Citat:
Ursprungligen postat av
Haaaaag
Jag skulle vilja hänvisa dig till artikel 9 p.3 i Barnkonventionen där det framgår att respektive stat skall respektera rätten och tillgodose att barnet regelbundet kan upprätthålla ett personligt förhållande och direkta kontakter med bägge föräldrarna, så länge det inte strider mot barnets bästa. Vidare så anger just artikel 9 att ett barn inte skall skiljas från sin förälder mot sin egna vilja - om inte behöriga myndigheter bedömer att det är nödvändigt för barnets bästa. Man anger då att detta kan genomföras i särskilda fall som övergrepp eller vanvård av föräldern gentemot barnet. Någonting sådant rör det sig inte om här.
Jag har aldrig påstått att förekomsten av att ha barn automatiskt skulle innebära att utvisning inte var möjligt. I NJA 2024 s. 117 har man utvisat en man som dömts för bl.a Grov kvinnofridskränkning. Denna mannen hade barn. Men omständigheterna att han endast i hade levt i Sverige i omgångar i 5 år, samt att han dömdes för brott mot sin familj, gjorde att utvisning var möjlig. Högsta Domstolen har även i mål B1793-23 klargjort att ett billighetsskäl, vilket i sin tur är omständigheter som kan reducera ett straff, även kan avse s.k tredjemansskäl - vilket exempelvis kan innefatta om ens barn skulle drabbas på ett helt oproportionerligt och orimligt sätt. Man klargör då att förekomsten av att ha barn, och hänvisa till att barnets bästa ska beaktas i första hand, varken är avgörande eller utslagsgivande för om straffreduktion skall komma på tal - och således skall alltid "barnets bästa" ställas mot andra intressen och rättigheter.
Slutligen vill jag tillägga att denna frågan inte enbart handlar om Barnkonventionen, utan också om EKMR artikel 8 (rätten till privat- och familjeliv).
Nu har ju åklagaren överklagat domen så vi lär väl se.
Jag och förmodligen majoriteten av befolkningen i landet ser det som självklart att utvisa en
gärningsman som begått ett så grovt och allvarligt brott.
Barnets behov av sin far väger mycket lätt jmf med behovet att skydda befolkningen mot
framtida våldsdåd.
Men en sak måste du ha klart för dej:
Underskatta aldrig det spontana rättsmedvetandet och den omedelbara och känslomässiga reaktionen på ett brott och straffet som utdöms.
Jag skulle inte bli ett dugg förvånad om Tingsrättens oförmåga att döma till utvisning leder till
en lagskärpning. Om så blir fallet så har denna aktivistiska domare - Mohamed Ali -
i alla fall lyckats med NÅGOT positivt. Dvs att tvinga fram en tvingande lagstiftning.