Citat:
Källkritik och leta upp källor är olika saker. Det är givetvis medierna som saknar källkritisk förmåga om de sprider osanna påståenden . Källkritik innebär att man själv kontrollerar fakta och jag saknar intresse för att göra det rörande de flesta nyheter samt att jag inte ämnar att jaga efter en omyndig person i något diaboliskt syfte att få rätt över henne rörande påståenden i intervjuer. Jag har inte någon glädje av det oavsett om flickan ljuger eller inte. Det skulle inte ge mig någon slags tillfredsställelse att arbeta för att få henne att se klandervärd ut socialt.
Sedan vet vi inte huruvida hennes IQ är konstaterad eller inte.
Det är inte på grund av hög intelligens somliga människor är mycket sanningsenliga utan pga av autistiska drag eller ocd. Intelligens innebär plasticitet och då att förändra sig efter situation. Autism rigidhet och fyrkantigt tänkande. OCD tvångsmässigt förhållningssätt mot regler då det väcker obehag och svår ångest bara av att föreställa sig att göra fel. Systematiskt ljugande sänker hjärnans aktiviteter och larm kring beteendet. Det har med andra ord inte med intelligens att göra.
Modern kan vara psykiskt störd och införliva sina lögner i flickan eller tvärton, flickans osanning (om du skulle ha rätt då du själv knappast presenterat källor) kan försvaras aktivt av övriga familjemedlemmar. Oavsett vad så är hon något för ung för att man ska dyka i det då det finns skäl till att vi låter unga växa upp innan vi ställer diagnoser och andra. Drog rövarhistorier gjorde de flesta av oss någon gång som barn och tonåringar. Även bland de mest sanningsenliga.
Sedan vet vi inte huruvida hennes IQ är konstaterad eller inte.
Det är inte på grund av hög intelligens somliga människor är mycket sanningsenliga utan pga av autistiska drag eller ocd. Intelligens innebär plasticitet och då att förändra sig efter situation. Autism rigidhet och fyrkantigt tänkande. OCD tvångsmässigt förhållningssätt mot regler då det väcker obehag och svår ångest bara av att föreställa sig att göra fel. Systematiskt ljugande sänker hjärnans aktiviteter och larm kring beteendet. Det har med andra ord inte med intelligens att göra.
Modern kan vara psykiskt störd och införliva sina lögner i flickan eller tvärton, flickans osanning (om du skulle ha rätt då du själv knappast presenterat källor) kan försvaras aktivt av övriga familjemedlemmar. Oavsett vad så är hon något för ung för att man ska dyka i det då det finns skäl till att vi låter unga växa upp innan vi ställer diagnoser och andra. Drog rövarhistorier gjorde de flesta av oss någon gång som barn och tonåringar. Även bland de mest sanningsenliga.
Du kommenterar ju vikten av källkritik och det borde även gälla när det ska ske rapportering av positiva nyheter vilket uppenbart inte har skett här. Det är dessutom av särskild vikt när medier rapporterar om unga personer där felaktiga uppgifter kan få långtgående konsekvenser - hur kan man som journalist inte vilja prata med grundskolans pedagoger eller rektor utan blint gå på moderns ord, att inte ens kika på födelsedata för att kunna stämma av hennes ålder när det lyfts som den stora nyheten initialt. Det är avgörande att medier tar sitt ansvar och verifierar fakta innan publicering, särskilt när det gäller känsliga ämnen och individer som ännu inte är myndiga och mina kommentarer gäller att belysa medias viktiga roll i ärendet.
Samtidigt är det också viktigt att komma ihåg att unga personer befinner sig i en utvecklingsfas där identitet och självbild formas. Jag har underlag och källor från Shahads grundskola, kommun, Karolinska juridiska enhet, flera olika myndigheter, flickans olika gymnasieskolor, mm. Det är således uppenbart för alla journalister och oss som arbetat med familjen att felaktigheter förekommit, både från individen själv och från andra i familjen, det obehagliga är att det uppenbart handlar om medvetet vilseledande – men att få ett särskilt begåvat barn att ljuga innebär yttre påverkan och motivet är svårt att förstå även om det kan röra en vilja att passa in i en viss berättelse. Att stämpla någon i så unga år och utge henne för att vara något hin inte är kan därför vara skadligt, och det är viktigt att hålla fokus på fakta utan att demonisera.
Vad gäller kopplingen mellan begåvning och sanningsenlighet, är det som du säger inte alltid så enkelt. Forskning visar dock att särskilt begåvade barn ofta har en stark känsla för rättvisa och ärlighet. Enligt Linda Kreger Silverman, författare till “Särskilt begåvade barn”, kännetecknas dessa barn av en ovanligt stark känsla för rättvisa och ärlighet (https://www.nok.se/titlar/akademisk-psykologi/sarskilt-begavade-barn/d35dd4c6-e1a6-4755-9a01-066baaf5d6f5). Mensa Sverige lyfter också fram att särskilt begåvade barn bryr sig mycket om rättvisa och likabehandling. (https://mensa.se/sarskiltbegavade-barn/?utm_source=chatgpt.com) Denna starka moraliska kompass kan göra att de ogärna ljuger och istället värdesätter sanning och rättvisa högt.Särskilt begåvade individer har således ett starkt utvecklat rättspatos, men det betyder inte att de är helt immuna mot att överdriva eller feltolka situationer, särskilt inte i en pressad miljö om de skulle vara utsatta för hot eller våld. Likaså kan absolut faktorer som autism eller OCD påverka hur någon förhåller sig till sanningen, men detta är högst individuellt och bör hanteras med varsamhet i ärenden utan just bekräftade källor som bekräftar det i ärendet.
Slutligen är det viktigt att komma ihåg att bakom rubriker och diskussioner finns här en ung person och som påverkas av hur dessa frågor behandlas offentligt men det märkliga är att hon själv så obehindrat har suttit och beskrivit om hur hennes klasskamrater på Karolinska är och hur lätta studierna är trots att hon aldrig ens haft betyg att kunna säga medicin i Sverige eller har sökt till svenska högskolor eller universitet.
-Vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt – att granska mediernas ansvar för korrekt rapportering och att visa empati för de individer som av någon underlig anledning valt att genom lögner i centrum för rapporteringen.
