Kommer Markus Allard och Örebropartiet lyckas nå riksdagen?

Du tycker nuvarande riksdagsledamöter sköter sitt jobb bra?

Vi behöver någon som skakar om köttberget i riksdagen!

Överlag så har väl riksdagsledamöter varit som dom är i typ 30 år? På gott och ont. Dessutom finns det både bra och dåliga riksdagsledamöter. Att man upplever merparten torra som fnöske är ju en annan femma.

Som sagt, Allard kommer sannolikt aldrig att komma in i någon riksdag. Och skulle han göra det, samt uppföra sig som han gör i fullmäktige, då blir knäcket i riksdagen särskilt långvarigt.

Vill dock tillägga att jag i mycket håller med Allard. Så klart. Men det är som sagt hans uppförande och personangreppande som är bananer. Men, lite oklart om han lajvar koas-människa eller är en, lite "unik" är ju han trots allt, om man sett/hört honom i andra sammanhang än fullmäktige.

Vi behöver en kommunist som implementerar tvångsblandning tillsammans med (S) menar du? En kommunist som rör om i grytan.

Lycka till med detta projekt svenne i banan.

SD är för återvandring och inte assimilation, din dumme fan. Jag tror att även Markus har samma syn som SD. Det där att han skulle vara för bussning är nog något han sa förut men inte längre, men det så gott som utdöda Afs vill ju snacka skit om alla andra partier i sfären.

Om du är läskunnig så skrev jag inte att SD är för assimilation, utan att Allards politik skulle kunna göra mer nytta än SD's just för att assimilering ställer högre krav än bara språk, arbete och laglydighet.

Med största sannolikhet så går politiken ut på att sparka på muslimer och egendomslösa, med någon sorts vänsterintellektuell aura. Vill minnas i en Riks-intervju med Allard att Alexander Bard utbrast "Marx hatade slöddret som gick på bidrag", trots att statliga bidrag sannolikt inte existerade i vare sig 1800-talets England eller Tyskland och trots att Marx själv mestadels spenderade dagarna med att dricka portvin och röka cigarr. Bard läste väl av rummet och tyckte att han kunde impa på Allard genom att kläcka ur sig "slöddret som gick på bidrag".



Vill också minnas en SwebbTV-intervju med Izabella Jarvandi där Magnus Stenlund kläckte ur sig "när jag var ung lyssnade jag på Robert Broberg", vilket var ett lite särpräglat uttalande. Och har han kritiserat Tidöregeringens senaste konfiskeringslag där all egendom måste stå i proportion till en legal inkomst? Du nämnde att han hade puffat för guld, men där var väl budskapet om jag minns rätt att guldpriset skulle krascha och att guldägarna måste vara beredda på att "casha ut" i tid. Magnus verkar inte heller se några problem med att städer och byar i östra Ukraina har blivit pulvriserade och att det ukrainska språket där har förbjudits. Och då kommer vi inte på det här med invandringspolitik, för frågan är vad som är poängen med en restriktiv invandringspolitik när Tallinn, Riga och/eller Vilnius har genomgått samma process som Mariupol, vilket mycket tyder på kommer ske. Putin lär väl vara särskilt putt på den lettiska regeringen som rev stjärnobelisken från 1985, en handling som jag tycker var djupt olämpligt med som sannolikt både du och Magnus Stenlund tyckte var ett exempel på "antikommunism". Och då kommer båtflyktingarna samtidigt som ni har listat ut att letter är något slags primitiva fallosdyrkare som har flörtat med både judendom och nazism och att landet Lettland egenligen tillhör livländarna, som är ungefär lika förintade som samerna i norra Sverige, vilket betyder att Putin har rätt att ta över Lettland.

