Allt är inte skit på psykiatrin i Gävle.
Att mycket kan göras bättre kan jag hålla med om, men om man bara berättar om det negativa så missas allt som faktiskt är bra.
Att VISSA patienters upplevelser av psykiatrin (oavsett ort) är negativ kan ju ha att göra med att dom saknar insikt, dom har tvångsvårdats, dom inte får som dom vill/är missnöjda med regler...
Patienter som t.ex. är manipulativa kan förvränga saker till sin egen fördel, försöka vrida och vända på regler genom att fråga olika personal vid olika tillfällen...
Dom kan tolka det du sagt bokstavligt, och allt du säger kan när som helst vändas emot dig för en så banal sak som t.ex. att när patienten som just nyss tyckte du hade världens sötaste kattunge inte får det läkemedel den önskar sig, plötsligt blir irriterad på dig och ber dig dränka kattf*n i ett badkar när du kommer hem.
Det svänger som en klockpendel ibland.
Patienterna ska inte ha alla läkemedel dom önskar - Patienterna ska ha sådana läkemedel som läkaren har ordinerat.
Om personen då har t.ex. en emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS), dålig impulskontroll och sämre sjukdomsinsikt, kan det bli skrik och bråk och hot om att anmäla läkaren för att den inte skriver ut patientens önskade narkotikaklassade preparat.
Men man ska ha klart för sig att det är en sjukhusavdelning...
...Och inget j*vla "all-inclusive-hotell-med-godis-kiosk" där man kan kliva in och ÖNSKA bli inlagd med full service, för att man har svårt att sova hemma för att man ligger och ser tv/pillar med telefon halva natten och sen ska börja tjata om att få läkemedel som man säger sig ha behov av trots att behandlingsplanen var att trappa ner på läkemedlen.
Då kan vederbörande TA EGET ANSVAR själv hemma och slå av tv:n/telefonen i tid, ha självdisciplin, sova som man ska, och ha förståelse för att man mår dåligt när läkemedel trappas ner - det hjälper inte att ta mera läkemedel då, för då motverkar man ju nedtrappningen.
Ja, jag vet, lättare sagt än gjort, men jag kunde inte låta bli att påminna om patientens egna delaktighet/ansvar i sin vård - något som ofta glöms bort.
Psykiatrins slutenvård ska vara till för dom som behöver den, inte för dom som inte tar ansvar för sina egna liv och lever liv som gör dom sjuka. Det är i så fall en fråga för öppenvården, att terapibehandla patienter och ge dom insikt om, och mentala verktyg till, bättre/annan livsstil.
Att en missbrukare t.ex. "hotar" med att det finns risk att den tar en överdos av alkohol/droger nästa gång den kommer ut är en fråga för personen själv i samband med behandlingshem/beroendevård - det är inget som ska kunna ge personen en fribiljett med full service inne på psyket.
Kort & gott: Vill den supa eller knarka ner sig och beslut om LVM saknas, så är det personens eget val.
Vill personen å andra sidan ha hjälp, kan man till att börja med ta hjälpen man får och inte avvika från behandlingshem och dylikt bara för att beroendebehandling är obehagligt. Då är det skönare att söka sig till psyk och få sitta och lalla i eget rum med gottiga läkemedel, full service, larmknapp, personal som serverar mat/fika m.m.
Ditt liv ditt val - man måste VILJA SJÄLV också. Inget piller i världen kan göra förändringen åt patienten.
Mycket kan göras bättre på psykiatrin, men mycket är även bra...
Att sluta dalta med patienterna är en sak som jag tycker borde skötas bättre (oavsett vad chefen heter eller om det gäller 25an, 26an, eller 27ans avdelning).
Detta kan bestå i t.ex:
** att ALL personal är överens om regler/rutiner (så att alla gör och svarar likadant).
** att reglerna är LIKA för alla patienter oavsett kön/bakgrund/diagnos (ex. inget fika efter 22:00, balkongen stängd nattetid, tv:n av vid midnatt, inga kablar på rummen, osv)
Att mycket kan göras bättre kan jag hålla med om, men om man bara berättar om det negativa så missas allt som faktiskt är bra.
