Sluta blunda för halva verkligheten – våld i nära relation drabbar också män

Du förstår alltså inte skillnaden mellan islamistisk teokrati som patriarkat och "patriarkala normer" i en av världens mest liberala länder. Noterat.

Jag har läst den noga flera gånger, och inte bara förordet. Är det allt du läst, just förordet? Verkar så. Du verkar inte klara flera fakta samtidigt. Rapporten är banbrytande men dina könsideologiska systrar på myndigheten led när de skrev och kunde inte låta bli att här och där skylls kvinnors våld mot män på männen själva. Och de bröt regeringens instruktion och pratade oerhört mycket om alla andra minoriteter och nämner män i förbifarten, trots att siffrorna visar på mycket stor grupp av utsatta för våld i nära relation. Förstår du?

Jämställdhetsmyndighetens rapport Tystnadens pris visar lika mycket på vad Sverige kan som på vad Sverige ännu inte förmår. Den vågar för första gången beskriva män som våldsutsatta – men klarar inte att fullt ut frigöra sig från det falske vänsterideologiska raster som i decennier format svensk jämställdhetspolitik.

Redan i förordet märks det dubbla språket: mäns ensamhet och självmordstal nämns, men orsaken förklaras reflexmässigt med ”maskulinitetsnormer”.

På så sätt blir även den man som blivit slagen, kontrollerad eller falskt anklagad en del av samma gamla berättelse: han är offer – men indirekt för sitt eget kön.

Det är just där Jämställdhetsmyndigheten fastnar i sin egen historia. Rapportens siffror är helt banbrytande, men myndigheten kan inte låta bli att tolka våldet mot män genom samma filter som byggde hela myndighetens existens – teorin om mäns strukturella makt.

Resultatet blir en paradox: när en man slår en kvinna är det uttryck för patriarkala normer; när en kvinna slår en man är det också patriarkala normer. Förstår du dumheten i ditt och vänsterns tänkande?

Samtidigt lämnas de kvinnonormer som faktiskt formar både samhällsbeteenden och psykisk ohälsa utan analys.
Unga kvinnor pressas idag hårt av perfektion, sociala medier och emotionell överanpassning – normer som skapar rekordhög ångest och utmattning.
I familjekonflikter ser vi hur vissa mödrar tar sig rätten att styra barns umgänge eller använda skyddsnarrativ för att utestänga pappan – ett maktbeteende som ofta ursäktas av samma kultur som ser modern som den trygga vårdaren.

Och i politikens utkant växer en radikal subkultur av vänsterfeminism som gör ideologin till moral. Någon sorts knäpp högljudd sekt. Aggressiv och farlig för Sverige. Myndigheter drabbas av deras korruption och det strider mot lagarna.

Där mäts rättfärdighet i hur hårt man hatar, inte hur väl man förstår. De normerna skadar inte bara män; de låser också kvinnor i rollen som eviga offer, ofelbara och oförmögna till maktmissbruk.

Ska Sverige gå vidare från 1970-talets könsideologier måste vi börja tala om hela spektrumet av destruktiva normer –
de manliga som förbjuder sårbarhet, och de kvinnliga som ger moraliskt frikort för känslostyrt maktbeteende och övergrepp mot närstående.

Först då kan jämställdhet bli något mer än en din dumma kamp om skuld – då kan den bli en kamp för vår svenska sanning.

Ska jag verkligen behöva det?
Är inte det vid det här laget allmän känd kunskap som de flesta någorlunda allmänbildade känner till?

Ska jag verkligen behöva det?
Är inte det vid det här laget allmän känd kunskap som de flesta någorlunda allmänbildade känner till?

ok
En riktigt dålig mansnorm:
- Ensam är stark. Män som får lära sig tidigt att de inte får visa svaghet av något slag, vilket leder till en mängd dåliga konsekvenser. De söker inte hjälp, de skapar inte och/ eller underbygger inte nära relationer, de får det mycket svårare ta sig ur kriser i livet etc. etc.

