Hur välinformerad/bedragen har folket varit under historians gång?

Tänker att det finns minst två sätt att mäta

Dels hur exploaterad man varit, typ när adeln ägde bönderna

Det i sin tur har påverkat hur mkt tid en viss grupp har kunnat informera och organisera sig?

Var fick man info före böcker och tidningar kom?
Söndagsmässan? Skvallret på marknaden?

Fram till andra världskriget var väl tidningar en rätt bra källa sedan började kalla kriget och det blev mer och mer propaganda, men om man läste både vänster och högertidningar fick man en någorlunda bra bild?

Folk har varit bedragna och lurade. Men folk hade bara en bråkdel av information att också ta ställning till. Idag överöses vi med information.

Nu finns det trollfabriker i Ryzzland bara för att lura oss i Europa på än det ena och än det andra. För några hundra år sen så skulle de inte bry sig ett skit om vad vi visste, trodde, tyckte eller tänkte.

För några hundra år sen så kanske vi inte ens efter alla dessa år skulle veta om att det var ett krig i Ukraina. Vi skulle inte känna till konflikten i Gaza etc. Någon som reste som handlare med skepp kanske skulle sagt att han har inte så mycket tyger och kryddor eftersom de bråkar där just nu. Men mer än så skulle vi inte veta. Han säger bara att han försöker när våren kommer att åka tillbaka och se om det har lugnat ner sig.

Vi skulle inte veta vad det rörde sig om. Någon snickare vars mamma är oskuld och en profet som har en flygande häst skulle han mumla fram, så bråkar de om vem av dem som har haft någon slags direktkontakt med gud, eller nåt.

Stackarna som ville ha lite tyger till vintern skulle bara skaka på huvudet och tro att han var för full när han fick informationen. Några skulle garva och säga att de inte hittade rätt och skyller på någon rövarhistoria som låter för korkad för att vara sann.

På bondesamhällets tid fick ”vanligt” folk på landsbygden en del info från prästen, men den infon var ju tillrättalagd eftersom prästerna var maktens förlängda arm. Knallar på marknaderna kunde vara en informationskälla, samtalen på kyrkbacken och på krogarna likaså. De karlar som red postdiligenserna hed säkert också nyheter att berätta. Huruvida det som berättades stämde var naturligtvis svårt, för att inte säga omöjligt att avgöra. Tidningar fanns, men det var långt ifrån alla på landsbygden som kunde läsa eller hade råd att köpa tidning.

Men vetskapen om mordet på president Lincoln 1865, kom ganska snabbt till Sverige. Bara några veckor efter mordet skrevs ”Lincolnvisan”, i vilken det berättas om att kungen (!) av Nordamerika blivit skjuten mitt itu.
Några år senare kom den första telegrafikabeln mellan Europa och USA.

Händelser i världsdelar förutom Nordamerika tog fortfarande lång att komma hit per båt

Med industrialiseringen och teknikens utveckling, bl a järnvägarnas utveckling, och folkskolans införande kunde folk så småningom mer och mer ta del av vad som hände i Sverige och i Europa. Speciellt om man bodde i en stad, vilka växte till invånarantal med industrialiseringen.
Makthavarnas grepp om information och nyheter till folket, började lossna. Tidningar blev vanligare och under 1920-talet kom radion. Nu började man kunna få snabba nyheter från hela världen.
.

Andra världskriget gjorde att folks krav på ”snabba” nyheter växte. När kriget bröt ut på hösten 1939 kunde folk i städerna läsa om det i tidningsredaktionernas fönster. Där sattes nyheten uppdirekt på morgonen. Dagens första nyhetssändning i radio var inte förrän kl 11.

Summa summarum:
I bondelandet Sverige var tillgången till nyheter både begränsad och styrd.
Med industrialiseringen och teknikens utveckling tappade makthavarna sin kontroll och folk blev allt mer medvetna om vad som hände runt om i världen.

Har man läst makten och om propaganda så är dom ju rätt öppna med att dom ville ha daglig propaganda på folks köksbord och det ordnade man ju genom tidningar men den stora drömmen var så klart att tom få in en megafon i folks hem som kunde ropa ut propagandan så då fick vi televisionen. Desinformationen är ju på en nivå idag som aldrig ens varit möjlig innan. Tänk hur det kommer bli med ai nu, vem kommer lita på ens sina ögon och dom filmer och bilder man sett?

Folks tro på att det var så mycket ärligare förr i media är mest bara gulligt. Arma får.

Vår värld är ju så enormt mycket större idag med, nevermind Lincoln nu för tiden vet vi vad som pågår i en specifik provins i Pakistan.

Förstår inte din första fråga, på vilket sätt är det annorlunda idag?

Valeria

Under 16-1800 talen lästes viktiga nyheter upp i kyrkan i anslutning till gudstjänsten.

Då läskunnigheten var hög blev tidningar allmänna från 1800-talet. Ofta läste man liberala tidningar då dessa var billigast.

Nu blandar du in VÅLD/HOT som inte är samma sak som bedrägeri.
Kyrkan har "bidragit" mycket till bedrägerierna
dels genom att inbilla folk religiösa saker
men även för att passificera massorna "Ni ska lyda överheten".

Boktryckaruppfinningen startade spridningen av mer kunskap.
Under senaste århundradet har i Sverige genom utbildning tro på gud minskat från nästan alla till nästan ingen (lite överdrivet).

Boktryckarkonsten gjorde det lättare att indoktrinera massorna.

Först kunde den läskunniga prästen förmedla information.

Så småningom lärde man folk att läsa, då kunde dess självständigt ta del av informationen.

Införandet av först radio, och sedan TV, ändrade egentligen inget i sak. Det innebar bara ny teknik.

Med internet blev information plötsligt en tvåvägskommunikation.

Det finns fall där det hänger ihop, som att man inte lärde slavarna läsa för att de inte skulle få idéer. Men oftare var det som redan nämnts i tråden annat som satte gränsen.


Kyrkan har redan nämnts, särskilt i länder med statskyrka som Sverige. På marknader förekom möten och proklamationer.

I och med boktryckarkonsten började också annat material spridas, först en sorts nyhets-eller propagandablad (under 30-åriga kriget användes de flitigt) och sen tidningar. Obs att tidningar inte lästes i hemmet utan på krogar och kaféer där det även diskuterades.


Den professionella journalistiken har växt fram under 1900-talet. Innan dess var det snarare mer propaganda, med liten eller ingen åtskillnad mellan "news and views". Däremot har journalistkåren åsiktsmässigt smalnat av sen 1960-talet vilket påverkar nnehållet.