Att VISSA patienters upplevelser av psykiatrin (oavsett ort) är negativ kan ju ha att göra med att dom saknar insikt, dom har tvångsvårdats, dom inte får som dom vill/är missnöjda med regler...
Patienter som t.ex. är manipulativa kan förvränga saker till sin egen fördel, försöka vrida och vända på regler genom att fråga olika personal vid olika tillfällen...
Dom kan tolka det du sagt bokstavligt, och allt du säger kan när som helst vändas emot dig för en så banal sak som t.ex. att när patienten som just nyss tyckte du hade världens sötaste kattunge inte får det läkemedel den önskar sig, plötsligt blir irriterad på dig och ber dig dränka kattf*n i ett badkar när du kommer hem.
Det svänger som en klockpendel ibland.
Patienterna ska inte ha alla läkemedel dom önskar - Patienterna ska ha sådana läkemedel som läkaren har ordinerat.
Om personen då har t.ex. en emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS), dålig impulskontroll och sämre sjukdomsinsikt, kan det bli skrik och bråk och hot om att anmäla läkaren för att den inte skriver ut patientens önskade narkotikaklassade preparat.
Men man ska ha klart för sig att det är en sjukhusavdelning...
...Och inget j*vla "all-inclusive-hotell-med-godis-kiosk" där man kan kliva in och ÖNSKA bli inlagd med full service, för att man har svårt att sova hemma för att man ligger och ser tv/pillar med telefon halva natten och sen ska börja tjata om att få läkemedel som man säger sig ha behov av trots att behandlingsplanen var att trappa ner på läkemedlen.
Då kan vederbörande TA EGET ANSVAR själv hemma och slå av tv:n/telefonen i tid, ha självdisciplin, sova som man ska, och ha förståelse för att man mår dåligt när läkemedel trappas ner - det hjälper inte att ta mera läkemedel då, för då motverkar man ju nedtrappningen.
Ja, jag vet, lättare sagt än gjort, men jag kunde inte låta bli att påminna om patientens egna delaktighet/ansvar i sin vård - något som ofta glöms bort.
Psykiatrins slutenvård ska vara till för dom som behöver den, inte för dom som inte tar ansvar för sina egna liv och lever liv som gör dom sjuka. Det är i så fall en fråga för öppenvården, att terapibehandla patienter och ge dom insikt om, och mentala verktyg till, bättre/annan livsstil.
Att en missbrukare t.ex. "hotar" med att det finns risk att den tar en överdos av alkohol/droger nästa gång den kommer ut är en fråga för personen själv i samband med behandlingshem/beroendevård - det är inget som ska kunna ge personen en fribiljett med full service inne på psyket.
Kort & gott: Vill den supa eller knarka ner sig och beslut om LVM saknas, så är det personens eget val.
Vill personen å andra sidan ha hjälp, kan man till att börja med ta hjälpen man får och inte avvika från behandlingshem och dylikt bara för att beroendebehandling är obehagligt. Då är det skönare att söka sig till psyk och få sitta och lalla i eget rum med gottiga läkemedel, full service, larmknapp, personal som serverar mat/fika m.m.
Ditt liv ditt val - man måste VILJA SJÄLV också. Inget piller i världen kan göra förändringen åt patienten.
Mycket kan göras bättre på psykiatrin, men mycket är även bra...
Att sluta dalta med patienterna är en sak som jag tycker borde skötas bättre (oavsett vad chefen heter eller om det gäller 25an, 26an, eller 27ans avdelning).
Detta kan bestå i t.ex:
** att ALL personal är överens om regler/rutiner (så att alla gör och svarar likadant).
** att reglerna är LIKA för alla patienter oavsett kön/bakgrund/diagnos (ex. inget fika efter 22:00, balkongen stängd nattetid, tv:n av vid midnatt, inga kablar på rummen, osv)