Att lära småpojkar att det är ok att visa känslor på andra sätt än ilska. Att agera på samma sätt mot båda könen med tröst och prat ex. när barn är upprörda är inledsporten till detta.
Forskning visar nämligen att man tröstar och pratar med småflickor men ignorerar eller tom hutar eller kommenderar pojkar. No wonder! att män fått lära sig att visa känslor inte leder nånvart.

Patriarkat är patriarkat....

Patriarkala normer är inte samma som patriarkat, och den åtskillnaden har jag nu säkert poängterat 50 ggr redan.

Men nej, jag ser alltså ingen större skillnad på de dåliga konskevenserna för kvinnor att förbjudas ditt och datt, om de sker inom islam eller kristendom.

Well du OM du nu hade läst ex. förordet så skulle du ju inte försöka använda just denna rapport som nått slags bevis för dina förslag om att vi alla ska lägga ner arbetet mot dåliga mansnormer
eller hur, Och jag har läst mer än förordet...sammanfattnignen ex.
Ska jag kanske citera för dig mer ur sammanfattningen?



Det du gör är att medvetet missförstå och förvränga innehållet i denna rapport till något som ska passa din egen ideologiska agenda... som är antifeminism får jag förmoda och det sedvanliga: Allt är kvinnan fel. När män är ensamma, när de begår självmord, när de skadar eller mördar andra etc etc så är det kvinnors fel.

Patriarkala normer är normer riktat mot båda könen. Så självklart finns det dåliga normer/ förväntningar på kvinnor med patriarkal bakgrund...ex att kvinnor ska bära huvudansvaret för barn och familj, att kvinnors värde enkom ligger i deras utseende...att kvinnor ska begränsa sig sexuellt...etc.

Tyvärr jag måste jobba...

Vad som är vedertaget är inte nödvändigtvis bevisat. Att rödhåriga inte har en själ är något alla vet men återstår att bevisas.


Det här är ett typexempel på vedertagen sanning. Jag är född på 70-talet i en förort. Detta är något som var en ganska utbredd attityd hos vår föräldrageneration, men lik förbannat stod de och delade vardagsbekymmer i garaget över en bira.

Jag är helt med på att en del män (och kvinnor i de typiska mansdominerade yrken jag varit i) har denna attityd utåt i många fall. Samtidigt är de väldigt duktiga på att vädra sina bekymmer för ytligt bekanta och få råd och tips.

Det finns dock något som tillskrivs män, men är ganska utbrett bland kvinnor också, och det är känslan att "veta bättre" (Karens är ett typiskt exempel på detta). Detta har i ett mansdominerat yrke jag befunnit mig i lett till händelser och incidenter som kunnat undvikits om man inte trodde sig vara bättre än systemet. Dock är frekvensen man/kvinna i detta ca 65%/35% vilket också speglar könssammansättningen på arbetsplatsen rätt bra.

Av tusentals män jag känt genom åren har ett fåtal dragit sig undan för självmord. Ett par av dem för brott de inte ville ta ansvar för.


Jag har fostrat tre barn i tre årtionden, och aldrig stött på den här typen av uppfostran. Däremot fanns det enstaka alkade fäder när jag växte upp som svängde sig med "pojkar gråter inte".

Jag har bott i andra länder där machokultur existerat på ett mer utbrett sätt. Inte ens där har jag i nutid stött på detta annat än hos de allra lägsta socioekonomiska klasserna.

Båda dessa exempel är vedertagna som sanningar, men bygger på en generation som är på utdöende.

Det handlar alltså inte om könets fel, utan om olika sociala normer som skadar på olika sätt. Din poäng om att både män och kvinnor kan fastna i föreställningen att ”veta bäst” är mitt i prick – det är en mänsklig, inte manlig, svaghet.

Haha—okej, vi tar det i ditt tempo: kort, vasst och utan fluff.

Konspirationsteorin om “nazifeminism” = nej. Hett språk, men saknar bevis. Att ogilla politik är en sak, att påstå en stats-ideologi kräver mer än känsla och caps lock.