Oavsett hur man vrider och vänder på svensk nationalism så framstår den alltid som en makaber ideologi, och jag tror att det bästa politiska vänsteralternativet är det nuvarande Vänsterpartiet. Då blir det ingen tvångsexpropriering, ingen kalldusch för arbetslösa och inga Gaza-liknande tältläger i de småländska skogarna för de hundratusentals baltiska flyktingar som ankommer när Putin startar sitt krig mot "de fallosdyrkande nazijudarna" som raserade stjärnobelisken som ni själva ville rasera. Det långsiktiga resultatet av Vänsterpartiets politik blir väl att nationalstaten Sverige somnar in i likhet med världens övriga nationalstater. Det är precis vad som hade skett med Sovjetunionen om den statsbildningen hade tillåtits fortsätta att existera. Om jag skulle klunka lite ayahuasca tillsammans med judenazistiska fallosdyrkande schamaner (jag har inte haft det privilegiet än) så skulle jag sannolikt stärkas i min övertygelse om att upprätthållandet av en stat inte är "meningen med hela universums existens". Jag skulle nästan gå så långt som att säga att jag sympatiserar mer med Putin än med svenska nationalister. Skulle Ryssland fullborda tunnelbanan i Riga (som lettiska nationalister motsatte sig) så vore ju det en enorm propagandaseger.

För 40 år sedan kontrollerade Moskva både Baltikum och Ukraina, men då var ni emot det. Men nu har ni börjat inbilla er att "Putin kämpar mot de mäktiga judarna", och därför anser ni att både det ukrainska folket och det lettiska folket kan offras. Jag vet inte om det skulle vara möjligt för Putin att dricka ayahuasca och kommer till insikten att de vore mer ekonomiskt och strategiskt hållbart att med kinesisk assistans bygga konstgjorda öar i Östersjön som Kina har gjort i Sydkinesiska havet och ge dessa samma taxfree-status som Åland har så att svenskar kan åka dit på kryssningsfartyg och handla billig sprit. Fast det är liksom inte "ariskt högstående" för Putins fanboys i Västeuropa och USA. Om Ryssland ökar sitt inflytande så måste det ske som "värsta coola Barbarossa" för då blir liksom den eviga fienden judarna skitnödiga. Om Putin mattbombar Riga så är det en varning till Tel Aviv, typ. Men om Putin bygger konstgjorda öar med taxfree-butiker och casinon i Östersjön så är risken bara att dessa köps upp av personer som Sheldon Adelson, eller Jeffrey Epstein kanske.

Del 1



Hade väl tänkt posta ett "eget" inlägg som inte är ett svar på något idag, men jag måste väl beta av svaret till Charles-Lynton först. Får se om jag orkar posta något mer ikväll.





Jag har tittat på Riks en eller två gånger sammanlagt. Så jag vet inte om du återger något korrekt eller bara hittar på.

Har inte hört något om vad Allard tycker om idén att upphäva medborgarskap för folk med dubbelt medborgarskap och omvandla permanenta medborgarskap till tillfälliga. Själv är jag faktiskt inte för den typen åtgärder. Petar man i rättsstaten så riskerar man väl en motreaktion. Tyvärr kan väl dock den här typen av åtgärder utgöra effektiv signalpolitik för partier som egentligen inte vill minska invandringen men vill ge det intrycket.

Allard var ju från början väldigt vänster och var med i Vänsterpartiets ungdomsförbund och var så pass vänster att han blev utesluten för att ha stöttat Revolutionära Fronten. Sedan verkar han gradvis ha glidit bort från yttervänsterismen medan han främst under några år koncentrerat sig på att kritisera kommunalt slöseri [och nu säger han att han inte längre är socialist även om han tycker att den som typ jobbat i 30 år inte skall bli utan bidrag (för mig framstod det som oklart om han menade något typ förtidspension eller aktivitetsstöd men han verkade inte syfta på socialbidrag)]. Och här måste jag väl - apropå det här med kommunalt slöseri - förresten flika in grej jag hade tänkt skriva om i mitt helt egna inlägg. Och det är kritiken mot Allard för att gapa en massa om olika utgifts-detaljer i kommunfullmäktige och därmed förlänga mötena i onödan. Allards gapande om vad som i förstone kan verka vara smådetaljer kan kanske vara något som kan användas mot honom. Det man dock bör komma ihåg är att en del företag som verkar i lågprissegment är väldigt fokuserade på kostnader på detaljnivå. Ett typiskt exempel är Ingvar Kamprads IKEA-filosofi. Jag minns själv när han i TV en gång förkunnade något typ att "det gäller att titta på kostnaderna i varje led". Detta detaljfokus gjorde att man började väga paket som skulle skickas iväg så att de vägde exakt vad de skulle, ända ner på enstaka gram-nivå. På det viset kunde man undvika att skicka med extra många trädpluggar och därmed spara typ 0,5 öre per paket.

