Citat:
Ursprungligen postat av
fredriktomte
Stor ironi med tanke på hur mycket du själv spekulerar.
Här rättfärdigar du i princip mord på två barn baserat på antaganden om vad som skulle ha hänt med barnen om de inte mördats (och som om de hade hänt ändå inte vore värre än mord). Vidrigt.
Att en förälder mördar sina barn gör det som en hämndaktion mot den andra föräldern pga att den andre föräldern skilt sig och/eller startat en vårdandstvist är inte alls särskilt sällsynt om vi pratar om sk utökade självmord med barn involverade. Jag skulle gissa på att det totalt sett är ett vanligare motiv än "heder" (vid hedersmord brukar liksom hedersmördaren inte ta livet av sig själv samtidigt).
Du tycker inte att vi ska spekulera kring hur äcklig den barnamördande modern är, istället ska vi spekulera i hur äcklig den efterlevande och sörjande fadern är. Dina invändningar mot spekulation och att döma folk på förhand handlar uppenbarligen inte om någon form av principiellt resonemang, du vill bara ursäkta just denna barnamörderska.
Vadå "ingen ska behöva ta till så drastiska åtgärder som denna mamma gjort"??? Det finns ingen som behöver mörda sina barn! Det är bara att inte göra det, hur jävla pissigt det egna livet än må te sig. Punkt.
Sedan misstänker jag freudiansk felsägning när du skriver "stödet mot pappan", för hela din gärning i den här tråden är ju att smutskasta honom. Fint stöd till en sörjande förälder vars enda barn just blivit mördat.
Vad sägs om att du stillar dina egna spekulationer?
Om det här är sant är det fan skrämmande.
Hur fan vet du det? Och vad menar du ens med "efter tio år"? Som att du vet att detta mord byggts upp över hela barnets liv? Finns ju inget som helst skäl att anta detta, såvida du inte vill börja smutskasta och skuldbelägga barnet också? Kanske var han ett riktigt jobbigt barn och vad skulle mamman till slut ta sig till med ett så jobbigt barn, hon var väl bara tvungen att mörda honom, stackars, stackars mamma...
Vadå "rentvå honom helt"? Om han inte var delaktig i mordet är han helt rentvådd. Hur hans relation med barnamörderskan var i övrigt är en annan fråga. Och vaddå ingen rök utan eld, om en förälder mördar sina barn måste det åtminstone delvis vara den andre förälderns fel? Vafan är det för stört resonemang? För det första behöver det inte alls vara så att föräldern som inte mördat på något sätt varit en dålig förälder eller partner (om någonting är det väl snarare tvärtom, dvs om någon t.ex. varit våldsam tidigare är oddsen större att den våldsamme parten är den som mördar sina barn), för det andra är dåligheter inom relationen inte på något sätt en ursäkt för mord på barnen och den skuld som barnamördaren bär på kan inte överföras på den ej barnamördande föräldern bara för att deras gemensamma relation var knagglig (eller ens om den ej barnamördande föräldern på olika sätt förgrep sig på barnamördaren, det är fortfarande en sak mellan dem och ingenting som rättfärdigar att mörda barnen).
Och mer äckligt försvarande av barnamord. Hur i hela fridens namn kan du veta att barnen inte hade överlevt i pappans familj? Du hävdar dig alltså ha en master inom kriminologi liksom att du arbetar med barn, men anser dig förmögen att dra så här långtgående (och extremt osannolika) slutsatser? Helt otroligt.
Jaha, så du anser alltså att mamman till de mördade barnen i det fallet var delskyldig (inte helt "rentvådd") till pappans mord på barnen, eftersom hon varit otrogen mot honom? En normalt funtad människa fixar att ens partner varit otrogen mot en, utan att slå ihjäl de gemensamma barnen pga det.
