Alldeles nyligen startades en diskussion här på Flashback som genast visade sig vara ännu en ryzk trollkedja (FB) Varför rasar Finlands ekonomi?
Givetvis så var den genast fullbajsad med korkade slutsatser och imbecilla påståenden.
Men ämnet i sig är värt en egen, ordentlig kedja. Finland har haft en dålig tillväxt sedan 2009 och anledningarna till det kan studeras.
Nedan sammanfattning av en ekonomisk analys från 2016, där Finlands ekonomi granskats fr o m finanskrisen 2009 t o m 2015. Tillväxten i Finland analyseras i förhållande till en likvärdig jämförelsegrupp bestående av Nederländerna, Sverige, Irland, Österrike, Belgien och Danmark.
I den framkommer att de främsta anledningarna till den långsamma tillväxten var flera, och väldigt lika med jämförelsegruppens länder, men den huvudsakliga orsaken var en kollaps av finska export sektorn.
-Nettoexportens andel minskade, vilket ledde till att den ekonomiska tillväxten under tidsperioden huvudsakligen var beroende av privat konsumtion.
-Finlands ekonomi mer sluten än jämförelseländernas. Även skapandet av nya exportmöjligheter hämmades av att arbetskraftskostnaderna i Finland översteg produktivitetstillväxten sedan 2008. Tillverkningsindustrins konkurrenskraft försvagades i förhållande till jämförbara länder. I Finland berodde försvagningen av produktiviteten inom tillverkningssektorn delvis på de ovannämnda problemen inom exportindustrin, men samtidigt var löneökningarna starka. Detta kan ha bromsat skapandet av nya jobb inom tillverkningsindustrin och även inom andra sektorer med hög produktivitetstillväxt. Under recessionen har sysselsättningstillväxten varit starkast inom offentliga tjänster, där produktivitetsutvecklingen vanligtvis är mycket svag.
-Den potentiella produktionen har försvagats i Finland i snabbare takt än i jämförbara länder.
Den längre än väntade recessionen, den långsamma takten i strukturella förändringar inom tillverkningsindustrin samt ytterligare ackumulering av offentlig skuld har försvagat Finlands tillväxtpotential sett till alla tillväxtfaktorer.
-Befolkningsföråldrandet var och fortsätter vara högre i Finland. Utöver minskningen av den arbetsföra befolkningen försvagas arbetsutbudet i Finland av det relativt låga arbetskraftsdeltagandet bland den arbetsföra befolkningen. I Finland bor en stor andel av befolkningen i regioner med låg sysselsättningsgrad
-Kapitaltillgångar torkade ut. Utvecklingen av nettokapitaltillgångar inom tillverkningsindustrin har i synnerhet varit svag i Finland. År 2013 var den cirka 12 % lägre än år 2008. Minskningen av kapitalstocken beror till stor del på IT-industrins kollaps och nedläggningen av skogsindustrins anläggningar.
-Produktiviteten i Finland var bland de svagaste i jämförelsegruppen. På grund av den svaga utvecklingen av både den potentiella arbetskraften och kapitalstocken i Finland kommer förbättringen av ekonomin under de närmaste decennierna sannolikt att bero nästan helt på tillväxten av den totala produktivitetsfaktorn. Under de senaste åren har tillväxten av den totala produktiviteten dock varit dämpad i både Finland och EU-länderna i allmänhet, och den förväntades inte ta fart snabbt. Till exempel, enligt Europeiska kommissionens prognoser, skulle tillväxten av den totala produktivitetsfaktorn under 2013–2060 att vara endast 0,8 % i genomsnitt i EU-länderna och 0,7 % i Finland.
Källa: https://www.bofbulletin.fi/en/2016/1/why-is-finland-trailing-its-peers-/
Finlands ekonomiska tillväxt gick trögt från 2009 till 2019 enligt ovannämnda anledningar och 2019 kom Covid-pandemin, vilken analyseras här (2020):
The COVID-19 crisis drove the Finnish economy into a deep recession in 2020
https://annualreport.bankoffinland.fi/2020/annual-report/engagement-and-cooperation/the-covid-19-crisis-drove-the-finnish-economy-into-a-deep-recession-in-2020/
Dock återhämtade sig ekonomin relativt snabbt, från en minskning till en fortsatt trög tillväxt, men 2022 anföll Ryzzhelvetet Ukraina. Hur det påverkade Finlands ekonomi går att läsa i EU’s årsrapport från 2023:
https://economy-finance.ec.europa.eu/system/files/2023-06/ip250_en.pdf
Hur man än vrider och vänder på saker, så utgjorde Finlands totala export till Uralnegrerna endast 5,5% och den största delen av exportbortfallet kompenserades snabbt av andra marknader. Även energi-importen från ryzzdjuren kompenserades väldigt snabbt.
