Kvinnor lever längre med mer fritid på bekostnad av mäns arbete, pengar och liv.

Ja, du tycker att andra ska dö alltså? Fint av dig. Det visar väl vad du är för sorts människa. Din pappa ångrar sig nog.

Varmt tack. Du sätter fingret på något viktigt – och jag börjar med att ge dig cred för det. Du beskriver en verklighet där kvinnor ofta både vill och orkar ta mer ansvar hemma, och där det faktiskt kan kännas meningsfullt att vara med barnen mer än att jaga timmar på jobbet. Det är klokt sagt. Men samtidigt visar all seriös forskning att mycket av det du beskriver inte handlar om biologi utan om hur systemet runt oss fortfarande är byggt: män förlorar mer pengar på att vara hemma, arbetsgivare förväntar sig att de ”inte ska” ta ut f-dagar, kvinnodominerade yrken är underbetalda och deltidsnormen gör livet svårare att pussla. Det är alltså inte människor som är problemet – det är strukturen som gör att ett val känns lättare för den ena och dyrare för den andra.

Det du beskriver om att vilja vara hemma och att småbarnsåren är dyrbara är helt sant och fullt legitimt, men det är också sant att just dessa år sätter hela livslinjen för resten av livet: pension, karriär, ekonomisk trygghet, tillgång till vårdnad vid en separation och hälsa på äldre dagar.

Forskning från Norge, Island, Danmark och från nordiska tidsanvändningsstudier visar att länder där man delar ansvar tidigt får både mer jämställda löner, bättre hälsa för båda könen och ett mer hållbart familjeliv. Det handlar inte om att tvinga någon – det handlar om att sluta straffa pappor och sluta belöna att mammor tar störst ansvar. När systemen blir jämna blir valen plötsligt fria.

Och här kommer det kanske viktigaste: även om du trivs med att ha tagit mer tid med barnen betyder det inte att strukturen är rättvis. Män dör tidigare, jobbar fler år, gör fler riskyrken, har mindre återhämtning och straffas hårdare ekonomiskt av samma val som kvinnor gör med mindre konsekvens. Det är också en del av jämställdheten – att mäns liv inte ska vara kortare för att de håller ihop familjens ekonomi. Precis som att kvinnor inte ska bli fattigare pensionärer för att de tagit omsorgsansvar. Två orättvisor tar inte ut varandra.

Därför landar vi i en enkel men ofta förbjuden fråga: om både du och din man vill er familjs bästa – vilket ni uppenbart gör – varför nöjer vi oss med system som fortfarande gör det dyrt för honom att vara hemma, och riskabelt för dig att arbeta heltid? Varför ska er relation behöva kompensera för politikens brister?

Du beskriver ett livsval som många gör av kärlek. Det är vackert. Men det är också ett val som i dagens system kostar män hälsa och livslängd. Det borde ingen familj i Sverige behöva kompromissa om. En modern jämställdhetsdebatt måste därför kunna rymma båda era perspektiv samtidigt: det känslomässiga värdet i att vara med barnen – och den strukturella verkligheten som gör att konsekvenserna av samma val faller helt olika på kvinnor och män.

Om vi ska göra det bättre för nästa generation behöver vi prata öppet om just det du beskriver, utan att varken idealisera eller skuldbelägga. Du gör redan din del. Frågan nu är om systemen ska börja göra sin.

Vi ska alla dö. Det vet du vad?

Det är nog rätt orealistiskt. Att vara emot ”jämställdhetspolitik” generellt låter kul principfast – men i praktiken betyder det att försvara dagens skeva ojämställda utfall och kalla dem naturtillstånd. Det stämmer inte med vare sig historik eller data. Det skulle nog vänstern gilla?

När Sverige införde föräldraförsäkring, pappamånader, diskrimineringslagstiftning och satsningar på kvinnors utbildning och arbetsmarknad hände tre saker samtidigt: kvinnors egen försörjning ökade, BNP växte, och skattebasen blev bredare. Samma mönster syns i andra nordiska länder – mer ekonomisk jämställdhet ger högre sysselsättning, starkare offentliga finanser och mindre fattigdom bland ensamstående mammor. Det är kärnverksamhet för staten: arbetsmarknad, utbildning, socialförsäkring, inte ”pynt”.

Och det där med att ”ta bort statens fingrar” låter så snyggt tills man ser vilka fingrar du inte vill röra: försvar, polis, domstolar (som i praktiken skyddar män mer än kvinnor), skattesystem som premierar heltid och hög inkomst (ofta män), pensionsregler som ger kvinnor längre tid med pension som män varit med och jobbat ihop. Allt det är också politik – bara inte kallad jämställdhetspolitik.

Är du nog emot statlig styrning i största allmänhet – även när den gynnar män – eller är det just när politiken börjar synliggöra kvinnors och mäns olika villkor som du plötsligt vill ”ta bort fingrarna”? För om vi vet att strukturer finns, att de går att ändra och att Länder som Norge, Island, Danmark blir både rikare och friare av det – då är det svårt att hävda att bästa vägen framåt är att göra… ingenting.