Något som kanske eventuellt anknyter till Ingvar Kamprads filosofi är det sätt på vilket kommunalrådet Sten Laestadius (s) styrde Arvidsjaur på under åren 1960/62-79. På något sätt lyckades han under denna period få ner Arvidsjaurs kommunalskatt från en av landets högsta till en av landets lägsta trots att kommuner i Norrlands inland traditionellt brukat ha svårt att få inkomster och utgifter att gå ihop. Om jag förstått saken rätt så lyckades Laestadius bra med kommunala basfunktioner som att hålla vägarna plogade. Däremot höll han sig med en slimmad organisation och byggde inte en massa badhus och sporthallar. Tyvärr finns dock, mig veterligen, inte någon studie som mer exakt ger för handen hur han bar sig åt.

En annan sak man kan notera när det gäller Laestadius är att trots att han var med i sosse-partiet så ansågs han ändå vara typ "allt annat än sosse" politiskt. Det här utgör väl en indikation på att politiker på det kommunala planet och lokalpartier, med de ramar regering och riksdag sätter, mycket väl kan vara svårdefinierade längs en ekonomisk höger-/vänsterskala precis som Allard ungefärligen säger att Örebropartiet är. Jag tror dock att det blir knepigare att inte ha någon ekonomisk höger-/vänsterposition på den ekonomiska skalan på riksplanet. Något som faktiskt indikerar att så är fallet är väl att man trots allt sade att Laestadius politiskt var "allt annat än sosse", typ (med det sistnämnda bör man ha syftat på ekonomiska åsikter på riksplanet). Däremot kan man nog konstatera att det manöverutrymme politiska partier på riksplanet idag har är mycket mindre när det gäller att kunna avvika vänsterut ekonomiskt p g a avsaknad av valutareglering och avsaknad av restriktioner för utlandsägande på börsen (bland annat). I alla fall visar sig väl biverkningarna av en tydlig vänstersväng snabbare idag än på 70-talet eftersom kapitalet flyr direkt, svenska företag köps upp till reapris o s v. Det är väl också kanske delvis i detta ljus vi skall se det faktum att både Vänsterpartiet och sossarna gått högerut ekonomiskt jämfört med 70-talet. Men det finns alltså fortfarande en skillnad när det gäller den ekonomiska höger-/vänsterskalan. Och för vissa väljargrupper kan den typen av politiska beslut få väldigt stora konsekvenser. Ett exempel är nedskärningen av aktivitetsstödet till hälften. Det här kommer att göra att något tiotusental personer sannolikt kommer att förlora merparten av sina besparingar. Och återinför man förmögenhetsskatten enligt norsk modell så innebär detta att personer som lever helt eller delvis på en mindre förmögenhet (t ex p g a långtidsarbetslöshet eller p g a att man blivit utförsäkrad) löper ökad risk att inte kunna leva på avkastningen. Med t ex 1,5 % förmögenhetsskatt och 4 % avkastning efter skatt (vilket är en väldigt god avkastningsnivå) så krävs ett klart större kapital för att slippa börja nalla på det underliggande kapitalet. Detta är kanske inte ett så stort problem för en 63-åring med hyfsad tjänstepension. Men för en 45-åring med väldigt litet tjänstepension att se fram emot så slår en sådan förändring väldigt hårt.

