Vad är/gör en "albonde"? (en slags bonde)

Ingen träff på svenska.se så sannolikt missuppfattat ord?

Åbonde förekommer som titel i husförhörslängder:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=130071.0

Åboer, åboende förekommer. Verkar ha med typ av ägande att göra.

Albonde har jag inte träffat på men kan va nåt dialektal variant av åbo..

Den enda betydelse som tas upp i Ordbok över Sveriges dialekter är 'alfågelshanne', belagt från Småland. Men det var ju knappast det du var ute efter.

Ordet skulle kunna ha något samband med det fornnordiska (och jämväl nutida isländska) ala, med betydelsen "avla; föda upp", och alltså helt enkelt betyda "kreatursuppfödare".

Många men inte alla ord finns med i ordlistorna på den sajten (t ex ord med begränsad geografisk spridning).

Ett annat ord som inte finns med där är "albrunn" (för urin från lagårn), det ordet är betydligt mer förekommande i tidningar än albonde. Finns massa liknande ord, fast det är namn på orter och annat.

"Albonde" förekommer faktiskt i fågelsammanhang i en kvällstidning från 1919-04-06,
det är en jägare i Småland som skjutit "ett enstaka ejderpar" och "en älskogskrank albonde."

"Algubbe" och "alkärring" finns i SAOB
(hanne/hona av alfågel)

Den skribenten skriver sedan att hon missade en bokstav, att det står åboende, dvs att ordet inte beskriver bonde?

Ja då går vi långt tillbaka i tiden. I fallet med snickarna kan det stämma t ex om ortsnamnet ("häraden") Ale har det ursprunget.
(Bönder från Ale och som extraknäckade som snickare kallades för albönder).

Att vissa snickare på västkusten kallades för albonde är belagt sedan slutet på 1800-talet, åtminstone förekommer ordet i flera gamla tidningsartiklar.
Det verkar använts åtminstone fram till 1950-talet men då som skällsord/glåpord (från att tidigare varit positivt).

"Albonde" tycks förekommit även längre norrut i landet förr i tiden, ordet finns i en gammal tidning från Dalarna.

Hos https://tidningar.kb.se finns några ganska utförliga artiklar om albönder på västkusten,
i Göteborgs handels- och sjöfartstidning den 1968-11-01 och 1968-11-28.
(Det går inte att länka direkt till de (fotograferade) sidorna, och dom är endast tillgängliga på vissa bibliotek och skolor).

"Al" som förled har tydligen lite olika innebörd i olika ord, t ex början på ortsnamn (Ale), al som i alfågel, al som i urin, al som i alträd, al som i ala/avla?

I Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (1862-1867) av Johan Ernst Rietz hittar man följande:

AL 2, adj. idel, äkta, lutter; vanligen i dålig bemärkelse. ”Dä va en al skojare. Dä va en al bon(d)e”. Nästan allm.

https://runeberg.org/dialektl/0035.html

I den skånska tidningen Framåt från 1876-02-04 kan man bl.a. läsa följande:

"Ja, då mente hon inte sådant tal, som en fin student har på tungan, utan sådant, som kan komma af en al bonde."

https://tidningar.kb.se/4h5n1pv82st1m5qv/part/1/page/3?q=%22al%20bonde%22

SAOL:

åbo -n; pl. -r åld. äv. -ar s. innehavare av åborätt i ä. tid

åborätt ärftlig besittningsrätt till annans jord i ä. tid


Om åbo, åbon, åbor, åboar
https://forum.rotter.se/index.php?topic=130070.0

Men nu gällde det albonde som det inte står ett dugg om på Rötter.