Citat:
Ursprungligen postat av
stigfromkumla
Har jag fel eller är det inte så att rent juridiskt så slutar det avtalet gälla om en part dör?
Och då måste väl nytt avtal skrivas med den nya parten (styrelsen i bolaget) ?
Jag lät en AI svara på det och svaret blev detta :
Sen kan det förstås vara en hel det information som saknas som gör svaret annorlunda men...
1. Ett aktiebolag är en separat juridisk person
Ett AB är en egen rättssubjekt, skilt från dess ägare, styrelse och anställda. Avtal som ingås av en behörig person (t.ex. firmatecknare, styrelseledamot eller någon med fullmakt) binder bolaget, inte individerna personligen.
Personligt ansvar för bolagets åtaganden är begränsat (det är ju poängen med ett AB). Aktieägare riskerar bara sitt insatta kapital, och styrelseledamöter kan bara hållas personligt ansvariga i undantagsfall, t.ex. vid grov oaktsamhet, brott eller om de agerat utanför sin behörighet (se ABL 29 kap. om skadeståndsansvar).
2. Vad händer om den som ingick avtalet avlider?
Avtalets giltighet påverkas inte av att undertecknaren dör efter att avtalet ingåtts. Om personen var behörig vid ingåendet (t.ex. firmatecknare enligt Bolagsverkets registrering eller med ställningsfullmakt baserat på position), förblir avtalet bindande för bolaget.
Bolaget fortsätter att existera och måste uppfylla sina åtaganden. Dödsfallet upphäver inte fullmakten retroaktivt – avtalet är redan slutit (se AvtL 10–11 §§ om fullmakt och behörighet).
Exempel: Om en VD eller firmatecknare signerar ett avtal och sedan avlider, är bolaget fortfarande skyldigt att följa avtalet. De kvarvarande personerna (t.ex. ny styrelse) tar över ansvaret för bolagets verksamhet.
3. Om avtalet var "hemligt" – vad betyder det?
"Hemligt" är inte en tydlig juridisk term här, men det kan tolkas på olika sätt:
Om det betyder "okänt för de kvarvarande i bolaget": Ett avtal behöver inte vara känt internt för att binda bolaget, så länge det ingicks av en behörig person. De kvarvarande kan inte undvika ansvar genom att säga "vi visste inte" – bolaget är bundet ändå. Men om de aktivt bryter mot det (t.ex. vägrar fullgöra), är det bolaget som är ansvarigt för brottet.
Om det betyder "obehörigt ingånget" (t.ex. utan fullmakt eller utanför befogenhet): Då kan avtalet vara ogiltigt från början (AvtL 11 §). Bolaget binds inte om den andra parten kände till eller borde ha känt till obehörigheten (s.k. ond tro). I så fall finns ingen breach att stämma för.
Om det betyder "konfidentiellt innehåll" (t.ex. med sekretessklausul): Brott mot sekretess kan vara ett avtalsbrott, men återigen är det bolaget som är part, inte individerna personligen (om inte de personligen brutit mot en egen skyldighet).
4. Kan man stämma de kvarvarande personerna personligen?
Nej, som huvudregel: Du stämmer bolaget för avtalsbrott (t.ex. skadestånd enligt AvtL 2 § eller specifika klausuler i avtalet). Domstolen dömer bolaget att betala, och det betalas ur bolagets tillgångar.
Undantag där personligt ansvar kan uppstå:
Om de kvarvarande personerna själva var parter i avtalet (t.ex. ett personligt aktieägaravtal, inte ett bolagsavtal).
Om de agerat oaktsamt eller i strid med ABL (t.ex. om styrelsen ignorerar ett känt avtal och orsakar skada, kan de hållas ansvariga internt mot bolaget, men inte direkt mot dig som motpart).
Vid "genomträngning av bolagsskärmen" (piercing the corporate veil), vilket är sällsynt och kräver missbruk av bolagsformen (t.ex. bedrägeri).
I praktiken: Om avtalet var hemligt och obehörigt, kanske det inte binder någon. Om det var behörigt, stäm bolaget – inte personerna.