Vill apropå Sten Laestadius upplysa om att jag diskuterat hans styre i Arvidsjaur på 60- och 70-talet i en annan tråd om Örebropartiet:

Rösta SD istället för AfS/Örebropartiet i valet 2026
(FB) Rösta SD istället för AfS/Örebropartiet i valet 2026


Kommer apropå Sten Laestadius också osökt att tänka på Sven-Olle Olsson i Sjöbo. Sven-Olle var kommunens starke man under 70- och 80-talen. Kommunalskatten var låg där också trots att medelinkomsten låg långt under kommuner som Vellinge. Något som osökt poppar upp i bakhuvudet på mig apropå detta är en minnesbild av ett kommunfullmäktige-sammanträde i Sjöbo som man visade i TV i samband med folkomröstningen år 1988. Man verkade inte ha någon speciell sammanträdeslokal, i alla fall inte av flottare typ, för kommunfullmäktige-sammanträdena. Man verkade i stället ha något typ skolmatsalsbord och trästolar utan dyna. En del kommuner brukar dock bygga flotta - och dyra - "parlamentsbyggnader" för att hålla sina fullmäktigesammanträden i.

Avslutningsvis vill jag påpeka att Allard, mig veterligen, ännu inte kommit med något klargörande när det gäller Örebropartiets position på höger-/vänsterskalan på riksplanet. Eller med något tydligt klargörande i sakfrågor som gör att väljarna indirekt kan bilda sig en uppfattning om Örebropartiets position på höger-/vänsterskalan. Frågan är kanske också om Allard bör försöka bestämma en tydlig position för Örebropartiet när det gäller höger-/vänsterskalan på ett mer principiellt eller teoretiskt plan, speciellt mot bakgrund av vad han tidigare sagt. Men han behöver nog komma med ett klargörande i några sakfrågor som gör att väljarna ungefär kan pejla in vad det är fråga om för ett parti i ekonomiska frågor. Med alltför stor osäkerhet hos väljarna när det gäller den biten så kommer färre att rösta på partiet (kom ihåg Tverskys och Kahnemans prospektteori som stadgar att folk tenderar att sky osäkerhet och upplevd risk i valsituationer). Det blir också lättare att undvika att andra partier tillskriver Örebropartiet vissa åsikter om Allard kommer med några klargöranden.






Minns inte att han sagt guldet kommer att falla tillbaka annat än tillfälligt. Han verkar i alla fall tro att guldpriset kommer att ligga kvar på över 4000 USD under lång tid och sannolikt stiga. Och han är väl inte den ende som tror detta. För någon månad sedan, efter den snabba uppgången från 2600-nivån, så vill jag dock minnas att han sade att man fick vara beredd på en rekyl. Den som innan uppgången lydde Stenlunds råd att köpa aktier i guldgruve-bolaget Anglogold Ashanti har nog fått rejäl avkastning på kort tid. Tyvärr tillhör jag inte denna grupp. Börskursen:


https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/41627/anglogold-ashanti



FORTSÄTTNING NEDAN

/FORTS


Del 2






När det gäller förstörelsen i Ukraina (och antalet döda ukrainska soldater, som man f ö håller tyst om) så är det väl, med tanke på att Merkel och Hollande öppet sagt att Minsk-avtalen bara var till för att lura Putin, mest fråga om krokodiltårar från västliga mainstreampolitiker och mainstreammedia. Har inte hört att Stenlund diskuterat förstörelsen i Ukraina. Däremot brukar han ibland referera utlåtanden av någon militär expert vid namn Mercouris (hoppas jag fick till stavningen rätt) vars "originella" slutsats är att Ukraina kommer att förlora kriget. Stenlund verkar inte hålla på med att diskutera konsekvenserna för folk i östra Ukraina som fått sina hus förstörda och säga att man skall strunta i detta. Det enda i denna väg som jag sett är väl att mainstream-positionen i Väst varit att man skall strunta i konsekvenserna som beskjutningen av separatist-delarna av Donbass 2014-2022 hade även om man i motsvarande läge i Kosovo på 90-talet helt enkelt plockade av Serbien Kosovo-provinsen och gav denna till Albanien.

