ADHD-diagnos privat (utredning + insättning)

Copy paste på mig ungefär - du är (liksom jag) högfungerande med jobb etc och därför nekas du ens utredning. Hög intelligens och att vara bra i skolan utesluter inte ADHD.

Sedan finns det säkert de som har det värre men det är samtidigt inte ett argument för att du ska lägga din energl på att hålla dig flytande när det sannolikt sker helt i onödan - du skulle sannolikt vara hjälpt av att ha den diagnos du med uppskattningsvis 95% säkerhet har även på papper - och därmed kunna medicinera.

Sök privata alternativ om du har möjlighet rent ekonomiskt osv.

Har du diagnosticerats eller är du i samma limbo som mig vad gäller att ens få en remiss skickad och/eller uppsatt på väntelista inom ramen för regionens sjukvård?

Jag har diagnosticerats men har erfarenhet av nämnda limbo. Det har nog kostat i runda tal 50k (samt 1,5 år i tid) att komma till den punkt jag är vilket är lika med diagnos och insatt på medicin som förlängs halvårsvis. Slipper alla former av jidder med övervakning av blodtryck/puls vilka har jag koll på själv. Hade något förändrats vore jag självklart ärlig med detta då jag inte bär på någon dödslängtan.

Utan att vara överdrivet lättkränkt men för mig har det med facit i hand varit så värt dessa 50k jämfört med att behöva förnedra sig inför diverse vårdpersonal inom ordinarie vården där utgångspunkten tycks vara att misstänkliggöra personer med ADHD som händelsevis inte hunnit krascha ännu. Antingen är de ute efter ”lagligt knark” och/eller är lätt hypokondriska och nog egentligen bara behöver skärpa till sig lite.

För egen del har jag vetat att jag har haft någon diagnos i drygt 20 år men det har liksom funkat, om än alltmer kärvt med åren. Vad som betraktades som en lite befriande fuck you-attityd i 20-30-årsåldern är inte lika avslappnat charmigt när man är 50 och blir helt jävla stissig när man förväntas kunna sitta ned och uthärda en parmiddag (vilket i alla fall jag inte heller gjorde eller gör utan medicin).

Det är svårt att förklara själva känslan men den som vet, den vet. Och förstår. Jag är helt övertygad om att du både vet och förstår. Jag kan tyvärr inte skicka PM då det krävs 50 inlägg för att kunna skicka/ ta emot PM men om du är lite produktiv med diverse nonsensinlägg (som förvisso inte tycks vara ditt största tidsfördriv) så skicka ett PM så ska jag guida dig i den mån jag kan.

Vad många inte fattar är att symptom inte betyder diagnos ifall det inte även finns en funktionsnedsättning.

Utredning går ut på att kartlägga
1.symptom 2.påverkan. Du kan ha alla symptom i boken utan att få diagnos om tillräckligt funktionell. Kan symptom inte kopplas till funktionsnedsättning blir det ingen diagnos. Samma logik när folk blir av med diagnoser. Symptomen kan finnas kvar men skapar inte längre vad som kan anses vara funktionsnedsättning för personen.
De som tycker sig ha ”lite ADHD” och lever fullt fungerande liv kan släppa tanke om utredning.

Alltså, de som erbjuder utredningar brukar inte ge uppföljning och medicinering. Det ska man nog ha ganska klart för sig. Så då måste man in i psykiatrin, antingen region eller privat. Som jag sa kan det finnas kö även där.

Annars ska väl de som utreder faktiskt förklara lite hur allt går till. De kan ju inte bara ta förgivet att alla vet.

Riktigt. De som vill förstå upplägget kan kontakta vilken privat aktör som helst. I stort sett alla erbjuder en kostnadsfri konsultation.
De privata som hanterar både utredning och behandling gör ofta i två bolag.

