Citat:
Ursprungligen postat av
Regislator
Jag tror du missat att de i SOU 2024:55 utvidgar vad som menas med fara och tillfällig omständighet.
sida 158
Det avgörande i sammanhanget är att ett otjänligt försök som till följd av en omständighet som gärningsmannen inte känner till råkar vara ofarligt, typiskt sett är lika klandervärt som ett försök där fara för brottets fullbordan förelegat. Det ska alltså inte vara avgörande om uppsåtet har formats före eller efter det att faran har undanröjts.
sida 201
Utifrån vår genomgång i avsnitt 8.2 anser vi att det finns behov av en sådan förändring. Det finns också ett behov av att komma åt straffvärda situationer där någon t.ex. är ute efter att skapa kontakt med ett barn i syfte att få till en sexuell kontakt eller annonserar efter illegala vapen. I sådana situationer används i dag ofta tillåtna provokativa åtgärder för att få underlag att lagföra personerna. För att lagföring ska vara möjlig måste dessa förberedande gärningar dock ut-öra brott även om det inte finns ett konkret barn eller vapen och därmed en konkret fara för brottets fullbordan. För en person som söker den typen av kontakt eller föremål över internet eller Dark Net är det slumpartat om den kontakt som erhålls är ett barn eller en vapenförsäljare, eller om det är en annan person med brottsligt uppsåt eller en polis. Det kan sägas vara en tillfällig omständighet som avgör detta. Men det kan också beskrivas som en sådan situation där faran är utesluten till följd av en myndighets åtgärd.
Kan du verkligen stå fast vid din tolkning?
Ang. s. 158:
Ja, men så är det ju. Detta utredningens resonemang köptes av regeringen i lagrådsremissen och utgör i stort idén bakom lagförslaget.
Det vill säga att ändra det otillfredsställande rättsläge som skapades genom NJA 2023 s. 393, ”Vapenattrappen”, där det friades eftersom otjänligheten fanns redan när uppsåtet formades.
Men som framgår är det ändå en fara som ska undanröjas. Utan fara finns som sagt inget att undanröja.
Ang. s. 201:
Detta gäller förberedelse. Vi diskuterade försök. Men iallafall:
Jag tror att du har missat att detta utredningens resonemang avfärdades av regeringen i lagrådsremissen.
Utredningen föreslog att farebedömningen vid förberedelse ska vara densamma som den vid försök, alltså att ansvar, vid sidan av myndighets åtgärd, inträder om fara för brottets fullbordan är utesluten endast på grund av tillfälliga omständigheter.
Regeringen köpte inte detta, utan föreslog istället ansvarsfrihet om faran är ringa, såvida inte detta är uteslutet till följd av myndighets åtgärd.
Se remissens författningsförslag, s. 5:
https://regeringen.se/contentassets/b341d49208c2416e9df20fdcde7f5ec3/lagradsremiss-ett-utvidgat-straffansvar-for-forsok-forberedelse-och-stampling-till-brott.pdf
Och jämför med utredningens, s. 29:
https://www.regeringen.se/contentassets/a96569c5c9d74bff93c84afbd1a0a571/en-oversyn-av-23-kap.-brottsbalken--sou-202455.pdf
Således kan jag verkligen stå fast vid min tolkning.
För övrigt, nu när jag läste lite närmare, såg jag också att regeringen avfärdade utredningens förslag om en generell straffbar förberedelsegrund på grund av diverse planeringsåtgärder, något jag diskuterade i mitt första inlägg igår.
Att det förslaget togs bort av regeringen i lagrådsremissen, torde inskränka både Dumpens och polisens möjlighet att arbeta mot sexualbrott mot barn på förberedelsestadiet:
Att dyka upp på en plats för att möta vad man tror är en 14-åring, är onekligen i mina ögon en sådan planeringsåtgärd i utredningsförslagets mening.