Varför tar då inte Finlands ekonomi ordentlig fart nu?
Delvis beror det på att Sanna Marins socialistregim brände ofantligt mycket pengar under Covid-pandemin, Finland belusades med samma typ av skräpfolksinvandring som Sverige vilkas bidragsberoende tär och tär på den offentliga ekonomin utan att Finland upprätthåller en migrationsekonomi som Sverige gör, med en massa hittepåtjänster och privata företag som gamar åt sig tillväxt på invandringen.
Marins kvinnodominerade och ruskigt inkompetenta regering och dess förhandlare lyckades inte alls med att förhandla till sig mer av EU’s ekonomiska stödpaket för tillväxt efter pandemin. Det har gått oproportionerligt mycket stödpengar till de sjukt korrupta medelhavsländerna men väldigt lite till t ex våra nordiska länder. Vi har haft väldigt långsam tillväxt efter pandemin medan Medelhavets skitländer badar i pandemi-pengar som de bränner på allt möjligt kul.
Till råga på allt så är Finland, trots den mycket långsamma ekonomiska tillväxten, en väldigt stor nettobetalare till EU (den 8:e största) men får väldigt lite EU-pengar tillbaka. Det är bl a de stora EU länderna Frankrike och Tyskland som roffar åt sig väldigt mycket stödpengar från EU.
Finland har även en alldeles för generös gruvlagstiftning vilket i praktiken lett till att utländska gruvbolag kan plundra det metall- och mineralrika Finland och forsla ut miljarder euro i intäkter utan att Finland och folket får ta del av detta. Helt jävla sjukt.
Frågeställning:
-Hur fan ska finnarna komma tillbaka in i matchen och skapa en raket tillväxt som den landet hade 90-00 talen?
-Finland attraherar nu mer investeringar inom försvarssektorn än de övriga nordiska länderna tillsammans (!), kan det vara en framtida ekonomisk framgångssaga?
Givetvis så var den genast fullbajsad med korkade slutsatser och imbecilla påståenden.
Men ämnet i sig är värt en egen, ordentlig kedja. Finland har haft en dålig tillväxt sedan 2009 och anledningarna till det kan studeras.
Nedan sammanfattning av en ekonomisk analys från 2016, där Finlands ekonomi granskats fr o m finanskrisen 2009 t o m 2015. Tillväxten i Finland analyseras i förhållande till en likvärdig jämförelsegrupp bestående av Nederländerna, Sverige, Irland, Österrike, Belgien och Danmark.
I den framkommer att de främsta anledningarna till den långsamma tillväxten var flera, och väldigt lika med jämförelsegruppens länder, men den huvudsakliga orsaken var en kollaps av finska export sektorn.
-Nettoexportens andel minskade, vilket ledde till att den ekonomiska tillväxten under tidsperioden huvudsakligen var beroende av privat konsumtion.
-Finlands ekonomi mer sluten än jämförelseländernas. Även skapandet av nya exportmöjligheter hämmades av att arbetskraftskostnaderna i Finland översteg produktivitetstillväxten sedan 2008. Tillverkningsindustrins konkurrenskraft försvagades i förhållande till jämförbara länder. I Finland berodde försvagningen av produktiviteten inom tillverkningssektorn delvis på de ovannämnda problemen inom exportindustrin, men samtidigt var löneökningarna starka. Detta kan ha bromsat skapandet av nya jobb inom tillverkningsindustrin och även inom andra sektorer med hög produktivitetstillväxt. Under recessionen har sysselsättningstillväxten varit starkast inom offentliga tjänster, där produktivitetsutvecklingen vanligtvis är mycket svag.
-Den potentiella produktionen har försvagats i Finland i snabbare takt än i jämförbara länder.
Den längre än väntade recessionen, den långsamma takten i strukturella förändringar inom tillverkningsindustrin samt ytterligare ackumulering av offentlig skuld har försvagat Finlands tillväxtpotential sett till alla tillväxtfaktorer.