Privata lyder under samma regler och även om det finns mer och mindre seriösa aktörer så är ”köpa diagnos” en missuppfattning. Möjligt offentligt vård till högre grad friar gränsfall där privata fäller iom de behöver ta hand om fortsättningen med.

De som börjar i privat fil bör räkna med att fortsätta där och ta årliga kostnaden för medicinering. Offentliga vården står inte med öppna armar

Exakt detta.
Bara för att du fått en diagnos via en privat aktör är det verkligen ingen garanti att regionen bedömer att du har tillräckligt stora besvär för att vara i behov av medicinering och vård inom specialistpsykiatrin.

Jag var för egen del oerhört tydlig med att jag ville ha en ärlig bedömning och gick inte på någon av de mer aggressiva försäljarna så att säga. En diagnos som inte är validerad känns tämligen värdelös - är det vanligt förekommande så borde det väl marknaden självdö gissar jag? Alltså om det är lätt att få diagnosen men om den döms ut av ordinarie sjukvården.

”Lite ADHD” kan man naturligtvis inte ha men definitivt kan man funka okej, inklusive vara högpresterande på alla möjliga jobb trots ADHD. Allt handlar ju om att parera efter bästa förmåga och för mig har det alltid skett genom träning och kroppsarbete i annan form. När rutinerna störs - exempelvis barn är fantastiska på alla plan men även på att störa rutin och mönster och tenderar därmed att vara en trigger för ADHDn att blomstra eller som i mitt fall, en medelsvår knäskada så kunde jag inte springa längre och plötsligt var jag en hyfsat ocharmig partner och det var nog några millimeter från skilsmässa och en potentiell väg brant utför.

Att jag fram tills dess funkat okej - må vara att min främsta styrka i själva superkraften (som den ibland omnämns ) utgjordes av avgrundsdjupt självförakt ändrar inte det faktum att jag de facto inte är feldiagnostiserad enligt min syn på saken. Liksom att jag presterade bra i skolan, åtminstone i de ämnen som intresserade mig - alla vill vara bra på något, diagnos eller inte. Eller anser någon att om man funkat okej tillräckligt länge så har man omöjligen diagnosen? Blir lite svårmätbart i så fall, anser i alla fall jag.

Det är olika i olika regioner. Allt fler börjar dock bedöma och neka allt mer nu för tiden, likväl att de nekar fler och fler personer utredningar i den ordinarie vården eftersom det tränger undan så pass mycket resurser från allvarlig psykisk sjukdom. Och att det rent krasst saknas pengar.
Men huruvida du ”godtas” som patient bedöms ju helt enkelt på hur mycket svårigheter du har och vilka konsekvenser dessa leder till.

Alla dina svar är så bra och ärliga! 🎯👏🏼 ADHD är en tuff funktionsnedsättning som man ska ta på allvar!

På en vuxen lägger man inte fullt så mycket krut på barndom även om det ingår i bedömning om tecken kunde ses, för mig är runt mellanstadieåldern. Delen om funktionsnedsättning är mer individuell än kartläggning av symptom. DITT liv som skall fungera.

Att vissa diagnostiseras sent i livet beror på att förutsättningarna ändrats, strategin man tagit sig runt på spricker, hanterbart blivit ohanterbart. Utredningen skall slå fast att du uppfyller vissa kriterier och att det inte finns annan förklaring till ”dysfunktion”. Mer omfattande än folk tror läkarkontroll ink blodprov, screening på psykisk hälsa, begåvningstest mm.

Som att du beskriver mig. Jag har ett välfungerande liv men krävde att min VC skulle skicka in en remiss åt mig efter att jag testat inprincip det mesta innan. Slutade med att jag fick använda vårdgarantin och kunde söka mig till ett privat vårdbolag. Jag var helt ärlig och det slutade med en diagnos. Väntar nu i skrivande stund på insättning utav medicin. Våga stå på dig! Du är värd så mycket mer. Sen måste man skilja på att många vill ha en diagnos jämfört med vilka svårigheter du ställs emot tillvardags.