Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Det fanns belagt åtminstone på 1580-talet. https://svenska.se/saob/?sok=f%C3%B6ljare&pz=4

Förvisso. Det fanns inte på 80-talet i sin moderna betydelse.

Återvändsgränden hade kunnat sluta den 10 mars 1986. När Stig Engström berättade för Ström att Stig hade en sådan handledsväska som Yvonne N såg. Om Yvonne N hade förhörts på nytt och hennes sällskap Ahmed Z hade förhörts med tolk.

I de första förhören mindes LP nästan inga detaljer vad gäller utseendet, för att sedan en månad senare ha den mest detaljerade beskrivningen av ett ansikte som rättshistorien har skådat.

Detta slog man ner hårt på i rätten, att nya detaljer ständigt dök upp. Det skadade trovärdigheten.

I det första förhöret på Sabbatsberg är signalementet: stor, kraftig och med trekvartslång mörkblå täckjacka. Dagen efter framkommer att mannen är i 40-årsåldern, ca 180 cm med kompakt kropp och hals, brunaktigt hår, bullig täckjacka och grå byxor.

Den 8:e mars jämförs GM med bilden på 33-åringen. GM hade, menar LP, rundare och fylligare ansikte än det på 33-åringen. Rak mun och näsa. Kort hals, möjligen p.g.a. ”uppdragna axlar”.

Källa: Claes Borgströms bok om MOP-rättegången (1991). Har tyvärr inte hunnit vara källkritisk.

Så i de första tre förhören luktar det alltså mer av Skandiamannen än någon exotisk fantombild?

Eftersom KÖ, liksom GS, var frustrerad över att det inte gick att få fram mer än mörk rock, så hade han knappast nekat signalementsdetaljer. GM var dock kortare än KÖ, så det kan knappast vara han som är den relativt korte polismannen i Skandiamannens berättelse.

Hur är det med de i den andra piketen?

Det stämmer inte att LP inte mindes några detaljer vad gäller utseendet. Det är ännu en myt som blivit sanning. Sanningen är att det inte finns några uppgifter i polisernas sammanfattning av förhören om att LP gett några sådana uppgifter, men det är en helt annan sak än att hon inte mindes några.

Själv förklarade hon detta med att hon inte litade på polisen och därför inte var öppenhjärtig mot dem, vilket är en logisk förklaring till avsaknaden av konkreta uppgifter och vagheten kring vad hon uppgett i de första förhören.

Man kan inte alls dra slutsatsen att LP så tidigt som den 8:e mars hittat på och inbillat sig saker och fått för sig att hon såg mördarens ansikte när hon egentligen inte gjort det för att sedan göra det till sin sanning fast det är fel. Det är mycket troligare att det förhåller sig så som hon säger att det är hennes sanning från början, men att det inte framkom i förhöret.

Det är en misstro mot LP som är släkt med den att hon undanhåller uppgifter om ett möte OP hade eller skulle ha med någon. Det är osannolikt, det sannolika är att hon i båda fallen talar sanning och inte inbillat sig något.

Gärningsmannens klädsel (enligt den samlade bilden av vittnesuppgifterna) var en knälång marinblå parkas, mörka byxor och en grovstickad mörkblå mössa med en upprullad kant som stack ut.

Att den stack ut (som på AB:s teckning) förklarar varför AD uppfattade mössan som "herrhatt" och LJ som "kepsliknande". En parkas kan uppfattas som rock (som de flesta vittnen nämnde), täckjacka, dunjacka eller bara jacka. Till och med kappa (som enstaka vittnen nämnde). Eller bara parkas (som IM nämnde).

Vittnet JN såg inte GM. JN såg ett vittne (sannolikt PV).



YN blev inte missförstådd när Ström och Hamrén besökte YN på hennes arbetsplats den 30 januari 1987 och visade henne fotot i Expressen den 7 april 1986. Fotot i E63-C visar hur SE var klädd på mordkvällen. En tunnare rock. Fotot i Expressen visar SE i en tjockare rock. Halsduken var densamma som på mordkvällen.

Exakt vad YN sa till Ström och Hamrén i E15-1-B. YN sa att rocken var tunnare. Rocken var inte helt knäppt (enligt YN). Den fladdrade. Hon såg SE:s tröja under rocken. Sannolikt var rocken inte helt knäppt och halsduken inte knuten (eller knuten på ett sätt som blottade tröjan). Kanske ett minnesfel av SE i förhöret den 25 april (E63-C). Därför hade YN svårt att känna igen halsduken på fotot i Expressen.

Handledsväskan "stämmer". Skorna "stämmer". Längden på rocken "stämmer".

Ett tydligt utpekande. Det var inte konstigt. YN och AZ såg SE när paret var "fem - sex steg" väster om manskapsbodarna. Drygt 30 meter öster om mordplatsen. Synd att inte Ström och Hamrén frågade AZ om "en tjock kille med en rock".

Det fanns goda skäl att hålla noggranna och uttömmande dialogförhör med både YN och AZ den 10 mars 1986 (i AZ:s fall med tolk). När SE berättade för Ström att SE hade en sådan handledsväska som YN såg.

Att YN inte pekade ut Latif (i fotovisningsförhöret den 4 mars 1986) eller Gunnarsson (i konfrontationsförhöret några veckor senare) är inte konstigt. YN såg inte Latif eller Gunnarsson.

