Citat:
Ursprungligen postat av
marfokab
Hej alla gängkriminella. Jag undra vad attraktionskraften är i att leva ett patetiskt liv som gängkriminell? Söker man bekräftelse från andra lika hjärndöda förlorare eller har det att göra med att man har ett intellekt som en åttaåring och kanske tror att man med i spännande film? Eller bara blev det så pga att man är lat? Ångrar man sig? Är föräldrarna bekymrade eller stolta? Det vore trevligt med några/något svar.
PS. Du behöver inte använda svåra ord eller korrekt grammatik.
Klokren fundering. Klankultur och status inom den är en stor del av svaret. Tyvärr lever fortfarande myten i Sverige att det bara handlar om att det var fel på skolorna, fel på det rasistiska samhället och fel på dessa stackars eftersatta områdena där grabbarna växer upp.
De har all möjlighet att gå en vettig utbildning efter intellektuell förmåga och ta ett jobb. Inte bäst betalt alla gånger men ändå så man klara sig på det skapligt om man hittar en partner med ett likadant jobb och skaffar sig 1-3 barn.
Istället har man inget intresse att tillhöra det svenska samhället och har sin lojalitet mot sin familj, sina landsmän, sitt ursprungsland, sin religion eller sitt kriminella nätverk. Att bli yrkeskriminell var det självklara valet för många gängkriminella.