Markus Allard verkar försöka undvika att avvika från det officiella narrativet när det gäller Ukraina. Men kanske skulle han kunna våga sig på att säga att Ukraina är ett av de områden där Sverige måste kapa utgifterna litet eftersom Sverige hittills bidragit med så pass mycket mer jämfört med EU-snittet (vill minnas att totalen för Sveriges del hittills uppgår till 109 miljarder kr).







På något sätt verkar poängen med den här passagen i ditt inlägg vara att låta förstå att jag i ekonomiska frågor ligger lika långt till höger som Stenlund. Men det gör jag ju alltså inte. Jag vet heller inte om han delar min syn på kommunismen som ett omfördelningsredskap för egendom från etnicitet A till etnicitet B, typ (rafsa ihop all egendom i en hög och sedan i princip dela ut egendomen till folk med rätt etnicitet när bytet inte längre är "hett" och folk "glömt" de ursprungliga ägarna).





Jag har inte hört några sådana synpunkter från Stenlund. Jag har väl heller inte sagt något liknande. Putin försöker bibehålla hyfsade relationer med Israel och drog sig ur Syrien varefter Israel kunde nafsa åt sig en bit till av Syrien. Putin har väl också försökt vidmakthålla goda relationer med landets judar. Däremot lät Putin domstolarna plocka av den halvjudiske oligarken Mikhail Khodorkavsky oljebolaget Yukos för snart 25 år sedan. Dessutom tog han över två judiskkontrollerade TV-stationer. Därefter började relationerna med väst plötsligt försämras. USA sade upp ABM-avtalet typ 2 månader efter att Putin gjort draget med TV-stationerna. Man måste väl nästan vara blind och döv för att inte se detta tidsmässiga samband.






Framlidne Sheldon Adelson var tidigare Trumps störste bidragsgivare (numera har frun Miriam Adelson tagit över den rollen).

Jeffrey Epstein bjöd in politiker, kändisar, miljardärer o s v till sina lyxbostäder där han bevisligen höll sig med en massa minderåriga flickor och sovrum med dolda kameror. Den officiella ståndpunkten verkar vara att Epstein inte lyckades se till att någon av de inbjudna männen med makt torskade dit genom att ha sex med flickorna framför de dolda kamerorna och att Ehud Barak när han kom på besök från Israel fick vända hem tomhänt. Min gissning är dock att så inte är fallet och att utpressningsmaterialet nu finns i Israel.

Tror dock att det kan vara problematiskt för Allard att diskutera den här typen av problem. Däremot kan han väl nämna medieprofiler typ Candace Owens och Tucker Carlson (som kan tänkas påpeka den här typen av problem). Eller nämna sajter där den här typen av problem kan tänkas diskuteras.

Tror jag måste komplettera med en sak till angående citatet ovan. Och det är väl att Tyskland under Otto von Bismarck samma år som Marx dog (år 1883) började införa sina socialförsäkringar.

Först ut, år 1883, kom sjukförsäkringen. Sedan kom olycksfallsförsäkring (1884). Till sist under 1880-talet kom invaliditets- och åldersförsäkring (1889).

