Citat:
Ursprungligen postat av
SecretGarden352
Järnvägen har ett par fördelar som är ganska så oslagbara i jämförelse med annan trafik.
- Billig drift
- Energisnålt
- Kapacitet är stor, ja faktiskt enormt stor kapacitet jämfört med lastbil, personbil etc.
- Vid en fungerande järnväg kan du på sekunden beräkna avgång och ankomst
- Trafiksäkert, bygger man rätt så dör noll personer i trafiken.
Järnvägen har även möjligheter som endast flyget kan utmana
- Hög hastighet, teknologiskt sett kan man sedan 60-talet köra tågen över 300 km/h och högre. Sverige kom aldrig igång med det, men i Japan/Kina/Frankrike/Tyskland finns moderna persontåg.
Vad är det egentligen då som kostar så mycket med tågtrafiken?
Egentligen inte själva järnvägen, loken eller vagnarna. Att det blir dyrt för Sverige är en kombination av höga markpriser, försummat underhåll, dyr arbetskraft och de långa avstånden.
Ärligt så förstår jag inte varför tågbiljetterna är så fruktansvärt dyra. Kanske det är en konsekvens av att man försummat underhållet i nästan 100 år och behöver reparera och fixa väldigt mycket samt att detta görs till väldigt höga kostnader. Kan det vara överpriser på material och annat? Korruption? Kan det vara så att man fortfarande ser järnvägen som en extra kassako till statens slöseri med pengar på bidragssamhället och massinvandringen?
Som ni nog förstår så tror jag att järnvägen har sin plats och att det ska vara ett väl utbyggt och underhållet järnvägsnätverk.
Det är ett bekvämt sätt att resa, den klarar att transportera mycket material till låg kostnad och miljöpåverkan, den är pålitlig när den fungerar (gör inte riktigt det i Sverige idag) nästan på sekunden.
Jag tror dock att snacket om höghastighetståg var ganska ödesdigert för Sverige. Under hela denna tiden, är väl ungefär 40 år som man diskuterat höghastighetståg så blev konsekvensen att man la inga pengar på den vanliga järnvägen. Vi byggde upp en enorm teknisk skuld och frågan är om den svenska järnvägen nu då kan överleva?
Samtidigt så har man istället satsat på biltransporter och då givetvis lastbilar. Det är en flexibilitet där man kan på individuell nivå ta kontroll över sin resa och göra den bekväm hela vägen till slutmålet, vilket inte järnvägen klarar utan där krävs ett byte i slutet.
Men jag tror på järnvägen i kombination med lokala automatiska fordon i slutet. Alltså typ taxi utan förare. Små lastbilar utan förare.
Så jag ser gärna att man satsar på järnvägen, men av praktiska skäl efter att vi försummat järnvägen i nästan 100 år, så tror jag att järnvägsnätet måste krympa till förmån att man har fler spår. Det räcker inte med två spår mellan Göteborg och Stockholm. Stannar ett tåg så påverkas hela landet med nuvarande järnvägsnät, men finns där minst tre spår så kan alltid andra tåg komma förbi det tåg som stannat/fastnat.
Till norrland så handlar det mycket om att transportera malm. Det ser jag inte att man kan göra med annat än järnväg. Men måste man transportera hela vägen till Stockholm? Kanske bättre transportera till kusten och lasta om till ett fartyg?
Norrland kan då istället satsa på en annan modern transportmetod, eldrivna flygplan för persontransporter som tar nästan ett dygn med dagens tåg. Sedan bara satsa på att laga de befintliga spåren som redan finns.
Håller med dig om att tåget, i teorin, är ett utmärkt transportmedel. Sen finns det en del problem, inte minst här i Sverige. Några kommentarer till ditt inlägg:
- Att biljetterna blir så dyra i Sverige beror nog inte på markpriser (järnvägen köper inte in så mycket ny mark), utan snarare på det litet tråkiga faktum att trafikunderlaget är litet. Jämfört med kontinenten, och även Danmark, är Sverige ett långt och glesbefolkat land.
- Malm fraktas inte till Stockholm. Den körs från malmfälten till hamnarna i Narvik och Kiruna.
- Kapaciteten: när det gäller godstransporter så har inte järnvägen så mycket större kapacitet än vägnätet. Dels sväljer vägsystemet väldigt många lastbilar i timmen, dels kräver den absoluta merparten av godstransporterna på järnväg att man först fraktar godset med lastbil till järnvägen och sedan lastar om igen till lastbil vid destinationen. Jag kan tänka mig att järnvägen får riktigt svårt att konkurrera när/om eldrivna, förarlösa lastbilar med längre räckvidd blir verklighet.
Det verkar väl som att framtiden för rälsburen trafik dels finns i storstäderna (pendeltåg, t-bana, spårvagnar), dels på ett mindre antal långa sträckor med stort trafikunderlag. Kanske även för försvarsrelaterade ändamål (typ Inlandsbanan) där ekonomisk lönsamhet inte är en faktor.
