Rösta fram årets bästa pepparkakshus!
  • 1
  • 2
2025-12-10, 16:59
  #1
Medlem
Ja alltså, när man inser att man är en jubel-idot, konflikträdd nice guy, och ställt till livet för sig själv så ofantligt mycket hur orkar man fortsätta?

Från att ha haft fru, tre små barn, stort hus, vänner, jobb, grym fysik, sparpengar, föräldrar och syskon.... Till att förstöra allt för sig själv på ett år så att frun behövt fly med barnen och fått ensam vårdnad, förlorat alla pengar, underhållsbidrag för tre barn, föräldrar och syskon som.är.trötta.på en, alla vänner är på fruns sida såklart. Har ljugit, har prioriterat min mamma före min fru och barn, förkastat gemensamma sparpengar. Kommer med stor sannolikhet förlora jobbet med pga ångest depression och kan inte fokusera eller närvara överhuvudtaget trotts lång sjukskrivning och psykatrin och psykologer. Är helt förstörd i kroppen och framförallt i huvudet, kan inte tänka bara grötigt, kan knappt prata utan att sluddra på ord, totalt förstört min hjärna, extremt impulsiv. Börjat motionera och äta bra men håller inte i längden.

Värst av allt är nog att mina egna barn tar avstånd från mig,.trotts att dem.är.små.är.dem rädda för mig pga att jag inte kunnat.närvara med dem alls under.lpng tid,.även blivit fysisk mot dem i perioder (ej slagit men hårdhänt och hög röst så de blir extremt osäkra och rädda).

Kommer dessutom vara bunden till exfrun resten av livet genom barnen och hon vet exakt vad hon ska säga för att få det hon vill av mig och jag kan inte sägs emot,.kommer vara henne och hennes nya mans slav resten av livet så länge något handlar om barnens bästa så får dem mig att betala eller göra precis vad dem.vill.

Hur djupt ska man falla för att suicid ska vara berättigat? Jag har verkligen förlorat ALLT utan någon.förhoppmig eller tro på framtiden överhuvudtaget. Kosntant arg rädd ledsen men oftast bara tom, kan stirra in i en vägg eller telefonen i timmar,. fly från allt.
Citera
2025-12-10, 17:06
  #2
Medlem
Vad har inträffat?
Låter som ett relativt snabbt förlopp.
Har själv erfarenhet av allvarlig psykisk ohälsa.
Rör det sig om det i detta fall?
Citera
2025-12-10, 17:09
  #3
Avstängd
Snusfris avatar
Tufft. Känner igen mig i haft stort hus, vänner, föräldrar. Nu har jag bara hyreslägenhet, pengar, tonårsbarn som älskar mig och grym fysik, för jag har inget annat att göra varannan vecka än att gå till gymmet. Låter klart bättre än din situation. Men fan vad livet suger. Köpte en hyfsat ny BMW en vecka sedan för det skulle kännas bättre, men icke.
Citera
2025-12-10, 17:15
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av villnihaflum
Vad har inträffat?
Låter som ett relativt snabbt förlopp.
Har själv erfarenhet av allvarlig psykisk ohälsa.
Rör det sig om det i detta fall?

För långt och för mycket att berätta. En 20 år lång historia om psykisk ohälsa, peter-pan syndrom, lögner och skit, men underbart där emellan. Kanske är jag narcissist? Vet inte... Allt har kraschat och jag har önskat jag vore död varje vaken minut senaste året.
Hur fan kan jag göra så här mot dem som älskar mig, fru och tre barn, det går inte att förklara.
Citera
2025-12-10, 17:30
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av lackezero
För långt och för mycket att berätta. En 20 år lång historia om psykisk ohälsa, peter-pan syndrom, lögner och skit, men underbart där emellan. Kanske är jag narcissist? Vet inte... Allt har kraschat och jag har önskat jag vore död varje vaken minut senaste året.
Hur fan kan jag göra så här mot dem som älskar mig, fru och tre barn, det går inte att förklara.
Det låter som att du behöver hjälp av psykolog och vuxenpsykiatrin. Det är ju inte friskt eller normalt att krascha så extremt.

Har du någon kontakt med vården idag?

Mvh alkis och speltorsk som höll på allt förlora allt
Citera
2025-12-10, 18:23
  #6
Medlem
Onanikrems avatar
Gå till roten av det onda, hur gick det till att förlora allt på ett år? Se på dig själv från en annan vinkel, var inte ett offer. Ta bort roten till det onda, alkohol, droger, spelmissbruk, vi vet inte? Det är du själv som vet varför det blev såhär och det är det du måste jobba med. Börja med vad som felat från början.
Citera
2025-12-10, 18:33
  #7
Medlem
Onanikrems avatar
Se till att behålla jobbet, se det som din livlina.. Tappar du jobbet hamnar du väldigt snabbt på botten av en bottenlös sjö. Vägen upp därifrån är väldigt lång och väldigt smärtsam, tro mig, jag har sett det på nära håll, livlinan gått av, de har släppt den och de har fallit djupare än någon kunnat drömma om.
Citera
2025-12-10, 18:43
  #8
Medlem
PappaTribes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lackezero
För långt och för mycket att berätta. En 20 år lång historia om psykisk ohälsa, peter-pan syndrom, lögner och skit, men underbart där emellan. Kanske är jag narcissist? Vet inte... Allt har kraschat och jag har önskat jag vore död varje vaken minut senaste året.
Hur fan kan jag göra så här mot dem som älskar mig, fru och tre barn, det går inte att förklara.

