuvarande lagstiftning måste myndigheterna ändå bara se på. Här bör man kunna ändra lagstiftningen för att hålla bättre kontroll.

Ja fast den, både film och novell tyder ju på att framtiden kan ändras.
Dels hade ju inte mord kunnat förhindrats annars, samt de ser ibland olika framtider (titelns innebörd).
Hur kan man ens vara säker på att man förhindrat ett mord när en person fängslas?

I filmen undertrycks minority reports för att systemet ska verka felfritt.
När ett samhälle prioriterar stabilitet och kontroll framför sanning, offras individen.

Jag gillar boken och Philip.K.Dick är en favoritförfattare.
Hans novel är mörkare än filmen.

Anderton väljer att begå mordet när han inser att systemet annars kollapsar.
Minority report visar att framtiden kan ändras – men alla alternativ leder till dåliga utfall.

Fri vilja existerar, men den kan tvinga oss att välja mellan moraliskt fel och samhällelig katastrof.
Hans kritik är subtil: systemet är grymt men rationellt.

Något på ämnet är att det är en rättighet att kunna bryta mot lagen. Om vi har ett samhälle där ingen kan bryta mot lagen, ja, då har vi inget samhälle. Då har vi bara… ja vadå?

Men visst, i verkliga världen där folk far illa så kan man inte vara såhär kategorisk. Men det är nog viktigt att ha detta i bakhuvudet. För att sedan kunna välja bort det.

Skönt inlägg. Just det här med individen. Om den offras offras också allt hopp

Frihet innebär ju också frihet att göra fel.

Det är lätt att säga: lås in dem, häng dem högt! Ingen rök utan eld, osv.
Men börjar vi ta bort vår frihet och våra mänskliga rättigheter så går något förlorat.

Man väljer som jag skrev i första inlägget:

skuld för underlåtenhet (några brott sker)
istället för skuld för övergrepp (orättfärdigt frihetsberövande)

Hur vi än gör är vi skyldiga, går inte att komma undan.

Gäller att vara skyldig med hopp eller utan hopp?

Något jag tycker du missar i din trådstart är att vi faktiskt har möjlighet till frihetsberövande i förebyggande syfte här i Sverige - LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård). Ett av villkoren för tvångsvård är om personens eget liv eller andras är i fara. Och just de exempel på förövare som du nämnde är ju inte sällan psykiskt sjuka.

Annars är ju det du tar upp att jämföra med ett "etiskt dilemma". Hur man än gör så blir det fel. Då är det ju upp till samhället att diskutera sig fram till vad som är den minst dåliga lösningen.

Här i Sverige har vi väl landat i att det blir för dyrt och krångligt att hålla alltför många människor inlåsta. "Lösningen" blir då att några personer varje år får ta den smällen det innebär att ha farliga personer lösa ute på gatan.

Självklart blir det reaktioner några dagar eller veckor efter sådana här hemska händelser. Men sen återgår allt till det normala.

Vi får det samhälle vi väljer helt enkelt.