Citat:
Ursprungligen postat av
Saruman
Även om han som barn själv kan ha varit ett offer så kan det inte användas som förklaring. Tvillingstudier visar att genetik har en central betydelse för hur narcissister, personer med antisocial personlighetsstörning och andra kluster B-störningar utvecklas. Att GM potentiellt blev illa behandlad som barn av en förälder, kan då bero på att föräldern hade samma genuppsättning som GM och GM skulle utvecklas till den han blev även om han blivit bortadopterad till en kärleksfull familj.
Det är lätt att blanda ihop korrelation med kausalt samband och det kan leda alldeles snett om man inte har koll på skillnaden. Många kärleksfulla adoptivföräldrar har blivit misstänkliggjorda när deras adoptivbarn hamnat i klammeri med rättvisan. Den som tror att människan är ett oskrivet blad där alla föds lika, riktar omedelbart sina misstankar mot adoptivföräldrarna medan realiteten är att barnet från början lämnades bort av en mamma/familj med så allvarliga problem att varken hon eller de anhöriga klarat av att ta hand om barnet.
Ditt påstående är förenklat och delvis missvisande. Tvilling- och adoptionsstudier visar visserligen att genetik spelar en betydande roll i utvecklingen av personlighet och även kluster B-drag, men de visar inte genetisk determinism.
Tvärtom finns det gott om tvillingstudier (inklusive studier på enäggstvillingar som adopterats till olika familjer) som visar att uppväxtmiljö, anknytning, föräldrabeteende och tidiga relationella erfarenheter kraftigt påverkar hur (och om) genetiska sårbarheter faktiskt uttrycks. Samma genetiska predisposition kan alltså leda till mycket olika utfall beroende på miljö.
Modern forskning inom beteendegenetik och utvecklingspsykologi talar snarare om gene–environment interaction (G×E) och epigenetik, dvs gener sätter ramar och sannolikheter, men miljön avgör i hög grad hur dessa gener aktiveras, dämpas eller formas till faktiska personlighetsmönster.