Att lagar som samtycke eller sexköpslag finns betyder inte att “man hatar män”. De bygger på politiska val, vänsterns könsideologi och kompromisser — inga hemliga kabaler. Om du ogillar dem: visa konkreta fel i lagtexten eller effekterna. Jobba för förändring. Som vi är många som gör. Demokrati.

Retoriska knep här: byta ut bevis mot jättestarka ord, övergeneraliera och flytta fokus till emotionellt laddade etiketter. Det funkar här på nätet — men inte alls så bra i demokratisk politik eller rättsväsen.

Vill du förändra något verkligt? Jobba konkret: kräva transparenta effektutvärderingar av bidragsstöden till vänsterns feminister, följ pengarna, pressa politiker på svar och bygg brett stöd för könsneutrala insatser. Det ger mer än att ropa om revolution. Gå med i förening eller parti?

Visst finns ideologiska intressen i spel — på båda sidor, mest hos fulvänstern. Men att kasta in ord som “nazism” gör bara att folk stänger av, tror jag. Vill du göra skillnad: byt skrik mot fakta och krav på ansvarstagande.

Om du vill byta ut systemet — vad är en konkret politisk förändring du skulle föreslå först?

Mycket av de normer vi har kommer från klasserna. Min farmor var överklass; barn skulle synas men ej höras, såvida man inte blev tillsagd att uppträda med ett stycke, eller kanske diskutera en bok av något slag.
Min mormor var proletär och barnatroende kristen. Det enda hon lärt sig från Bibeln var att Jesus sagt "låt barnen komma till mig" och älskade att leka med barn. Männen var oftast tvärtom.

Den sunda vägen att uppfostra barn är att modern ger ovillkorlig kärlek, medan fadern ger villkorlig kärlek. Det är den villkorade kärleken som sätter gränser och styr barnet in i världen accepterad av sina jämlikar. Vi ser vad som händer när ett samhälle feminiseras.


Precis. Riktig jämställdhet börjar med att inse att män och kvinnor har olika funktioner som är lika viktiga. När man feminiserar samhället mår båda parter dåligt och samhället kollapsar.

Istället för att ta ansvar, vill Vänstern istället formulera orsaker till att deras experimentvärld inte fungerar. Det sammanfattas oftast med att vita heterosexuella cis-män är upphovet till allt ont.

Radikalfeminism/nazifeminism definieras som tron på könsmaktsordningen, det är en extrem gren av feminismen och det är vår statsideologi, alla i 7-klövern tror på könsmaktsordningen så detta är ett aboslut faktum som man inte ens kan ha en diskussion angående.

Nejnej, dom är 100% manshatarlagar som enbart dömer män och som alla som förstår saken inklusive lagrådet redan totalt har förkastat eftersom dessa lagar innebär att män saknar rättssäkerhet i Sverige. Du låter naiv som ett barn.

Gulligt. Det som krävs är givetvis en blodig revolution, makten kommer aldrig ge upp sin makt och tro något annat är igen för naivt för att ens tas på allvar.

Well du OM du nu hade läst ex. förordet så skulle du ju inte försöka använda just denna rapport som nått slags bevis för dina förslag om att vi alla ska lägga ner arbetet mot dåliga mansnormer
eller hur, Och jag har läst mer än förordet...sammanfattnignen ex.
Ska jag kanske citera för dig mer ur sammanfattningen?



Det du gör är att medvetet missförstå och förvränga innehållet i denna rapport till något som ska passa din egen ideologiska agenda... som är antifeminism får jag förmoda och det sedvanliga: Allt är kvinnan fel. När män är ensamma, när de begår självmord, när de skadar eller mördar andra etc etc så är det kvinnors fel.

Patriarkala normer är normer riktat mot båda könen. Så självklart finns det dåliga normer/ förväntningar på kvinnor med patriarkal bakgrund...ex att kvinnor ska bära huvudansvaret för barn och familj, att kvinnors värde enkom ligger i deras utseende...att kvinnor ska begränsa sig sexuellt...etc.

Tyvärr jag måste jobba...