Jag har redan påpekat att syftet med Bismarcks socialförsäkringar var att att begränsa intresset för den framväxande socialdemokratiska rörelsen. Det finns ett talesätt med den ungefärliga lydelsen "den som inte är hungrig gör inte revolution". Den här infallsvinkeln saknas i regel hos folk som präglas av högertänk idag. Man saknar dels förståelse för att man får en motreaktion (fler vänsterväljare och högre valdeltagande bland dessa) om man sänker bidragen, och dels förståelse för att om man ökar antalet bidragstagare (antingen genom direktimport av bidragstagare eller genom att arbetskraftsinvandrare tränger undan befintlig potentiell arbetskraft) så ökar man också antalet sannolika vänsterväljare. Man lever liksom i en värld där fattiga människor inte har rösträtt eller tänker bort det problemet, som om de skulle befinna sig i en latinamerikansk högerdiktatur av 60- eller 70-talssnitt där motståndarna är någon slags Che Guevara-typer som springer omkring med automatkarbin i djungeln i stället för att stoppa ner valsedlar i kuverten för partier som vill återinföra arvs- och förmögenhetsskatter och höja skatten i inkomstslaget kapital.

Fråga: Allard kommenterade inte uttlandet av Bard?

Nej, jag tror inte dessa demogoger är lika bildade som du är.

I alla fall Alexander Bard är väl lika bildad (i betydelsen allmänbildad) som jag är även om jag inte vet i vilken grad hans bildningsområden är relevanta/centrala inom området traditionell politik. Markus Allard har en masterexamen i idrottsvetenskap från Lunds universitet och torde väl ha läst en del politisk litteratur, i alla fall Marx, när han var med i Ung Vänster - och sannolikt en del annat också eftersom han gradvis ändrade sig och slutade vara socialist. Mitt intryck är väl också att han hade bra betyg i gymnasiet. Han är inte korkad. Jimmie Åkesson verkar däremot vara litet halvkorkad. Kommer här osökt att tänka på Morgan Tsvangirais kampanjtema i ett val mot sittande presidenten Robert Mugabe: "Zimbabwe behöver en intelligent ledare". Temat var liksom en subtil pik mot Robert Mugabe.

Mitt svar ovan och din kommentar för mig osökt in på det här med fördelar (och nackdelar) med att ha tillgång till bra hjärnor i ledningen för ett parti eller som rådgivare till en partiledning. Och hur man eventuellt bör anpassa utformningen av grejer som partiprogram och valplattform givet de personella resurser man har i form av olika specialkompetenser.

Elsa Widdings nya parti Ambition Sverige är väl antagligen ett av de bäst rustade partierna i Sverige när det gäller specialkompetenser inom olika områden, speciellt om man jämför med andra småpartier. Det här innebär dock inte automatiskt en given succé för partiet. Att ha fackkompetens är visserligen en fördel. Men det är långt ifrån allt. Det som framför allt måste finnas är en politisk nisch med tillräckligt många väljare och möjligheter att kunna ta väljare (främst från andra partier) i denna nisch. Här ser jag från start ett stort problem med Elsa Widdings parti. Väljarsegmentet ekonomiskt till höger om moderaterna är väldigt litet. Och moderaterna har hittills klarat väldigt bra att suga upp de små väljarskaror som finns bland välbärgade ekonomiska ytterhögerväljare. Om så inte hade varit fallet så hade nog Medborgerlig Samling gått bättre i valen än vad som faktiskt blivit fallet. Ett annat problem med att ha en väldigt bra hjärntrust med olika fackkompetenser att luta sig mot är att man så kanske överskattar sin egen förmåga inom områden där olika former av fackkompetenser inte spelar någon roll, som t ex de möjligheter man i realiteten får när det gäller att kunna kamma in fler röster än de begränsningar en ekonomisk position till höger om moderaterna ger. Risken finns att man tänker något typ "vi är så smarta och har så god kompetens att vi grejer den biten ändå". Eventuellt kan Alternativ för Sverige under Kasselstrand och Hahne ha lurat sig själva på det viset. De hade också en bra hjärntrust. T ex en tingsmeriterad jur kand som var chefsjurist hos en större bryggerikoncern.

