Citat:
Ursprungligen postat av
Itchii
skulle tillägga till mina tidigare inlägg är att guiden/kaptenen sannolikt haft för hög fart (dubbla 250) in i en vågström, du välter inte dessa båtar enkelt . Hög hastighet tyder även på att hytten slogs av när den ”rullade” runt. Man kan nog utesluta tillverkningsfel
Jag skyller inte på tillverkningsfel heller - Här handlar det mer om det mycket allvarligare fallet
konstruktionsfel. Eller till och med det ännu allvarligare att designa/realisera en avsiktlig funktionalitet på ett för tillämpningen olämpligt sätt!
Citat:
Ursprungligen postat av
Bojo1969
Därför jag tror att motorerna haft för stor range of motion för båten så dom kunde orsaka mer vältande kraft än båten i sig är designad för. Den här storleken på båt är i stort sett otippbar av vågor under ivartfall ett par meter. Vädret i Nordnorge är fantastiskt och har varit så ett tag. Tidvatten och strömvågor bygger sällan upp någon vidare höjd så köper inte att det i sig skulle få den att välta. Spontant gissar jag att maxfart låg runt 30-35 knop?
Två gånger 250 hk på detta skrov bör med lätthet kunna ställas in att gå fortare än fyrtio knop. Under rätt förhållanden (inkl. lagom vindstyrka och -riktning) samt rätt propeller kan jag tänka mig att det även går att passera femtio knop.
Dessa farter känns både säkert och trevligt för den rätta föraren under rätt förhållanden.
Men när man behöver ta hänsyn till vågor så tillkommer en komplexitet som kräver övning och färdighet vid färd med en PLANANDE farkost.
När det blåser en stadig vind så uppstår ett "mönster" av vågor på öppna vattenytor:
- Dels har de en vågHÖJD som ställs i samspel med båtens tyngd och hur djupgående det V-bottnade skrovet går vid den använda hastigheten.
- Dels uppstår då efter en tid en stabil vågLÄNGD (avståndet/sträckan mellan vågtopparna). Ett planande V-bottnat skrov som är tillräckligt långt för att alltid ligga på (minst) TRE sådana vågtoppar går mjukt "och utan båten gungar".
- Och till sist en vågRIKTNING - Som i stabil vind är tvärs mot vindriktningen. Kör man längs (eller nästan längs) med vågorna så är det i praktiken omöjligt att ligga på tre vågtoppar och det V-bottnade skrovet upplevs som "vingligt" i sidled.
Och oavsett vindstyrka eller blekvatten så måste föraren vara beredd att hantera plötsliga/tillfälliga vågor som kan komma i godtycklig storlek och riktning både i förhållande till färden och vindvågorna.
När våglängden är större än skrovets och farten tillräckligt hög så kommer båten att börja gunga/studsa/skutta/hoppa/flyga igenom och mellan vågtopparna och kommer att tappa all egen förmåga att hålla sig stabil i längsled. Bara förarens förmåga till förutseende och planering kan förhindra att båten då ibland "landar" på den del av botten som ligger framför ekipagets tyngdpunkt - Vilket om nästa vågtopp ligger det minsta "snett" kommer att skapa ett sidokast ("sladd") som i bästa fall upplevs obehagligt av passagerare - Men kan också sluta mycket värre...