Vad händer med den personliga ekonomin om man får ett fängelsestraff?

Ja, du har bolån osv som tickar på.
Du får ett fängelsestraff på 2 år.

Hur gör folk som har vanliga jobb och som blir dömda?
Har de åtkomst till ens besparingar i ISK/bankkonton från fängelset?

Ber vissa bara om tjänstledighet från arbetsgivaren på 1-2 år och sen återvänder när straffet är över?

Eller måste de tvångssälja bostaden?

Många hamnar i ekonomisk skit. Bostaden kan man förhoppningsvis hyra ut i andra hand under tiden man sitter. Men få potentiella arbetsgivare uppskattar hål i CV't. Och jag tror inte fängelsevistelse är en godkänd anledning till tjänstledighet på så många ställen.

Ett fängelsestraff stoppar inte livet utanför murarna. Ekonomin fortsätter som vanligt. Bolån, hyror, skulder och räkningar tickar på även om du sitter inne. Staten fryser inte ditt liv bara för att du är frihetsberövad.

I praktiken beror allt på förberedelser. Har du fullmakt till någon utanför kan den personen sköta bankärenden, betala räkningar och hantera konton. Utan fullmakt blir det snabbt problem, särskilt vid restriktioner eller häktning då du knappt har någon kontakt alls.

Ett vanligt jobb “pausas” inte automatiskt. Du blir i regel uppsagd, inte tjänstledig. Efter avtjänat straff får man söka nytt jobb som alla andra. Bostad kan behållas om ekonomin klarar det, annars blir försäljning ofta nödvändig, ibland under tidspress.

Fängelsestraffet är personligt, men konsekvenserna är ekonomiskt brutala. Den som inte tänkt igenom fullmakter, boende och likviditet i förväg riskerar att komma ut inte bara fri, utan också ruinerad.

Men har man tillgång till en dator i fängelset med internet ?

Isåfall är det väl bara att ansöka om tjänstledighet för studier hos arbetsgivaren och studera på distans.

Men har man inte tillgång till internet i fängelset, eller kanske det beror på straff?

Bra råd, under förutsättning att du har sparade medel den med fullmakt kan förvalta. Många har inte det utan hamnar hos kronofogden.

Ju längre straff, desto större chans att man kommer ut skuldsatt, bostadslös och med svårigheter att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden och ett icke kriminellt liv.

Det finns en seglivad myt om att fängelsevistelse går att kombinera med “livslogistik” som studier, distansjobb och ordnad privatekonomi. I praktiken är det fel. Du är inlåst större delen av dygnet, ofta runt tolv timmar i cell. Utöver det finns schemalagd sysselsättning några timmar om dagen, promenad, måltider och slussningar vilket i realiteten äter upp nästan hela dagen.

Internet, dator och fri kommunikation med omvärlden existerar inte. Du är avskuren. Punkt. Någon möjlighet att sitta och plugga på distans eller sköta bankärenden online finns normalt inte. Kontakten med myndigheter och ekonomi sker via papper, med lång handläggningstid och begränsad hjälp.

Helt sant, BimboLicious 🙂
Fullmakt hjälper bara om det faktiskt finns något att förvalta. För många finns varken buffert eller marginaler, och då går det fort utför med kronofogden, förlorad bostad och skulder som väntar på andra sidan murarna.

Ju längre straff, desto större fallhöjd tillbaka till ett normalt liv och det är nog just den verkligheten som ofta underskattas i sådana här diskussioner. Bra tillägg.

Så de enda som klarar sig är egentligen de med ekonomiska medel sedan innan och där någon förvaltar dem åt en via fullmakt?

Intressant.

Jag hade för länge sedan en bekant som fick rättspsykiatrisk vård. Efter att par år så fick man ett meddelande på sociala medier och där denne verkade ha tillgång till dator med internetuppkoppling.

Blev förvånad.

På lågsäkerhetsanstalter kan det finnas dator som får användas under övervakning, men det är en dator utan internet.

Rättspsykiatrisk vård och kriminalvård är två helt olika världar. Inom rättspsyk finns ofta betydligt större frihet: internet kan förekomma, ibland dator, ibland mobil under kontrollerade former. Tanken är behandling och återanpassning, inte straff.

Fängelse är tvärtom ett kontrollsystem. Där är grundläget isolering, begränsad kommunikation och minimal egen rådighet. Eventuella undantag (studier, begränsad IT) är hårt reglerade, ovanliga och långt ifrån “distansliv”.

Så ja, i praktiken klarar sig främst de som redan har resurser och ett fungerande nätverk utanför. För alla andra blir strafftiden inte bara frihetsberövande utan också ekonomiskt och socialt nedbrytande.


Windows 98, WordPad och en skrivare som hatar mänskligheten. 🙃

Du säger att det är ovanligt och hårt reglerat.
Så det finns undantag där man har åtkomst till det?

Så vem får fullmakt oftast, är det närstående eller möjligtvis advokater man har gett fullmakt till?