-Befolkningsföråldrandet var och fortsätter vara högre i Finland. Utöver minskningen av den arbetsföra befolkningen försvagas arbetsutbudet i Finland av det relativt låga arbetskraftsdeltagandet bland den arbetsföra befolkningen. I Finland bor en stor andel av befolkningen i regioner med låg sysselsättningsgrad
-Kapitaltillgångar torkade ut. Utvecklingen av nettokapitaltillgångar inom tillverkningsindustrin har i synnerhet varit svag i Finland. År 2013 var den cirka 12 % lägre än år 2008. Minskningen av kapitalstocken beror till stor del på IT-industrins kollaps och nedläggningen av skogsindustrins anläggningar.
-Produktiviteten i Finland var bland de svagaste i jämförelsegruppen. På grund av den svaga utvecklingen av både den potentiella arbetskraften och kapitalstocken i Finland kommer förbättringen av ekonomin under de närmaste decennierna sannolikt att bero nästan helt på tillväxten av den totala produktivitetsfaktorn. Under de senaste åren har tillväxten av den totala produktiviteten dock varit dämpad i både Finland och EU-länderna i allmänhet, och den förväntades inte ta fart snabbt. Till exempel, enligt Europeiska kommissionens prognoser, skulle tillväxten av den totala produktivitetsfaktorn under 2013–2060 att vara endast 0,8 % i genomsnitt i EU-länderna och 0,7 % i Finland.
Källa: https://www.bofbulletin.fi/en/2016/1/why-is-finland-trailing-its-peers-/
Finlands ekonomiska tillväxt gick trögt från 2009 till 2019 enligt ovannämnda anledningar och 2019 kom Covid-pandemin, vilken analyseras här (2020):
The COVID-19 crisis drove the Finnish economy into a deep recession in 2020
https://annualreport.bankoffinland.fi/2020/annual-report/engagement-and-cooperation/the-covid-19-crisis-drove-the-finnish-economy-into-a-deep-recession-in-2020/
Dock återhämtade sig ekonomin relativt snabbt, från en minskning till en fortsatt trög tillväxt, men 2022 anföll Ryzzhelvetet Ukraina. Hur det påverkade Finlands ekonomi går att läsa i EU’s årsrapport från 2023:
https://economy-finance.ec.europa.eu/system/files/2023-06/ip250_en.pdf
Hur man än vrider och vänder på saker, så utgjorde Finlands totala export till Uralnegrerna endast 5,5% och den största delen av exportbortfallet kompenserades snabbt av andra marknader. Även energi-importen från ryzzdjuren kompenserades väldigt snabbt.
Varför tar då inte Finlands ekonomi ordentlig fart nu?
Delvis beror det på att Sanna Marins socialistregim brände ofantligt mycket pengar under Covid-pandemin, Finland belusades med samma typ av skräpfolksinvandring som Sverige vilkas bidragsberoende tär och tär på den offentliga ekonomin utan att Finland upprätthåller en migrationsekonomi som Sverige gör, med en massa hittepåtjänster och privata företag som gamar åt sig tillväxt på invandringen.
Marins kvinnodominerade och ruskigt inkompetenta regering och dess förhandlare lyckades inte alls med att förhandla till sig mer av EU’s ekonomiska stödpaket för tillväxt efter pandemin. Det har gått oproportionerligt mycket stödpengar till de sjukt korrupta medelhavsländerna men väldigt lite till t ex våra nordiska länder. Vi har haft väldigt långsam tillväxt efter pandemin medan Medelhavets skitländer badar i pandemi-pengar som de bränner på allt möjligt kul.
Till råga på allt så är Finland, trots den mycket långsamma ekonomiska tillväxten, en väldigt stor nettobetalare till EU (den 8:e största) men får väldigt lite EU-pengar tillbaka. Det är bl a de stora EU länderna Frankrike och Tyskland som roffar åt sig väldigt mycket stödpengar från EU.
Finland har även en alldeles för generös gruvlagstiftning vilket i praktiken lett till att utländska gruvbolag kan plundra det metall- och mineralrika Finland och forsla ut miljarder euro i intäkter utan att Finland och folket får ta del av detta. Helt jävla sjukt.
Frågeställning:
-Hur fan ska finnarna komma tillbaka in i matchen och skapa en raket tillväxt som den landet hade 90-00 talen?
-Finland attraherar nu mer investeringar inom försvarssektorn än de övriga nordiska länderna tillsammans (!), kan det vara en framtida ekonomisk framgångssaga?
__________________
Senast redigerad av ForumApache 2025-12-03 kl. 09:11.
Senast redigerad av ForumApache 2025-12-03 kl. 09:11.