Åklagaren Krister Petersson hade rätt. Ströms PM om SE den 9 februari 1987 (E15-1) innehåller fel.

Fel 1. Stig Engström reagerade inte för fotot av Helena Lähde (som befann sig på andra sidan Sveavägen). Det är en missvisande beskrivning. Stig dröjde vid fotot av Helena och valde istället fotot av Lars Jeppsson (som framgår av E63-C).

Fel 2. Jan Andersson reagerade för Stig Engströms fotografi i fotovisningsförhöret den 14 maj 1986, men lämnade inte en redogörelse för Stigs uppträdande på brottsplatsen. Andersson lämnade en redogörelse för Jan-Åke Svenssons uppträdande på brottsplatsen.

Fel 3. Yvonne Nieminen mötte inte Stig Engström på David Bagares gata, utan på Tunnelgatan, strax väster om manskapsbodarna. Förhören med Stig, Yvonne och hennes sällskap Ahmed Zahir visar att Yvonne och Ahmed hade alla förutsättningar att möta Stig där.



JA beskriver JÅS och pekar ut AB och SE i fotovisningsförhöret den 14 maj 1986 (E9978-1-C). JA beskriver JÅS, AB och SE i Stockholms tingsrätt 1989. Tröskat tusen gånger.



TV-serien "Den osannolika mördaren" är fiction och borde ha fällts för förtal av avliden. Åklagarens skäl att inte väcka åtal (att SE var utpekad i media) var ett skämt. TV-serien är full av falska och påhittade uppgifter (som aldrig förekom i media) i syfte att misstänkliggöra SE.

Inte bara att LJ pissade vid tunneln och att SE vände sig om och såg honom där (även om folk kanske minns den scenen bäst). Filters artikel i maj 2018 är Sveriges största anka.

Det var snällt av SE att svara Anér som besvärade SE och andra vittnen (ett annat exempel är tågföraren GS).



Polisen vid avspärrningarna är inte Kjell Östling (utan en av Lena Löhrs kollegor i piket 1230).

SE kom till mordplatsen en halv minut efter skotten. Eller mer. SE såg LJ vid Rikstelefons manlucka 10 sekunder efter SE:s ankomst till mordplatsen (E63-C). SE såg att LJ såg mot Sveavägen då. Det gjorde LJ när GM hade passerat krönet.



Det finns inga andra alternativ än Kjell Östling och Ingvar Windén. Kjell var kortast.

E63-1 förstås. Inte E15-1.

Något PM om Yvonne skrev inte Ström.

Det borde han ha gjort.

Till och med efter att flera av nyckelpersonerna är döda fortsätter Google att blanda ijhop åklagaren och den man som ställdes inför rätta för mordet. Jag googlade nyss på något om Lisbeth Palme och utredningen, och vips kommer det upp en AI-skapad länk till frågan: "Vad gör Christer Pettersson idag?". Svaret som erbjuds är en artikel från Åklagarmyndigheten om att Krister Petersson gick i pension våren 2023, med en tillhörande intervju.

Chrillan är som bekant död sedan tjugo år.

AI är inte mycket att hänga i julgranen.

För 30 år sedan, ja under första halvan av 90-talet, hette det ju att mordet var "polisiärt uppklarat". Claes Borgström skriver i sin bok att motivationen var låg i utredningen, och att LP:s orubbliga utpekande hade lett till en fällande dom i ett normalt fall. Men att CP:s retorik var lysande och att sakkunniga hittade rapporter och kunde trycka på punkter som drog undan mattan för trovärdigheten i LP:s vittnesmål.

Jag tycker att parallellerna med JFK-mordet och hur det sedan hanterades av efterföljande utredningar är ganska påfallande,, på flera plan. I båda fallen har man en omstridd och karismatisk ledare som plötsligt och oväntat blir skjuten. Polisens juvudspår är en "ensam galning" (genast i fallet Kennedy, i fallet Palme parallellt med Holmérs PKK-spår: redan 33-åringen var ju också en slags "lone nut"). Det fanns dessutom nästan inga tydliga ögonvittnen som verkligen hade sett gärningsmannen på nära håll och kunde ge ett tydligt signalement.

I bägge fallen tycks polisen undvika att göra en ordentlig analys av den inhemska politiska hotbilden mot den som blev mördad, dvs frågan "inom vilka kretsar här på hemmaplan fanns det en politisk opinion som hatade NN tillräckligt mycket för att det skulle kunna leda till planer på ett mord?". Kurderna som Holmér fixerade på var ju inte svenskar, deras motvilja mot Palme hade att göra med frågor kring Turkiet och Kurdistan, något liknande gällde exilkubanerna i USA. Att fokusera på politiserade, fanatiska miljöer i det egna landet (och kanske högt upp i samhället?) verkar ha setts som alltför känsligt, att gräva där kunde ha fått besvärliga konsekvenser...

YN mötte den springande mannen på David Bagares gata. Så enkelt är det.

Hittepåtolkningar ändrar inget.

Att ha förutsättningar att möta SE någonstans betyder inte att man gjorde det. Jag hade alla förutsättningar bli påkörd på väg till jobbet idag. Det blev jag inte.

Idioten Claes Borgström skulle jag personligen aldrig hänvisa till. Sveriges genom tiderna sämsta advokat, en nyckelfigur i en av världens värsta rättsskandaler.