Men en bra hjärntrust ger väl ändå bättre möjligheter att komma med i alla fall till synes vederhäftiga synpunkter inom t ex de ekonomiska och juridiska områdena utan risk för att göra bort sig. Andra områden där fackkompetens kan utgöra en fördel är industripolitik, naturvetenskaplig forsknings- och utbildningspolitik, det medicinska området (kan vara en speciell fördel under omständigheter som Covid-pandemin), det militära området, diplomati o s v. Mer parti-interna kompetenser som kan vara en fördel kan vara teoretiska och praktiska kunskaper inom marknadsföring och reklam, speciellt för ett uppstartsparti inbillar jag mig.

Min gissning är också att det kan vara lättare för ett parti som har ett visst underskott av olika specialkompetenser att försöka definiera sig utifrån skillnader i sakpolitiska ställningstaganden jämfört med andra partier. Jag inbillar mig också att detta kan vara en genväg marknadsföringsmässigt och kommunikationsmässigt om man lätt vill kunna positionera partiet i folks medvetanden och reducera den mentala osäkerhetströskel som finns när det gäller att byta parti. Och speciellt för ett parti som Allards, där man verkar utgå ifrån kommunalpolitikens relativa avsaknad av utpräglade höger-/vänsterfrågor, samtidigt som Allard själv deklarerat att partiet är svårt att placera på en traditionell höger-/vänsterskala, så tror jag att det passar som hand i handske att positionera partiet i folks huvuden genom ställningstaganden i olika rikspolitiska frågor i en direkt jämförelse med andra partier. Om inte Allard väljer att använda sig av den genvägen så tror jag att han gör en tavla. Och han kan inte strunta i att presentera någon slags ställningstaganden i frågor som är centrala för potentiella väljare i de väljarsegment han tänkt rikta in sig på. Folk skyr i allmänhet osäkerhet och risk och tröskeln blir då högre för att byta parti. Att inte veta var ett parti står i fråga om sakfrågor som är centrala för en själv innebär upplevd osäkerhet och risk. Enda undantaget från den regeln är väl Ny Demokrati där tillräckligt många röstade på det partiet eftersom de stora medierna satte det partiet på agendan som det alternativ man skulle rösta på om man ville ha en litet mer restriktiv invandringspolitik än de etablerade partierna (detta var strategin för att redan från start fimpa Sven-Olles partisatsning som var i pipeline, och detta lyckades man väldigt bra med utom möjligen i Skåne).

https://youtu.be/KJlqa2MeWEw?si=6XQPw5yQTpEtFfvE&t=67

Mitt svar ovan och din kommentar för mig osökt in på det här med fördelar (och nackdelar) med att ha tillgång till välutbildade utrikespolitiska rådgivare i en partiledning. Särskilt sådana som på sin egen hemsida stoltserar med ett storslaget historieintresse. Hur ser t ex ekonomigurun Magnus Stenlund på Michail Golitsyns och Gustaf Otto Douglas administration av Finland under Stora nordiska kriget? Hade det inte bara varit bäst att samarbeta med ryssarna så det hade blivit fred tidigare? Ryssland erövrade ju ändå Finland i början av 1800-talet.

Poängen är att det inte spelar någon roll vad personer har för IQ-nivåer eller vilket grad av utbildning de har när de har drabbats av hjärnviruset antisemitism (som i Magnus Stenlunds fall) eller hjärnviruset antikolonialism (som i Robert Mugabes fall). Och vad Robert Mugabe lär oss är att dessa åkommor brukar förvärras med åren. En person som "kritiserar judarna" eller "kritiserar islam" kan mycket väl beordra våldsdåd mot judar eller muslimer flera årtionden senare. Och jag tror att svensk nationalism på 2000-talet kommer påminna mycket om rysk patriotism på 1700-talet (där Putin verkar befinna sig mentalt), eller Robert Mugabe i början av 2000-talet. Det spelar ingen roll om det för tillfället är judarna eller muslimerna som är i skottgluggen. I slutändan kommer det vara vi själva som drabbas av denna ideologi.lva som drabbas av denna ideologi.lva som drabbas av denna ideologi.