En narcissist har ingen självinsikt så den kan du stryka, men det kanske ligger någon annan diagnos i bakgrunden och spökar.
Citera
2025-12-10, 19:06
  #9
Avstängd
Lifestealers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lackezero
För långt och för mycket att berätta. En 20 år lång historia om psykisk ohälsa, peter-pan syndrom, lögner och skit, men underbart där emellan. Kanske är jag narcissist? Vet inte... Allt har kraschat och jag har önskat jag vore död varje vaken minut senaste året.
Hur fan kan jag göra så här mot dem som älskar mig, fru och tre barn, det går inte att förklara.

Du är med stor sannolikhet inte narcisist om du behöver fråga dig det. God = normal, ond = narcisist. Dessa lägen kan pendla beroende på miljö. Man kan också fastna i läget ond permanent beroende på hur skadad man är. Onda empater brukar automatiskt falla tillbaka till god med tiden. Sen finns det en rad andra saker som gör att man vet ifall man är en eller inte. Minskad empati, skadeglad. Vissa kan känna lukter om både sig själv och andra beroende på om man hatar sig själv eller någon annan. En narcisist kan känna av lukten av en annan narcisist om den andra hatar sig själv. Sjukt jag vet. Lukten kan enkelt beskrivas som stanken av ett lik. Är man en så vet man till 100%. Det är inget man behöver läsa sig till eller fråga om. Man blir ett socialt geni också, mästare på att manipulera och att dölja sina "förmågor" (åkommor) och "sakna" sjukdomsinsikt.

Hur blir man då en narcisist för er som undrar? Det är en förvarsmekanism av trauma, av att ha blivit nedbruten.

En narcisist klarar inte av att bli genomskådad, utan tappar det fullständigt.

/ Empat som vart på fel sida (ond) många gånger.
__________________
Senast redigerad av Lifestealer 2025-12-10 kl. 20:01.
Citera
2025-12-10, 19:46
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ladicius
Det låter som att du behöver hjälp av psykolog och vuxenpsykiatrin. Det är ju inte friskt eller normalt att krascha så extremt.

Har du någon kontakt med vården idag?

Mvh alkis och speltorsk som höll på allt förlora allt
Sjukskriven 10 månader, inne på psykiatrin 6 månader, kontakt med massor av psykologer.... Jag är bortom räddning.
Om jag ska förklara mer så krävs en uppsats på 50 sidor som jag gått igenom i huvudet och grubblat på i flera månader, totalt meningslöst.
Orkar inte ta mig tillbaka från detta, 20 år av byggande relationer, barn, materiella saker är borta.
Citera
2025-12-10, 20:01
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av lackezero
Sjukskriven 10 månader, inne på psykiatrin 6 månader, kontakt med massor av psykologer.... Jag är bortom räddning.
Om jag ska förklara mer så krävs en uppsats på 50 sidor som jag gått igenom i huvudet och grubblat på i flera månader, totalt meningslöst.
Orkar inte ta mig tillbaka från detta, 20 år av byggande relationer, barn, materiella saker är borta.
Der är så svårt att förstå vad som kan ha hänt utan den där uppsatsen, men jag kan garantera dig att inget blir bättre av självmord. Inte minst dina barn kommer må sämre utan sin far.

Jag var själv på väg att ta livet av mig, det var liksom den enda rimliga lösningen tyckte jag där och då. Men efter en vända på psyket och med alla korten på bordet så fick jag chansen att börja om lite, få perspektiv på saker och ting. Nu inser jag att det inte hade löst någonting alls utan bara fryst alla problem i historiens permafrost där det långsamt fått tära på mina nära och kära.

Om du så ska behöva åka till Sydamerika och trippa på svampar för att få igång psylet igen, så ska du göra det.
Citera
2025-12-10, 20:30
  #12
Avstängd
Lifestealers avatar
Du får hitta en bra hobby. Min var drogerna.

En svamptripp som någon nämnde, eller varför inte ketamin. Det är att möta sina denomner och bli av med dom om du vill räta upp allt. Risken finns att du blir narcisist när du inte ser någon utväg väl vid vägens ände. Du verkar inte vara där än. Det går fortfarande att vända på skutan.

Och ett tips, strunta i spriten. Det är den värsta drogen av dom alla. Det och benso. Resten är "fine".
__________________
Senast redigerad av Lifestealer 2025-12-10 kl. 20:44.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in