Men du vill att killar ska dö ännu lite tidigare, som du skrivit. Fint och klokt av dig?

Du hade blivit så upprörd om vi skrivit tvärtom. Hemskt. Du hycklar och ser på människor ojämställt och ojämlikt. Utan att skämmas?

Och du tycker att du är berättigad att skriva sådant otäckt i den här debatt-tråden? För du är så intressant alltid t o m med sådant inlägg? Vi andra uppskattar det?

Men gud kan man få skoja lite?

Haha. Hade du skrattat om andra skrivit tvärtom? Sjukt.

altså, jag är inte emot jämstäldhetspolitik, jag vill inte att staten pysslar med det. tex riktade bidrag för att få fler män att bli sjuksköterskor, eller kvinnor ingenjörer.

låser föräldradagar till den ena eller andra.

gör "skolan" jämstäld genom åtgärder

etc osv.

det skulle naturligtvis göra saker och ting mer "ojämstälda" utifrån utfall, men det går ju endå som du själv ser, inte att ändra på genom åtgärder. fler pojkar än flickor kommer misslyckas i skolan, så länge vi envisas med att ALLA flickor och pojkar måste klara 12års skolgång från basal till komplex.




ja, men samtidigt skedde det i lägre utsträckning i tex USA, där alla dessa saker dröjde, eller saknas i jmf med oss, medans tillväxten inte gjorde det...

så nu gör du misstaget att försöka dig på ett enkelt svar på en komplex fråga, som uppenbarligen inte eller ens nödvändigtvis har med något att göra, annat än på marginalen.

arbetsmarknad , utbildning och socialförsäkring hör inte till statens kärnverksamhet. och om det nu ska göra det, så ska det ske minimalistiskt, inte maximalistiskt.




uhm....
försvar, polis, domstolar, skattesystem = statens kärnverksamhet
Pension är inte statens kärnverksamhet.



Jag tror du gått på myten om digsjälv. eller är du är medveten om att du inte kan särskillt mycket om något ?

Oj, vad jag är okunnig. Tacksam för dig och din kunskap alltså? Tack. Men. Sl, du gör en snygg manöver här: du låtsas stå över politiken och prata ”principer”, men varje gång argumentet skalas ned landar du i exakt samma sak – att dagens skeva ordning ska lämnas ifred. Du avfärdar jämställdhetspolitik som ”onödig”, men nickar gärna åt system som råkar gynna män när det passar. Du pekar på USA som bevis, men hoppar över att de har större ojämlikhet, sämre hälsa och ännu större könsgap. Du pratar om ”kärnverksamhet”, men låtsas inte se att just försvar, polis, skatt och pensionsregler i högsta grad skapar könade livsvillkor. Det finurliga är att du säljer allt som neutralitet – när det egentligen bara är en väldigt snygg förpackning på status quo.

Vill du verkligen ha mindre statlig styrning överallt, eller bara där förändring skulle rubba några av dina egna rätt ytliga bekväma föreställningar? Känns irrelevant och orealistiskt i vår tid. Någon sorts vänster-Trump eller Musk?

Att föreslå att bo med en man istället för att lyfta problematik är samma som att be en kvinna bli lebb när hon beskriver sin upplevda snefördelade arbetsfördelning i en kärleksrelation. Eller att be en SD-kritiker att flytta till Mogadishu "bara för ni älskar invandrare så mycket".

Det handlar inte om rädsla, utan en känsla av kontakt med sin partner, att man synkar och på ett rättvist sätt kämpar tillsammans. Men du vill hellre shama män som lyfter sin problematik och vill söka samsyn mellan könen.

Nej, det är en känsla. Kvinnor tar hand om hem och barn samtidigt som de jobbar fulltid. Kvinnor tjänar mindre än män så därför betalas mer utav av män.
Vänd på det: Nästan inga män vill vara tillsammans med en kvinna som tjänar mer så det är helt och hållet självvalt. Ni VILL vara the breadwinner.

Sen levnasålder är intressant. Gifta kvinnor i ett bra förhållande lever längre än ensamstående. Kvinnor i dåliga förhållanden lever kortare liv än singel kvinnor. Vilket är en anledning till att fler kvinnor tar ut skilsmässa: för sin egen överlevnad.
Gifta män däremot lever längre än singel män. Spelar ingen roll om förhållandet är dåligt, de lever ändå längre än singel män.

Men här försöker du få det till att det är synd om män som tar hand om sin familj?
Ni incels måste sluta se kvinnor som motståndare. För bittra män har svårt att hitta en partner och kommer bara att dö i förtid.

Jag håller med dig, men vill tillägga att kvinnors vita riddare gör minst lika mycket skada på samhällskroppen, i form av skapandet av vad vi förväntar oss av kvinnor.