Citat:
Ursprungligen postat av
Holden.Caulfield
Det är inte så att socialtjänsten har någon dygnet-runt-övervakning på alla familjer i kommunen. Även vid (oftast föranmälda) möten kommer inte alla problem inom en familj upp till ytan. Det kan inte vara så svårt att tillfälligt upprätthålla en fasad och påverka barnen att hålla tyst. Får du känslan av att någon som stoppar fingrarna i en hundraåring är en vettig och kärleksfull förälder?
Det strider inte mot Barnkonventionen att skicka hem honom till Irak. Ingen förbjuder familjen att flytta med honom. Väljer mamman att stanna här i Sverige med dottern så är det inte samhället som bryter upp familjen. Folk blir tvingade att flytta av olika anledningar, inom och utom landet, hela tiden.
Huruvida man hållit upp en fasad, påverkat barnet osv. vet vi ingenting om. Så det kan vi lägga åt sidan. Vidare så har jag redan sagt att vad jag/du/vi personligen
tror eller
tycker inte har med saken att göra. Det är ju heller inte så att en domstol (vare sig man prövar frågan om LVU, vårdnad eller anknytning) går efter vad man själva tror. Utan man plockar ju in vittnesmål och underlag från Socialtjänsten, Skolan, närstående, släktingar, grannar osv. Så dom här egna värderingarna, gissningarna och antagandena är helt oviktiga i detta sammanhanget.
Jag skulle istället vilja bryta ned denna diskussionen lite, vilket behövs då det är ganska tydligt att gemene man inte riktigt vet vad detta handlar om egentligen. Det är alltså DETTA jag skriver nedan som är det vi skall fokusera på i diskussionen:
Här har vi en person som dömts till 4 års fängelse för våldtäkt. Gärningen som sådan når på objektiva grunder upp till utvisning. Gärningsmannen har dock stark anknytning till landet och har dessutom en dotter, vilket väger oerhört tungt. Vi vet att gärningsmannen inte har dottern permanent, men att han träffar henne regelbundet (och har gjort det under hela hennes uppväxt). Det finns inga uppgifter om LVU eller att gärningsmannen skulle ha förlorat vårdnaden. Det finns heller inga uppgifter om att dottern farit illa hos pappan. Man kan då INTE använda sådana skäl (som t ex du gör) som argument i utvisningsfrågan.
Att det pappan nu dömts för SKULLE KUNNA tyda på brister i föräldraskap, eller innebära risker/skada för barnet, är knappast otänkbart - Och Socialtjänsten kommer ju enligt rutin att kopplas in nu. Men det är en helt annan sak. Vi vet ju inte vad Socialtjänsten kommer komma fram till och vi vet heller inte vilka slags åtgärder dom skulle föreslå. Låt säga om pappan skulle förlora vårdnaden, eller om man reglerar hans umgängesrätt, så är ju inte det ett faktum som per definition skall betyda/tala för att han utvisas. För Socialtjänsten skall ju arbeta aktivt för återförening och om detta inte är möjligt så skall man ju hitta andra alternativ för barnet att få träffa sin pappa (om det är för barnets bästa såklart). Som jag sagt tidigare så är ju dottern endast 6 år, så det finns ju många år "att spela på". Så det du/ni anför som argument har egentligen inte så mycket med saken att göra. Det förändrar inte frågan om utvisning. Jag hoppas jag varit tydlig.