Hur kan du veta att hon inte har ett spelberoende? Gick hon och biktade sig hos dig eller? Nej, det är klart hon inte gjorde, så du har förstås ingen aning om detta utan gör bara ytterligare ett antagande baserat på att du tycker hon var en hygglig prick (vilket framgår av att du skriver "kan också vara konsumtionsskulder", dvs med andra ord vet du inte själv vad skulderna består i, du bara antar).
Ännu mer grundlösa antaganden samt smutskastande av pappan.
Mer smutskastning av pappan. Och om det förekommit våld inom relationen, är det mer logiskt att den våldsamma parten varit den som visat sig kapabel att mörda sina egna barn. Ovanpå det, eftersom de håller på och separerar, så tyder ju detta på att våld från pappans sida inte verkar vara någonting mamman riskerade. För då hade hon väl han inte gått med på separation och flytt och om hon behövt ta livet av sig hade hon väl gjort det innan separationen. Samma sak med ditt underliga hedersresonemang, där du ännu en gång rättfärdigar barnamord (som ett sätt att undkomma hedersproblematik, som att det inte skulle gå att ta sig ur hederskulturssammanhang på något annat sätt än genom att begå självmord, igen ett otroligt pinsamt påstående av någon som ska föreställa utbildad inom kriminologi). Om hedersproblematik och hans släkt verkligen vore ett problem, då hade väl separationen aldrig tillåtits äga rum.
Och jo, i praktiken är försvara brottet precis det du gör. Om och om igen.
Jag skulle precis skriva ett inlägg men så såg jag att du redan hade tagit upp en del av det.
Att börja ett inlägg med att det är de värsta spekulationer hen läst, för att sen direkt lägga skuld på pappan (indirekt)
Självklart ska och får man spekulera fritt. Men då ska det gå åt båda hållen (med fokus ändå på mamman)
Själv tror jag ju dock att det kan ligga något i det, iom att mina teorier om löneutmätningen gick i kras igår.
Han skulle byta adress samma dag (12 Dec) som löneutmätningen startade. (så rätt belopp skulle dras från början)
Ekonomi kan och är en väldigt stor stressfaktor i dagens Sverige.
Blir man då ensamstående och med utmätning så man får leva på existensminimum efter att ha varit van vid att leva över sina tillgångar (? lån etc) men jag har svårt att tro att man tar livet av sig för det och framförallt inte tar barnet med sig.
Jag är själv mamma och jag har svårt att tro att hon tagit denna utväg om hon inte ( från sitt perspektiv) kände att det var enda utvägen.
Självklart ett egoistiskt och oförsvarbart beslut.
Men varför?
Varför tror hon i så fall att barnet inte får det bra hos pappan?
Har pappan planer på att åka till Syrien? Har han hotat att ta sonen med sig?
Är pappan våldsam mot henne och barnet? (inget ska dock ha synts utåt)
Eller vill hon bara dö från denna värld och inte vill utsätta sin son för smärtan av att förlora henne?
Eller är det hämnd mot pappan?
"Du lämnade mig, nu förlorar du din son med."
Utan någon sorts fakta mer än mammakänslor så känns det när det handlar om filicid + självmord, som att
hämnd mot andra partnern i större grad är pappor än mammor och i mammornas fall oftare är (i sitt sjuka psyke) "barmhärtighet". (med undantag självfallet)
Sen fram tills obduktionen är klar finns ju såklart även en chans att det faktiskt är mord.
Att de blivit förgiftade/drogade.
Men åklagaren sa att de skulle avföra pappan från utredningen så han har såklart starkt alibi.
Annars borde dom inte avfört honom så snabbt.
Och troligtvis finns tillräckligt starka bevis på att det är mamman.
https://www.expressen.se/nyheter/sverige/misstankt-for-dubbelmord-i-horby-slapps-pa-fri-fot/
"Han har därför försatts på fri fot och kommer inom kort formellt avföras från utredningen, säger senior åklagare Josefin Sävlund."